Waxholmslotsen

Ledarsidan

Mer fiber i Vaxholm?

Fiberutbyggnaden i Vaxholm har kantats av olika problem med bl a konkurser som har försenat utvecklingen av fibernätet. Dessa nät är av största vikt, och användningsmöjligheterna utvecklas alltmer. Det finns fortfarande stora luckor i Vaxholms kommun, som till ytan är en av de mindre kommunerna vilket borde möjliggöra en närapå total täckning.

Kommunen har inget uppdrag att utbygga fibernätet, vilket kan upplevas som något märkligt med tanke på dess vikt. Kommunens inblandning består i att upprätta markavtal med entreprenören som sköter utbyggnaden.

Vi kontaktar Johan Sundberg på Svensk Infrastruktur som just nu är aktiva med installation av fiber nätverk på Resarö. Johan berättar att utbyggnaden nu går fort i de olika kommuner som bolaget är verksamt i. Bolaget började 2009 i Österskär i Österåkers kommun, sedan har verksamheten fortsatt i många andra Norrortskommuner. Svensk Infrastrukturs verksamhet är att installera fiber och ansluta hushållen till dessa, bolaget sköter och äger driften i nätet, vilket gör att anslutna hushåll ej är bundna till en enda stor aktör som ex vis Telia, Comhem eller andra leverantörer, utan nätet är av s k ”öppet nät”. Detta är en fördel för alla inblandades valfrihet och ger dessutom en bra prisbild genom en frisk konkurrenssituation.

Bolagets intäkter är dels avgifter som leverantörerna av innehållet får betala, dels genom anslutningsavgifterna till slutkunden. Avgiften är beroende på hur det ser ut från fastighet till fastighet, men en ca summa är 20.000, delar av detta är också avdragbart genom ROT avdraget, hur mycket beror på hur tomten är beskaffad. Priset avser fullständig leverans med skåp på insidan av fastigheten.

Utbyggnaden på Resarö bedöms som lyckad av Johan som berättar att ca 50-60% av hushållen har tecknat avtal, och enligt hans erfarenhet brukar ytterligare ca 15% teckna när installationen närmar sig slutmålet. Johan berättar vidare att kommunen visar stort intresse för utbyggnaden av fibernätet, och att flera platser i kommunen står på tur för fiberutbyggnad.

Vi har vid flera tillfällen sökt vidrörda sakkunniga i ämnet på Vaxholms kommun för att få en kommentar till fiberutbyggnaden utan resultat.

.

.

.

.

.

Glädjedödare styr Vaxholm

I vårt förra nummer av Lotsen skildrade vi händelsen med stängningen av lördagsunderhållningen på Badholmen.

Reaktionerna på detta har blivit många och kraftiga. I kölvattnet har det t o m skapats en Facebooksida, där man kan protestera och kommentera händelsen. Sidan heter: "Vi som vill ha sommarlördagarna kvar på Badholmen", och har snabbt samlat över 340 medlemmar. Sidan är startad av en av alla privatpersoner som har tröttnat på den tråkiga utvecklingen i Vaxholm, sidan är tyvärr lite krångligt upplagd med att man skall anmäla sig till att komma till ett event vilket det inte handlar om, men det kanske är av tekniska skäl. Det råder i varje fall ingen som helst tvekan med vad avsikten med sidan är. Här är det vanligt folk som helt enkelt är förbannade!

Spelkvällarna under några lördagar under sommaren har en lång tradition, och utgjordes förr av ett tiotal lördagskvällar, men har successivt krympt, förra året var det endast tre lördagskvällar. Detta har inte hindrat en sommargäst på Rindö, som faktiskt genom sina protester lyckats stoppa hela det populära arrangemanget. Som vi också beskrev i förra numret handlar det om att denna kvinna har blivit så till en grad störd att hennes klagomål har varit ständigt återkommande, vilket har resulterat i mycket stora kostnader och arbete för Strömma kastellet som driver Badholmen, och till slut var man tvingad att lägga ner spelkvällarna. Undertecknad har bott i Vaxholm i ca 15 år, och har ALDRIG lyckats höra någon musik eller annat från Badholmen till Vaxholm, sträckan är ungefär samma som från Badholmen till Rindö där klagomålet har kommit från. Under några av åren bodde vi på Strandgatan och såg över till Badholmen, inte ens då hördes något, men man kanske måste anstränga sig mer för att uppfatta "bullret".

Regelverket för ljudnivåer är satta mycket lågt, vilket i princip kan omöjliggöra de flesta arrangemang med musik, och speciellt levande musik. Det kan ändå upplevas som märkligt att på så många andra orter ändå förekommer den här typen av nöjen/underhållning. Man kan misstänka att regelverket är konstruerat på ett sånt sätt att man kan tolka och agera på olika sätt med samma underlag. Man måste också ställa frågan till beslutande myndighet om inga andra aspekter än just bara den klagandes övervägs. Strömma är en av de absolut största arbetsgivarna som verkar på en ort som har alldeles för få större företag, och tillför på olika nivåer massor av positiva effekter på samhället, detta tillsammans med att 99% av medborgarna är positivt inställda till spelkvällarna på Badholmen är skäl som är nog så goda att överväga, har man gjort detta?

Man behöver ej heller var konspiratorisk lagd för att förstå att sådana här händelser och beslut öppnar för att klaga på saker och ting av andra anledningar än vad det till synes kan vara vid en första anblick. Det kan ju räcka med att man bara av något skäl inte tycker om en person eller ett företag av helt andra orsaker än vad just klagomålet gäller, på sätt kan man ställa till med oerhörda problem, dessutom helt kostnadsfritt! Det är en mycket farlig utveckling, och lämnar fältet öppet för spekulationer.

Det finns risker med beskriven problematik att företag lämnar Vaxholm, om inte en större flexibilitet visas av berörda myndigheter och beslutsfattare, och arbetsgivare behöver vi fler, och inte mindre av i denna kommun. Undertecknad bodde tillsammans med sin familj tidigare på en ort som av några skäl gjorde att vi inte trivdes, detta resulterade i att vi flyttade därifrån, vi hade faktiskt inte en tanke på att försöka stoppa traditioner och seder på denna ort för att det skulle passa en minoritet, så kan man ju också göra!

Mycket prat är det i kommunen hur vi ska utveckla oss på många fronter, men beskriven problematik hörs sällan diskuteras, ämnet kanske anses som för känsligt att beröra, men lyhördheten för problematiken kommer att behövas.

En större flexibilitet och förståelse från dessa ytterst få medborgare måste till, likaväl som från beslutande myndigheter vid hanteringen av ärenden av denna karaktär, där fler aspekter invägs än ljudnivån på ett fönsterbleck tre timmar tre gånger om året på en sjötomt. Annars är risken stor att denna promille av befolkningen kommer att sätta gränser och helt bestämma vilken karaktär vi skall ha på nöjesfronten, och om det överhuvudtaget skall finnas någon.

Gränsvärden är otroligt fördelaktiga för den klagande. I exemplet med Badholmen har 41 decibel gett underlag för otaliga utredningar, för att sätta in detta i ett förståeligt sammanhang ska man veta att ett normalt samtal ligger på ca 60 decibel, och att detta är mer än en fördubbling än 40 decibel utifrån den logarytmiska decibelskalan, så en bullernivå klart under ett samtal i normal ton, eller motsvarande mycket låg radiomusik, under ett par timmar tre gånger om året, har alltså resulterat i många tiotusentals kronor och många arbetstimmar för Strömma, och hur mycket är kostnaden för samhället genom handläggarnas nedlagda tid på ärendet kan man bara gissa sig till. Kanske en symbolisk summa att betala för den klagande skulle göra att ett större övervägande tas innan den klagandes beslut går till handling, i vilket fall skulle en avgift vid upprepade klagotillfällen kanske stämma till eftertanke mellan tanke och handling.

En handfull människor motsvarande under en promille har tydligen gjort till sin livsgärning att försöka stoppa allt av nöjeskaraktär i Vaxholm, av skäl som måste ses som grumliga. Snart får vi nog sluta kalla oss stad, och istället by, för i en stad hör nöjen till inslagen, och t o m med tillhörande musik ibland. Vad blir nästa "offer" Skärgårdsbåtens dag eller Julmarknaden?

Vi kan konstatera att på Rindö finns några, även på Kastellet finns ett par hyresgäster som har många åsikter och försvårar verksamheten som Strömma har som uppdrag att bedriva. På Vaxön finns några som försöker stoppa alla arrangemang med musik och speciellt levande musik på krogarna, som både innehavarna av Sportsbar nr10 och Winbergs har fått befara. Ägarna till Sportsbaren har lagt ner mycket engagemang på ständiga kostnadskrävande mätningar av ljudnivåer och isoleringar, vi får veta att tydligen arbetar Vaxholms kommun efter ett regelverk som skall genomföras i framtiden och som innebär mycket tuffare krav, Sportsbaren har nu genomfört dessa kostsamma förändringar efter detta regelverk. Frågan är följaktligen varför gör Vaxholms kommun detta? Verkar som ortens företag har det svårare här att uppfylla förordningar än på flera andra orter.

Winbergs har ju faktiskt lyckats genomföra sina spelkvällar en gång i veckan under sommarmånaderna efter mycket besvär, att musiken inte får fortgå efter 21.00 på kvällarna, är ju dock inget man skryter om för sin bekanta från andra orter, som de ställer sig frågande till, "känns ju som rena dagistiderna" är en av kommentarerna. Hatar uttrycket: "det var bättre förr", tyvärr nödgas man använda detta när det gäller utvecklingen av arrangemang och nöjesutbud i Vaxholm, varför är det så svårt här, vad beror det på? Var själv på Kastellet, tror det var på 80-talet när det arrangerades visfestivaler där, ojoj vilket drag det var, känns helt otänkbart idag. Här står inte utvecklingen stilla, den går bakåt.

Avslutningsvis hoppas jag verkligen att alla våra företagare och entreprenörer orkar fortsätta ta matchen mot bakåtsträvare och glädjedödare på orten, i annat fall är det risk för en riktig insomning av orten Vaxholm, för vad finns det ute att göra om inga restauranger och andra nöjen finns tillgängliga?

Mikael Ekman

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu ska det vara tyst! Badholmen stängd i sommar!

Badholmen som drivs av Strömma sedan några år, används under sommarhalvåret som en festlokal för olika aktiviteter, för allmänheten ändå mest känd för sina uppskattade sommarkvällar med levande musik. Under 15-20 år har dessa kvällar under sommarmånaderna lockat mycket folk inte bara från Vaxholm utan också från våra grannkommuner. På 2000-talet hade man ca 10st festkvällar, sedan har antalet kvällar succésivt krympt, förra året var det endast 3 festkvällar för allmänheten, men nu är det slut!

 

Problemen började för några år sedan, när en sommargäst på Rindö upplevde de få spelkvällarna så oerhört störande att hon anmälde detta till hälsovårdsnämnden. På detta har följt ett antal mätningar av vilken decibel ljudet uppgår till. Mätningarna kostar mycket pengar och har sysselsatt personal från Strömma under många timmar. Man har ett antal gånger uppmätt hur många decibel som föreligger på den klagandes fönsterbleck under spelkvällarna, gränsen för vad som är tillåtet är upp till 40 decibel.

Ljudstyrkan eller bullernivån mäts i decibel (dB). Decibelskalan är logaritmisk. Det innebär att om ljudnivån stiger med 3 dB så har ljudintensiteten fördubblats. Ofta anges ljudstyrkan som dB(A). Då har man mätt ljudnivån på ett sådant sätt att det efterliknar hur människoörat uppfattar ljud. LAeq betyder dB(A) ekvivalentnivå, det vill säga den genomsnittliga bullernivån under en bestämd tidsperiod. I ett tyst sovrum är ljudnivån ca 25 dB(A), normal samtalston ligger på 45-50 dB(A), ljudet från en lastbil på 10 meters avstånd är omkring 80 dB(A), och ljudnivåer på diskotek och rockkonserter överstiger ofta 100 dB.

Det betyder alltså att om den levande musiken i detta fall under 3-4 tillfällen på grann-ön på den klagandes fönsterbleck motsvarande klart under ett samtal i normal samtalston under några timmar är tillräckligt för att stoppa arrangemang av denna typ. Vågskvalp eller båtar som åker förbi måste vara otroligt störande för så känsliga personer då denna ljudstyrka är mångfördubblad. Men detta går förstås inte att stoppa, men nöjesarrangemang kan man alltid stoppa med ovan angivna gränsvärden.

Strömma Kastellet har gjort allt man kan för att hålla sig inom gränsvärdena, man har bland annat haft en decibelmätare med optiskt öra som varnar musikanterna när de har överskridit 95 decibel som man har kommit fram till att det inte ger för höga nivåer i kringområdet. Ljudbilder är mycket komplicerade att mäta, inte minst på en liten ö, där vindstyrkor och vindriktningar kan variera på alla sätt. Nu har man tyvärr beslutat att upphöra med festkvällarna på grund för stora kostnader med ständiga ljudmätningar och personalinsatser.

Man kan verkligen ifrågasätta riktigheten i lagparagraferna när en överkänslig sommargäst kan stoppa ett mycket uppskattat arrangemang med hjälp av dessa. Här får majoriteten ge vika. Det finns också flera exempel på restauranger som också stoppas när man vill ha kvällar med levande musik, som de allra flesta normala människor uppskattar. Det finns ett par mycket känsliga personer även på Vaxön som också lyckas i att tysta ner vår stad på nöjesfronten. Frågan är hur länge satsande entreprenörer orkar driva sina verksamheter?

Frågan är om man inte borde överväga att flytta till ett mer glesbebyggt område om man är överkänslig för ljud, speciellt i nöjessammanhang, för Vaxholm är ju trots allt en stad, eller?

Mikael Ekman

Osignerade åsikter

Värdet i åsikter som saknar undertecknande eller ursprung är upp till betraktaren att avgöra, men vi har inga tveksamheter med hur dessa skall hanteras: till papperskorgen!

Vi får en hel del åsikter från medborgarna om vår tidning via mail och via post, mer än 90 % är positiva och är alltid undertecknade med namn, de övriga som är negativa och oftast riktar kritik om någon artikel eller annat är ALDRIG undertecknade. Och de går oavkortat till papperskorgen utan beaktande av åsikt.

Det fega och odemokratiska sättet att föra ut sin åsikter på, påmindes vi nyligen av att ett utskick hamnade i vår brevlåda nyligen som handlade om Vaxholms kommuns planer på nybyggnationer av bostäder mm. Och innebörden i utskicket är att man skall protestera mot allehanda exploateringar i största allmänhet. All expansion och utveckling framställs som av ondo. Man kallar sig Medborgare i Vaxholm, i övrigt finns ingen information i utskicket vilka eller vem som ligger bakom utskicket. Vi blir nyfikna på vem som driver detta och går in på hänvisad hemsida för att få fördjupad information.

Detta visar sig meningslöst, eftersom uppgifterna är densamma på hemsidan som på utskicket, ingen som helst information vem som driver kampanjen, utan klickbara länkar för att ansluta till det s k uppropet. Man kan också klicka i länk för folkomröstning i frågan om exploateringar i största allmänhet. Viss direkt felaktig faktainformation finns också.

Många har många åsikter om hur utveckling skall ske eller inte ske i vår kommun, och det är bra, ännu bättre är det om man vet vem som tycker vad. På kommunens hemsida www.vaxholm.se har sedan en längre tid tillbaka funnits information om översiktsplanen som är under framtagande, och där finns också möjlighet att delge sina åsikter om detaljplanen i dess separata delar, innan beslut tas.Vaxholms kommun har på flera olika sätt också verkligen uppmanat medborgarna att ventilera sina åsikter via mail, innan översiktsplanen äger laga kraft. Det är så demokrati ser ut, en både tydlig mottagare och avsändare.

Märkligt att just skrämselpropaganda oftast är anonym.. Glädjande är dock att man inte har skrapat ihop speciellt många anhängare till dessa allmänna protestlistor. Det verkar som det stora flertalet har valt just papperskorgen.

I samband med denna tidnings utgivning, drabbades vi dessutom av en spamattack från "Medborgare i Vaxholm" i samband med ett s k Pressrelease som de skickade ut, säkert inte medvetet men mycket besvärande för de drabbade, dessutom belystes just svagheten med anonymiteten, det fanns ju ingen att kontakta och be dem stoppa eländet. Vår e-postlåda fylldes snabbt med över 1000-tals mail, hyggliga människor på tidningen Mitt i, som också drabbades, hjälpte oss att stoppa mailfloden!

Utveckling är alltid svårt, men vi får hoppas att inte utvecklingen som har pågått sedan människans födelse inte råkar avstanna just i Vaxholm. All utveckling är inte av ondo, ett hus som upplevs som mysigt och kulturellt idag är kanske 200 år gammalt. Om 200 år kommer man tycka moderna hus som byggs idag både vara mysiga och kulturella!

.

.

.

.

.

Ökade trafikproblem i Vaxholm

Underjordiskt garage kan vara lösningen, Stockholm växer mer och snabbare än någon kunnat ana och ger därmed upphov till allt större trafikströmmar i hela länet. För Vaxholm har det ökande antalet invånare och besökare lett till stora trafikmässiga problem. Nu finns ett förslag till lösning, ett parkeringsgarage för 500 bilar, under jord.

- Vi vill att Vaxholm ska vara en vacker och välkomnande stad som är lätt tillgänglig för både invånare och besökare. Dessutom är det angeläget för oss företagare att besökare kan och vill komma hit. Det kan bli problematiskt när gatorna är helt belamrade av bilar, säger Pelle Råsten ordförande i VT.nu, Vaxholms Turism & Näringsutveckling som står bakom förslaget.

 

VT.nu har tagit fram ett förslag på ett underjordiskt garage med placering under stadsparken Lägret. Garaget beräknas skapa utrymme för minst 500 parkeringsplatser för personbilar. In och utfart skulle förläggas till en redan befintlig parkeringsplats mellan kyrkan och de två tennisbanorna på Lägret. Investeringen beräknas till 95 miljoner kronor och genomförandetiden till cirka 1,5 år.

 

- Underjordiska parkeringslösningar är mycket vanliga i hårt trafikerade områden i Europa. För Vaxholm skulle det innebära lösningen på ett stort problem som vi brottats med i många år, säger Krister Ek, medlem i den arbetsgrupp som arbetat fram förslaget.

 

Parkeringslösningen är väl genomarbetat både ekonomiskt och praktiskt. En expert inom infrastrukturinvesteringar har varit involverad i utformningen. Ett gediget material är bifogat till det förslag som lämnades till Vaxholms kommun den 5 mars i år.

- Vårt förslag har en genomtänkt och sund ekonomi. Tanken är att investeringen ska bära sig själv genom avgifter. Det blir fördelaktigt både för kommunen och för besökare och invånare i Vaxholm. Avgifterna kommer ändå att kunna vara lägre än i centrala Stockholm, säger Pelle Råsten.

Fördelar med ett underjordiskt parkeringsgarage

Hamngatan kan slippa parkeringsytor och konverteras till gågata mellan Rådhusgatan och Söderhamnen juni, juli och augusti.

 

Hamngatans sträckning mellan Lägret och Vaxholms centrum

vitaliseras.

 

Lägret kan bevaras som en öppen stadspark för till exempel cirkus och midsommarfirande.

 

Vaxholm kan erbjuda attraktivt parkeringsutrymme för skärgårdsturister.

 

De schaktmassor som utvinns kan återanvändas för att renovera, modernisera och utvidga Vaxholms gästhamnsområde.

 

Fler parkeringsytor för boendeparkering för Vaxholms invånare

kan erbjudas

 

Fler parkeringsytor för företagare i centrala Vaxholm kan erbjudas.

 

Ökad tillgänglighet för alla som vill turista, shoppa, besöka

Vaxholm snabbt och enkelt.

 

Möjlighet till drive-in tvätt, under jord

Om delar av Lägergatan stängs - Möjlighet till en integrering av Vaxö skolas skolgård med Lägret.

 

Parkeringsytan mellan biografen och Parkgrillen kan frigöras för byggnation eller annan verksamhet

Befolkningsprognos för Vaxholms stad

 

2011- 11 100 invånare

2020- 14 000 invånare

2030 – 18 000 invånare

Källa: Bedömare inom Vaxholms stad (ÖP 2030) och SKL, Sveriges kommuner och landsting. Befolkningsutveckling Stockholms län Stockholm växer mer och snabbare än väntat. År 2050 kan det bo nära 400 000 fler i länet än vad tidigare prognoser har visat . Under 2010-talet beräknas länets befolkning öka med ett Danderyd – 35 000 personer – varje år. Därefter går ökningstakten ned något. År 2050 finns det mellan 2,83 och 3,2 miljoner invånare i Stockholms län

Källa: Dagens Nyheter 2012-02-23

 

För mer information kontakta. Pelle Råsten. 0708-13 27 24  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Vi på Lotsen tycker att det är ett mycket intressant förslag som kommer från VT.nu, Vaxholms Turism & Näringsutveckling, och hoppas att detta utreds ordentligt från kommunens och andra berördas sida. Så vitt vi kan bedöma kan detta lösa en av Vaxholms kommuns allra största stötestenar för framtida utveckling, dessutom drabbar det inte en redan ekonomiskt redan ansträng kommunbudget!

.

.

.

.

.

100 tals jobb åt skogen

Intresset från kommunen att få större företag än fåmansföretag till orten Vaxholm är inget som är historiskt glädjande. De flesta andra kringkommuner slåss med näbbar och klor för att få större företag till orten. Man är medveten om större företags positiva påverkan på en mindre ort med dess vitaliseringar och otaliga synergieffekter för kommunen och dess invånare.

För ett par veckor sedan vid läsning av Dagens Industris Weekendbilaga, var redaktören i alla fall en av dem som satt i halsen.

"Jag får fortfarande nypa mig i skinnet när jag tänker på det. Tänk att Vaxholms kommun kunde säga nej till hundra arbetstillfällen"

Citatet är hämtat från Weekendbilagan, uttalat av Björn Jakobson, VD och grundare till det världsberömda märket Babybjörn som bl a utvecklat bärselar för barn.

För ca 10 år sedan fick Björn en ingivelse när han stod och iaktog en bergvägg i Vaxholm, närmare bestämt på Kullön. Han ville gifta ihop konsten med naturen i en konsthall där. Han köpte också marken och lät en arkitekt rita ett förslag, men kommunen sa nej! Man får väl anta att planerna gick i stick och stäv med planeringen av bostäderna på Kullön vid tiden. Men hur man från kommunens sida kan släppa denna chans när ett sådant här förslag kommer som en skänk från ovan är inte preskriptionsbart. Björn som är en förmögen man ville bekosta hela projektet, en investering på ca 300 miljoner, och skulle ge Vaxholm en plats på kartan även i konstsammanhang.

Nu hamnar projektet, benämt Artipelag istället i Värmdö kommun på Hålludden. En ca 9000 kvm stor byggnad växer fram, med konsthall, konsert - konferensavdelning, butik med designprodukter, flera restauranger, varav en i gourmetklass, även ett hotell planeras. Här ska man kunna vistas både ute och inomhus, gångbroar i en stor trädgård med naturstigar och ångbåtsbrygga, inne i byggnaden skall en stor naturlig bergvägg torna fram. När anläggningen är etablerad vill jag gärna att EU-möten och andra internationella möten förläggs hit, säger Björn Jakobsson. Kontaktnätet är minst sagt inte dåligt. Bl a är ordförande i bolaget Artipelag Lars O Grönstedt, förra Handelsbankschefen, I Babybjörn är ordföranden Lars_johan Jarnheimer. Utställningar i konsthallen är redan bokade fram till 2014. Projektet uppskattas i nuläget kosta över 500 miljoner.

Värmdö kommun är mycket tacksamma för att Artipelag har hamnat i kommunen, och att ändra i detalplanen för att projektet skulle bli verklighet var heller inget problem.

– Jag kunde inte tänka mig att det skulle flyga stekta sparvar in i munnen. Vi kämpar en förtvivlad kamp för att hålla porslinsfabriken vid liv. Tänk att få vara med och ta del av ett sådant här unikt och fullständigt fantastiskt projekt, säger Värmdö kulturnämnds ordförande Jan-Olof Landqvist.

Att flera medelstora företag har fått lämna Vaxholms kommun beroende på att mark och andra önskemål inte kunnat uppfyllas är känt, men man kan inte låta bli att undra hur många riktigt stora satsningar som har missats genom åren i vår kommun....

Vissa citat är hämtade från Dagens Industri bilaga DI Weekend

.

.

.

.

.

 

Vasallen bygger vidare på Rindö

Vi skrev i förra numret om lediga lägenheter på Grenadjärsvägen och Brännuddsvägen. Vi har nu fått fram mer uppgifter om detta. När det gäller Grenadjären äger Vasallen ej dessa hus, utan det är den gamla ägaren Fortifikationsverket som fortfarande står som ägare till dessa. De var inte möjliga för Vasallen att förvärva för 5 år sedan när Vasallen övertog KA1 området. Ett av skälen skall enligt uppgift vara att de boende innan hade bildat en bostadsrättsförening. Enligt icke bekräftade uppgifter är Fortfikationsverket inne i en avyttringsprocess av dessa fastigheter. 

 

De andra husen som hyser hyresgäster sedan tidigare på Brännuddsvägen ingick dock i Vasallens övertagande. Där finns det också för närvarande ett antal lediga lägenheter. Även i detta fall har det i ett senare skeende bildats bostadsrättsförening av hyresgästerna.

För att ytterligare komplicera i fallet med ovanstående fastigheter, så är även bolaget Vasallen ute till försäljning. I Östersund har Vasallens verksamhet sålts till Vallsundets Förvaltning AB, ett bolag inom Norrlandspojkarnas koncern. I samband med försäljningen lämnar Vasallen nu Östersund där bolaget startade sitt första utvecklingsprojekt 1997 då de förvärvade nedlagda A4. Sedan dess har Vasallen utvecklat totalt 185 000 kvadratmeter lokaler och skapat tre nya levande verksamhetsområden i staden: Campus, Fyrvalla och Frösö Park.

Vi träffar Fredrik Brehmer ny Fastighetschef för Vasallen på Rindö. för att försöka få lite klarhet och även få information hur utvecklingen av KA1 området fortskrider. På vår fråga om anledningen till att det först efter 5 år nu börjar synas förändringar på området hänvisar Fredrik i första hand till ett svar vi har hört förut; detaljplanen. Denna har funnits till beskådande på Vaxholms bibliotek under september månad, och alla har haft möjlighet att inkomma med remisser och åsikter. Ett 20-tal remisser har lämnats, varav ca hälften kommer från privatpersoner. Dock är det inga okända eller överraskande åsikter i dessa enligt Fredrik. I februari 2012 är det meningen att detaljplanen skall vara avhandlad och klar, men det finns goda skäl att tro att det kommer dröja betydligt längre än så, med tanke på mängden åsikter och överklaganden som brukar ske. Vi kanske kan hoppas på att detaljplanen ligger klubbad och klar under nästa år.

På vår fråga om vad planerna är för fastigheterna på Brännuddsvägen, får vi inga klara svar, annat än att det möjligtvis kan ske en försäljning av dessa i första hand till den befintliga bostadsrättsföreningen. Oklart om denna osäkerhet också kan hänvisas till detaljplanen. Vi på Lotsen har själva åkt Brännuddsvägen och konstaterat att dessa fastigheter har den allra bästa sjönära placering och utsikt mot Oxdjupet och dess båttrafik.

Vi fortsätter att fråga Fredrik hur den övriga utvecklingen avancerar på området: " Vi är ju i full färd med ombyggnationen till bostadsrätter av det första kasernhuset, och bostäderna kommer vara klara för inflyttning innan årets slut, ett trettiotal lägenheter är sålda av de totalt 42 i denna första etapp"

 

Efter denna första etapp står en ombyggnation/nybyggnad av brandstationen som ligger strax bakom de nu pågående bygget på tur, där man skall bygga 7 st radhus. Dessa skall försäljas på marknaden nästa år. Efter dessa kommer man enligt plan fortsätta med nästa kasernhus. Även kanslihuset står på tur, vid vårt besök på området ser vi att här finns mark och hus i en så stor omfattning att man kan bygga ett helt fantastiskt antal bostäder. De öppna asfalterade ytorna mellan de befintliga ytorna är av gigantiska mått, och ställer stora krav på de ansvariga hur man skall kunna "koka ner" dessa ytor till att få en gemytlig och trevlig atmosfär i området. Fredrik säger att byggnadsarbetarna aldrig varit med om att det för dem varit så enkelt att hantera maskiner och byggnadsmassor/material som på Rindö!

Den riktiga utmaningen för kommunen är hur man skall klara infrastrukturen och framförallt den nuvarande färjetrafiken som är flaskhalsen i detta projekt. Här ligger den självklara begränsningen, som egentligen endast en broanslutning radikalt skulle kunna förändra. En sådan skulle kunna förvandla området till det största bostadsområdet i kommunen.

Man har också ett mycket attraktiv hamnområde att bearbeta. Enligt Fredrik arbetar man på att få lämpliga och passande verksamheter till området. I sommar fick man klart att Nimbus verkstäder flyttar till Rindö Hamn från Stäket, vilket gör sitt till för att få ett mer levande hamnområde. Fler spännande verksamheter är på gång enligt Fredrik!

.

.

.

.

.

September artikel 

Fler hyresrätter i Vaxholms stad

Under 2011 har kommunstyrelsen beslutat om en bostadsstrategi för Vaxholms stad. Strategin anger att tillgången på bostäder i Vaxholm ska kännetecknas av varierade boende- och upplåtelseformer. Grupper som har det svårt att etablera sig på bostadsmarknaden ska ges särskild prioritet i utvecklingen av det lokala bostadsbeståndet.

I nära samarbeta med Heimstaden har Vaxholms stad möjliggjort sex nya hyresrätter på Vaxön. De nya lägenheterna kommer att beräknas vara inflyttningsklara 2012/2013. "Vi är glada för att Vaxholms stad tillsammans med Heimstaden har lyckats åstadkomma sex mindre hyresrätter i god överensstämmelse med den nya bostadsstrategin. De nya bostäderna planeras att ske genom ombyggnad av befintliga hus på Telegrafberget och Torggatan. Tillskottet av fler hyresrätter är ett värdefullt bidrag för att göra Vaxholms stad till en ännu attraktivare plats att arbeta, leva och bo på. Vi är glada för Heimstadens engagemang för att tillsammans med oss bidra till kommunens utveckling" säger Per Mosseby (m), kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd."

Vi på Lotsen har fått vetskap om att i vissa av de befintliga byggnaderna på regementsområdet på Rindö som innehar hyresgäster sedan tidigare, Grenadjärdsvägen och Brännuddsvägen finns det idag ca ett femtontal lediga hyresrätter. Uppenbarligen avser man att tömma dessa vartefter som hyresgäster flyttar. Fortifikationsverket administrerar lägenheterna som har fått en hel del förfrågningar från intresserade hyrestagare, som i sin tur fått negativa besked.

 

Med tanke på den allmänt mycket trånga bostadssektor i Vaxholm, och framförallt nästan helt i avsaknad av hyresrätter, vore det önskvärt om man istället kunde uthyra lediga hyresrätter så långt det är möjligt. Avsikten från Fortifikationsverket och Vasallens sida är självklart att man har andra planer med husen än att hyra ut dem i befintligt skick. Men det finns det ju en fungerande konstruktion som heter rivningskontrakt, vilket möjliggör för hyresvärden att kortsiktigt hyra ut bostäderna. Byggnaderna kan ju ta ett 10-tal år att tömma beroende på när den sista hyresgästen flyttar.

Detta förfarande känns ju som ett väldigt onödigt och resursslukande lösning, med dessa tomma lägenheter på en ort som har så dåligt utbud på dessa bostadsformer.

Önskvärt är att dessa tomma lägenheter genast uthyres till behövande, ex v ungdomar som tvingas flytta från orten. Diskussioner om svårigheten med flyktingmottagningar i boendehänseende har det också varit, här finns ju också sådana möjligheter om viljan finns.

Med tanke på Vaxholms kommuns beslut om en bostadsstrategi, kanske ovan beskrivna bör uppmärksammas och t o m om möjligt åtgärdas...?

.

.

.

.

.

Skamfläck i bästa läge

     

Den gamla nedlagda Shellmacken verkar bli en sån där gammal surdeg som vi förut sett exempel på i kommunen. Många kanske börjar vänja sig vid de allt mer förfallna plåtskjulen vid Västerhamnen, andra undrar varför inget sker. Kommunen hänvisar till att detaljplanen måste vara klar först innan något kan ske. Handlingskraften verkar totalt förlamad i detta ärende, i andra grannkommuner byggs det i ett rasande tempo, i vår kommun klagas det på att det inte finns mark. Här har vi mark i det allra mest attraktiva läget som står att finna i Vaxholm. Kan man inte arbeta parallellt med vad som kan göras på området, medan arbetet med detaljplanen fortgår, annars riskeras åratal av ytterligare förfall efter detaljplanens färdigställande.

Här skulle många vilja bo eller arbeta i en fantastisk miljö, men vad händer? Ingenting! Tid verkar inte spela någon som helst roll. Kommunen fokuserar på nya bostäder på nyetablerade områden i attraktiva miljöer, är det inte enklast att börja här? Företag kan inte flytta till Vaxholm på grund av en total lokalbrist, här finns ytorna.Många har väldigt många åsikter om allt som skall byggas, och överklaganden är många och långdragna tidsödande affärer. När det gäller skjulen i Västerhamnen hörs inte mycket från något håll. För nästan tre år sedan var vi i kontakt med Shell för att kontrollera möjligheten att hyra lokaler i deras byggnaderna, vi fick då beskedet att man skulle driva sedelpumpen vidare till februari 2009, för att därefter påbörja rivningen av byggnaderna. Vi konstaterar att det nu är två och ett halvt år sedan....vad har hänt? ingenting!

Det mest spännande just nu är hur länge plåtskjulen orkar stå upp av egen kraft, nu har det gått nästan fem år utan underhåll, hur länge kan de stå kvar, 5 år till, eller kanske 10 år till ? Den här platsen känner man inte direkt någon stolhet för inför besökare och turister.

.

.

.

.

.

Slutskålat i "sommarstugan"

 Alkoholpolitik och svenskar är det något lustigt med, allt accepteras i den dubbelmoraliska synen på  alkohol med en axelryckning och ett konstarerande "det är väl bra"

Den nya alkohollagen som gäller på sjön och infördes den 1 juni, har enligt en samstämmig press rapporterat om en markant ökning av fyllerister än tidigare. Inte speciellt förvånande med tanke på att de låga, lika som på land, lagarna inte tidigare fanns. Om man införde samma lagar för cyklister skulle man absolut kunna visa upp flerfaldiga fantastiska siffror, och också kunna stoppa en markant större olycksgrupp.

 

På vilka grunder har man då hastigt klappat igenom dessa nya gränser? Ja, förmodligen och enligt uppgift för att stoppa det vansinniga fylleriet till sjöss, undertecknad har idkat båtliv i mer än 50 år, och har sett det omtalade fyllesvinen endast vid ett fåtal tillfällen, oftast i hamn, och då på ställen som Sandhamn, Möja, och andra välkända hamnar. Däremot har en och annan öl och sill & nubbe intagits, båten är ju för många en slags flytande sommarstuga med det som hör därtill, det är numera inte lagligt som den gode skeppare man ska försöka vara, på sjön är det nämligen inte som på land, man måste för det mesta vara beredd på att snabbt förflytta båten vid ex v vindkantringar. Alltså är det endast loka eller andra alkoholfria drycker i "stugan" som gäller från den 1 juni.

Det vore intressant om media också kunde rapportera om vilka promillehalter personerna som fastnat i kontrollerna har haft, är det folk som bara glömt den nya lagstiftningen och gjort det hemska att ha tagit två öl till lunchen, eller är det rejäla fyllesvin?

Nämnas kan ju i sammanhanget att polis och kustbevakning redan innan den nya alkohollagen hade möjlighet att ta fyllerister, med stöd av lagtexten: "Skeppare måste kunna framföra sin båt utan fara för sig själv eller andra"

Nu har man likställt sjötrafik med landtrafik, och det känns väldigt konstigt om man på det minsta sätt känner till sjölivet. Det finns oändligt mycket större ytor än en fem meter bred väg, med  övergångsställen, barnvagnar, cyklister och även fyllerister som kan framföra sina bilar i mångdubbelt höga farter än som gäller på sjön Men alla som inte känner till sjölivet, hur det idkas, står längst fram i hurraropskön, det är ju oftast så att berör det inte mig så är det jättebra. Man kan ibland skönja ett stänk av den välkända avundsjukan, "fina båtar har de, och fulla vill de köra också.." Nu handlar det inte alls om att försvara sjöfylla, det finns inget som rättfärdigar fylla på sjön, även om man lätt blir beskylld för detta, för att man inte hemfaller till hurraropen. Just intag av potentiellt berusande substanser – lagliga eller ej – har sedan nykterhetsrörelsens intåg på 1800-talet en rätt märkligsärställning i svenskt rättsmedvetande. Det finns något slags underförstådd konsensus om att alla former av berusande medel borde vara totalförbjudna överhuvudtaget, och de få omoraliska extremister som ser det nödvändigt att missbruka dessa substanser skall vara glada att de får göra det överhuvudtaget.

Om man åberopar att lagen också är underligt utformad med att båt som är under 10 m eller ej går fortare än 15 knop inte omfattas, gör det att man har rätt att vara ordentligt påstruken om man har en snipa? Rykten gör gällande att just dessa farkoster har ökat i värde på grund av att man kan använda dem som "fyllebåtar". Sådana argument gör bara att regelivrarna får ytterligare belägg för att utöka reglementet, redan har rop hörts att man skall sänka till 0 promille som nedre gräns. Det är väl i så fall lika bra att införa ett totalt alkoholförbud för alla transporter inklusive cykel och gång.

Sjökrogarna som kämpar hårt den korta säsongen för att överleva får ännu mer motvind i och med den nya lagtexten. Polis och kustbevakning bevakar sådana ställen effektivt, eftersom de ger störst utdelning. Hur gott är det med ett glas vatten till den hängmörade biffen eller rödingen? Ännu en spik i kistan "en levande skärgård" har slagits i.

Intressant skulle också vara att veta hur många olyckor som händer under ett år som är relaterade till fylla. Vi har försökt att få svar på detta, men det har visat sig mycket svårt, vilket inte skulle vara fallet om det var en stor mängd. Uppskattningsvis händer kanske 20 – 30 olyckor av mindre art, och ett par riktiga olyckor rum, och det är verkligen inte mycket med tanke på att det under sommarhalvåret är en mycket stor mängd båtar som vistas på våra vatten. Och frågan är om det är just dessa människor som den nya lagen förhindrar? Med den storleken av olycksunderlag får vi nog se upp, då kan i princip vad som helst rättfärdigas när det gäller införande av nya lagtexter.

Men att framföra en Princessbåt på 10 tons vikt i 30 knops fart, när man är 13 år, det går fina fisken, det kanske också blir vanligare nu, pappa kanske har druckit en starköl till lunch, då är det ju bättre att barnet framför båten, eller?

De flesta som känner till sjölivet är överens om att ett införande av någon typ av körkort skulle ge en långtgående bättre effekt för att få en bättre ordning på sjön, i denna utbildning skall självklart alkoholens påverkan på förare finnas med, på samma sätt som när det gäller körkort för bilar. Det är mycket märkligare att vilken som helst kan framföra nästan vilka båtar i vilka farter som helst utan någon kompetens. Faktiskt något märkligare än attundertecknad med 40 års vana att framföra olika båttyper inte får köra sin båt, efter intagande av 2 st öl.

Nu kan vi känna oss trygga som vi svenskar älskar, och veta att dessa hejdlösa drinkare på sjön i sina farliga farkoster är stoppade. För nu är måttlighetsdrickande skärgårdsbefolkning och båtfolk som trivs över en god middag förbjudet. Vi är bra på att införa lagar och förordningar i vårt land, och vi är också fantastiska på att acceptera dem och efterleva dessa. så det kanske blir så i detta fallet också. Om vi däremot som sis-ta land i Europa skulle införa förbud mot mobiltelefonpratande, skulle det säkert bli ett herrans liv, det, däremot skulle vara mer skäligt än sjöfyllerilagen, man uppskattar att mellan 10 – 20 människoliv går till spillo på grund av att man pratar i telefon samtidigt som man kör bil, för bilkörning fodrar nämligen total uppmärksamhet hela tiden. Lägg därtill en stor mängd personskador.

.

.

.

.

.

NOTA MED KRAFT

Avregleringar i all ära, men avregleringen av den svenska kraftmarknaden kan man ha många åsikter om. Och frågan är vad som egentligen har blivit bättre?

Att privatisera delar som tidigare drivits under statens ägande och beskydd, är i sig oftast en frisk och bra företeelse, men ju större företag och branscher det gäller, ju större försiktighet fodras vid omläggningarna. Kraftindustrins avreglering lämnar många frågetecken efter sig.

Priset används ofta som den viktigaste och avgörande drivfaktorn för att privatisera näringar. Har detta fungerat i fallet med kraftindustrin? Nej, det har det inte, även om vi inte med säkerhet kan veta vad priserna hade varit vid en ickeprivatisering. Priserna är nästan alltid stigande med en mängd olika påhittiga orsaker, den senaste vintern, som också händelsevis blev en av de kallaste på århundraden, blev en prischock för alla kunder, som vi alla är tvungna att vara. Spotpriserna tiodubblades vissa perioder, och den el-intensiva delen av industrin gick på knäna, dessutom under en lågkonjunktur, borde inte priserna också vara låga under en konjunkturavmattning? Nej, tydligen inte, den största angivna anledningen var att några kärnkraftverk stod stilla på grund av underhållsarbete! VA!!? Mitt under vintermånaderna? Sådana idiotiska tilltag måste uppenbarligen regleras från staten.

Alla drabbas förstås av sådana här manipuleringar med priserna, privatpersoner och företag. Som privatperson står man sig ganska slätt, vi är ju alla bara en mycket stor mängd småkunder, som storföretag har man lite fler möjligheter. De riktigt stora kraftköparna inom pappersindustrin har nu tröttnat på de ytterst stora fluktureringarna med kraftpriserna och planerar för fullt att starta egna kraftbolag, bra! De lever ju på en marknad med mer normal konkurrens, och måste känna till sina tillverkningskostnader på ett mer stabilt sätt. Alla sitter ju inte i den fina båten som kraftbolagen gör, som kan bestämma helt själva vilka priser man vill ha. I bolagens resultatrapporter kan man också läsa att få bolag gör sådana övervinster som kraftbolagen, trots de allra bästa lönerna, bästa fallskärmarna och pensionerna mm. Var det detta som avsågs med privatiseringen?

Nu talar t o m småföretagarna i Gnosjö om att starta egna kraftbolag, de är ju små men många, och ofta med el-intensiv tillverkningsindustri, bra där! Enda sättet att på någon väg påverka överpriserna inom kraftindustrin är säkert konkurrens på andra villkor än de nuvarande.

Vid skrivande stund får vi höra att elpriserna är ovanligt höga för årstiden, orsak angiven till vattenbrist i magasinen i Norge, och även i Sverige, VA!? Vattenbrist, efter en av de kallaste och snörikaste vintrarna? Jag förstår i alla fall ingenting..Är inte sanningen att vi efter en vargavinter med storförbrukning, nu också kan konstatera en mycket kall och sen vår, som är den yttersta förklaringen? Är detta avregleringens syfte?

Att jämföra, förhandla och träffa avtal med el-leverantörer är ungefär lika tidskrävande och komplicerat som inom teletjänster, med en mängd olika alternativ och beslut, skall man välja rörligt eller bundet, 1 år, två år, eller blandat, eller grön-el? Inom många ekonomiska områden kan man köpa hjälp med det mesta som rådgivning, planering mm. När kommer rådgivare/kontraktshjälp inom el-kontrakt komma?

Toppen blev ett utsänt informationbrev till min postlåda som jag som kund till detta mycket stora kraftbolag erhöll, som delvis fortfarande har ett stort statligt ägande. Jag citerar:

"NYHETER ANGÅENDE BETALNINGEN AV DIN FAKTURA

Nu ändrar vi betal-tid till minst 15 dagar istället för som tidigare minst 30 dagar. Ändringen kommer att ske under sommaren och hösten 2010 med start den 1 juni. När ändringen är införd kommer du att få din faktura i mitten av månaden med förfallodag i slutet av samma månad.

Ändringen ger dig fördelen att du får en mer direkt återkoppling på din el-förbrukning, eftersom det inte går lika långt mellan att du får fakturan och till den ska betalas." slut citat

Jag har under mitt företagarliv under ca 25 år aldrig lyckats komma i kontakt med ett företag som kan informera om en så uppenbar försämring av kreditvillkoren på ett så vinklat och förvridet sätt som exemplet ovan!

Det mest skrämmande är att det också åskådliggör bolagets syn på sina kunder som ett gäng av ointelligenta fårskallar som man kan behandla precis som man vill, och lura av dem deras sista sikiner. Att man manipulerar och styr sina egna inkomster via marknadspriset som skall vara prissatt av den s k "fria marknaden", känns på något sätt uppenbart.

Ett annat intressant utskick ifrån en av de lite mindre aktörerna i branschen väcker också en viss munterhet/förvåning. Man utlyser en tävling som består av att lämna de bästa tipsen för att spara el, att utlysa en tävling i att uppmana sina kunder köpa mindre, och har egentligen bara Systembolaget som föregångare, men det riktigt anmärkningsvärda är när man läser vidare och ser vad 1:a priset är: En eldriven grilltändare! En tävling i att spara el, och priset är ytterligare en onödig el-pryl, någon på reklambyrån måste ha somnat på senaste mötet...

Givetvis försvarar man grilltändaren med det allt mer populära och använda miljöskälen.

Det är ju också det enda skälet till att man vill skicka e-fakturor,istället för de traditionella pappersfakturorna till sina kunder, eller hur?

 ´

´

´

´

´

´

Klotter eller gatukonst?

 

Klotter är ett stort samhällsproblem som verkar öka mer och mer för vart år. Kostnaden för att ta bort färgerna och rengöring är höga och är självklart vad man kan tycka en mycket onödig kostnad.

Hur och på vilket sätt man ska angripa företeelsen är inte helt lätt. Det s k klottret isig är inte huvudproblemet, klotter kan vara vad en del hävdar t o m konst, och det kan väl kanske inte sägas emot, inom begreppet konst kan det mesta rymmas. Och en del av klottret kan vara av mycket god kvalitet.

Huvudproblemet med s k klotter är på vilket underlag det placeras, oftast hamnar det på offentliga byggnader eller platser, där det inte är så önskvärt. Kan man då göra något för att styra företeelsen i önskad riktning? Ett förslag är att införa fasta platser för att "klottra", varför inte sätta upp ett plank eller annan anordning för att ge plats åt helt fri klottring/målning på en samlad plats? Man skulle i Vaxholm ha gott om plats t e x på Lägret, Norrbergaskolan mf l ställen.

Klotterkulturen är numera en fast etablerad kultur inom delar av ungdomskulturen och går förmodligen inte att förbjuda bort. Ett försök med fasta angivna platser skulle kunna minska dyrbara kostnader för stat/kommun även om det inte förmodligen skulle lösa problemet helt, eftersom det i klotterbilden även finns ett rent trotsmoment mot samhället.

På sikt, och det bara några år, skulle värdet på sådana plank historiskt sett fort bli avsevärda och spegla tider och beteenden på ett påtagligt sätt.

.

.

.

.

.

Kan de, så kan väl vi.....?

Vår grannkommun Österåker har expanderat kraftigt under de senaste åren, och verkar nu expandera mer än någonsin. Österåker satsar stort både på bostäder, företagssamhet och infrastruktur. Avundssjukt kan man som Vaxholmsföretagare konstatera att Österåkers kommun mycket aktivt arbetar med att smörja och underlätta för sina företagare i kommunen.

I en tidning som utges av kommunen: Framtid Österåker, kan vi läsa om de färskaste nya stora satsningar som skall göras. Kommunen verkar slå rekord i antal projekt för sin kommunstorlek med ca 60 olika projekt som stadsarkitektkontoret för tillfället har på bordet. Det absolut största och mest intressanta är Kanalstaden, vars första etapp Västra Kanalstaden redan är under byggnad. Projektet kommer att vara under många år framåt, och skall skapa en helt ny stadsdel.

Företagsamheten verkar koka och har en dynamik som verkar oöverträffad för närvarande. Vi tar del av information som gör en minst sagt häpen. Under 2007 flyttade 244 st företag till kommunen och 330 st startades!Alltså fler nya företag under 2007 än vad som för närvarande finns i Vaxholm! Totalt finns 4.170 st, vilket är ca 10 ggr fler än i Vaxholm, med en befolkning som endast är 3,8 ggr större. Detta borde föranleda ett studiebesök hos Österåkers kommun av våra politiker i Vaxholm.

Det torde väl inte vara omöjligt, kontaktytor borde väl det finnas gott om, vi har ju t o m tillhört samma kommun för inte allt för länge sedan.

Vad är det då som främst skiljer Österåkers kommun vs Vaxholms förutom storleken? Det första och kanske viktigaste man kommer att tänka på är väl marktillgången, medans Österåker nästan verkar ha obegränsat med mark åt alla vädersträck, har Vaxholm nästan ingen mark oexploaterat ända fram till våra strandkanter.

 Men med lite fantasi och vilja går det faktiskt att frigöra vissa områden, tänk bara på infarten till Vaxholm där Pizzerian Il Castello ligger, någon finurlig politiker föreslog ett riktigt höghus på platsen, med bostäder i toppen och företag på de nedre våningarna, vilken fantastisk ide!

Vad skiljer då mer i väsentlig del mellan kommunerna? Vi kan väl ta en av fördelarna för Vaxholm, den riktiga Skärgårdsmiljön! Det kan aldrig Österåkers kommun mäta sig med. Hur har vi då utnyttjat detta? Attraktionskraften i Vaxholm visar sig framförallt i prisnivåerna när det gäller bostäder. Däremot verkar attraktionskraften för näringslivet vara lika med i princip noll. Varför? Med de allt fler förekommande tjänsteföretagen som många gånger inte är i exakt beroende på var man är belägen måste det ju vara optimalt att ha företaget i Vaxholm, med dess fantastiska kvalitativa yttre förutsättningar. Varför finns det så gott som inga av dessa företagstyper i Vaxholm? Vi har historisk haft en del andra typer av tillverkande företag som ej har kunnat expandera och flyttat vidare till andra kommuner där mottagandet har varit mer positivt och underlättat för en framgångsrik utveckling. Skandia, numera IF som var nästan lika stort som regementen i Vaxholm, var tog de i vägen?

Fråga en ortsbo långt upp i Norrland om han vet var Vaxholm ligger, så blir svaret ja, Vaxholms varumärkesvärde är ett av de allra starkaste bland Sveriges kommuner, kan man utnyttja detta på ett bättre sätt än hitills ?

Vi kanske ska slå ihop våra kommuner igen? Frågan är om Österåkers kommun är intresserade.

.

.

.

.

Bostadsrättsföreningen har makten.

I hög takt har de vanliga hyreslägenheterna försvunnit och istället så har fastigheterna som tidigare ägts av privata eller kommunala intressen sålts till nybildade bostadsrättsföreningar. I Vaxholm har denna omvandling skett på relativt kort tid, såsom på många andra attraktiva orter. En av effekterna av detta är att numera är det Br-föreningarna som till sist avgör vilka butiker och företag vi har som hyresgäster i de kommersiella lokalerna. Det finns en fara i detta som kan resultera i att vi får en mindre dynamiskt och levande affärsverksamhet i Vaxholm.
Det är naturligt att en Br-förening är mycket försiktig vid valet av hyresgäster, i synnerhet om föreningen är nybildad. En av de viktigaste kriterierna från hyresvärden är att hyresgästen skall ha en stabil ekonomi och bedöms som långsiktig hyrestagare, eftersom byten av hyresgäst alltid fordrar engagemang och arbete för hyresvärden. Det kan stå i motsats mot vad en sann entreprenör med nya friska ideer har att erbjuda.
Denna försiktighet och i vissa fall okunnighet riskerar att i vår stad, med dess mycket begränsade affärsyta utarma vitaliteten på sikt.
Rädslan kan i vissa fall bedömas som överdriven, det är mycket sällsynt att hyresvärden går miste om sina lagliga intäkter, då dessa ligger mycket högt upp i prioritetskedjan om hyrestagaren drabbas av ekonomiska motgångar. Faktum är att i Sverige har fastighetsvärden en unikt gynnsam situation jämfört med många andra länder, det är bara skattemyndigheten som kan gottgöra sig före fastighetsägaren, och det gäller inte ens alla typer av skatter!
 Det finns konkreta exempel i Vaxholm där man har prioriterat ett tungt och känt namn på hyresgästen, för att senare konstatera att långsiktigheten hos hyrestagaren totalt kan vändas. Inte minst hos olika statliga myndigheter och organisationer vet vi ju numera att saker och ting kan förändras på mycket kort sikt, beroende på maktskiften i politiska organisationer, renodlingar, out-sourching och VD-byten.
Ansvaret ligger tungt hos alla nybildade och gamla Br-föreningar, och för den delen alla andra fastighetsägare i Vaxholm för vilket affärsutbud vi skall ha i vår lilla stad. Det slutgiltiga avgörandet för vilken hyresgäst som till slut väljs ligger de facto just hos dessa.
Se till att vi får ett intressant och mångfasseterat utbud av olika entreprenörer och affärsidkare i Vaxholm!