Waxholmslotsen

Waxholmsnytt!

 

Vinnarfamilj på Kullö!

I september avgjordes vem som skulle ta hem vinnarpokalen i det populära TV-programmet: Sveriges starkaste familj på SVT.

Familjen Dandenell som består av mamma Anna, pappa Frank, dottern Clara 18 år och sonen Morgan 15 år boende på Kullön i Vaxholm bestämde sig för att vara med. I första steget valde man ut sju familjer från ett hundratal ansökningar. I Sveriges starkaste familj tävlade de vältränade familjerna mot varandra i fysiska utmaningar och mentala prövningar mitt i den vidsträckta jämtländska vildmarken. För lagen gällde det inte bara att besegra sina motståndare, utan också att bemästra Årefjällens branta sluttningar, i blåst och kyla. Det blev ett storslaget äventyr och en stenhård kamp mot toppen, och titeln Sveriges starkaste familj.

Varje familj, som består av två vuxna och två tonårsbarn, skulle genomföra fysiskt krävande och tuffa tävlingsmoment ute i naturen och de snötäckta branterna. Ibland individuellt och ibland som ett lag. Oavsett vilket så var samarbetet och sammanhållningen var avgörande för att undvika risken att åka ut. Fjällvärldens klimat är känt för att snabbt slå om i vind och kyla, familjerna skulle också hinna återhämta sig och vila över natten utomhus i sina tält.Programledare var Sanna Kallur och André Popssom som övervakade och ledde strapatserna.

Tävlingarna i Sveriges starkaste familj gick av stapeln på sluttningarna vid Tegefjäll samt Draklanda vid Åresjön i Åre By. Familjerna testades i en lång rad fysiska och psykiska utmaningar där styrka, samarbete, list, smidighet och uthållighet krävs. En efter en slås familjerna ut, tills bara den allra starkaste familjen står kvar. Självklart (?) var det till slut en Vaxholmsfamilj som slutligen erövrade den översta pallen i finalen i september, familjen Dandenell!

.

.

.

.

.

Kan man få läxor att bli kul?

Jag heter Suzanne Sparre och bor på Rindö. Om du undrar över något så får du gärna höra av dig. Du hittar mig på Facebook.

Kan man få mer gjort med mindre tjat och hur får man barn att vilja hjälpa till mer? Hur lär man barn värdet av pengar och att Swich är en app och inte en skattkista att ösa ur.

Dessa frågor ställde jag mig när mina barn var små och för några år sen fick jag en idé.

Jag har lyssnat till psykologer och coacher, sett program som ”supernanny” mm och till slut så formades idén om en ”tavla med aktiviteter som kunde följas upp”, en typ av kalender.

Jag frågade min syster om hon ville vara med och ta fram ett verktyg som hjälper föräldrar i kommunikationen med barn om läxor och andra sysslor. Sagt och gjort, tillsammans jobbade vi fram ”Aktivitetskalendern” som inte alls är en kalender utan mer en illustrerad process. Föräldrar och barn bestämmer vad som ska göras, hur många dagar som måste uppfyllas och vilken ”belöning” som barnen får när de gjort det de ska. Sen kan man prata om detta vid middagsbordet och barnen får berätta hur bra de gått eller vilken hjälp de behöver.

På detta sätt tror vi att det kan bli roligare att göra ”tråkiga saker” och mindre tjat. Mer glädje helt enkelt. Vi fick jättefina kommentarer om hur bra kalendern är och det var många som köpte den. Men det var också de som tycket att den var dyr, speciellt när man har tre barn som vill ha den.

Vi vill ju att alla ska få möjlighet att använda kalendern så då kom vi på att om vi tar hjälp av grymma sponsorer som samtidigt får annonsera i kalender, så kan vi dela ut den gratis. Sagt och gjort. Nu har alla barn som går i klass 1-6 fått den.

Nu hoppas vi att den används flitigt och att Vaxholms goa ungar och deras föräldrar får en roligare samvaro. Barn gillar ju att vara duktiga och hjälpa till.

Happy Kids and Proud Parents www.actionboard.se

.

.

.

.

.

Hur tränar man säkert i Corona-tider?

Hösten är här, och med den också förkylningarna, eller kan det var Covid-19? I dessa tider är det extra viktigt att vara försiktig och stanna hemma vid minsta symptom. Så länge man är frisk är det dock inga problem att träna- så länge man gör det på ett säkert sätt med avstånd till andra människor.

Det allra säkraste sättet att träna i virus-tider är ju så klart utomhus, ensam eller i små grupper och med distans till de man möter. Vi går mot kallare tider, det blir halt och det kanske redan är mörkt när skola och jobb slutar för dagen. Då är det skönt att flytta träningen från löpspåret och utegymmet in i värmen istället. Gabriella Silva Karlöf jobbar på Fysio, ett gymn som finns både i Vaxholm och på Rindö.

”Det är många som frågar hur vi gör för att gymmet ska vara en säker miljö att vistas i, speciellt nu på hösten när det blir svårare att träna utomhus. Vi har ökat antal stationer med rengöringsmedel till maskinerna, som ska torkas av efter användning. På alla dessa stationer finns också handsprit. Vi har satt upp information från Folkhälsomyndigheten, och alla som tränar hos oss ska börja och avsluta sin vistelse i lokalen med att tvätta händerna. Det allra viktigaste är ju att stanna hemma om man har minsta lilla tveksamhet om sin egen hälsa och håll avstånd när man väl är på gymmet. De som är i riskgrupp eller extra oroliga har också hört av sig till oss, vi har statistik över när det är minst antal människor i lokalerna, och då har vi rekommenderat dem att komma in på de tiderna. Det är ju alltid ett stort hygienfokus på gym, men vi har börjat städa fler gånger i veckan nu under corona-tider. Vi tycker generellt att folk är duktiga på att följa reglerna, det går åt mycket mer rengöringsmedel, papper och tvål än tidigare. Ibland tror jag att folk glömmer lite att vi fortfarande är i en pandemi, eftersom den pågått så länge, men jag känner mig själv trygg på gymmet. Ibland tycker jag att det känns som att alla bara städar när de är där, vilket ju är väldigt bra”, säger Gabriella med ett skratt.

I dagarna har FHM lättat på rekommendationerna för de som är 70+, och de kan röra sig på samma sätt som övriga grupper i samhället.

”Vaxholmarna har aldrig slutat träna”, säger Gabriella, ”men vi hade en minskning i mars och april. Nu under hösten är de flesta tillbaka, även de som är äldre. Det är ju viktigt att även de kan hålla igång sin träning, musklerna försvinner snabbare ju äldre man blir och det är inte bra för hälsan att ha ett för långt uppehåll i träningen. Vi vet att många känner sig lite nere och isolerade i de här tiderna och träning hjälper ju faktiskt till att få upp humöret också! Många undrar också om det är säkert att träna tillsammans, och det tycker jag faktiskt, fortsätter Gabriella. ”Det är samma regler där som när man tränar ensam, tvätta händerna, hålla avstånd, stanna hemma vid symptom. På Rindö har vi en 100kvm stor lokal där vi kör Corona-anpassad gruppträning med avstånd, vi har grupper på kvällstid men också under dagen för riskgrupper så som äldre, med få deltagare och stora avstånd. I Vaxholm kör vi också grupper, men mindre är förut för att kunna hålla oss till rekommendationerna”.

Trots att det pågår en pandemi, eller kanske just därför, så är det viktigt att fortsätta röra på sig när hösten kommer. Vaxholm har många bra alternativ för träning, både inomhus och utomhus.

”Jag tycker absolut att man ska fortsätta träna, är man riskgrupp eller extra orolig är det ju bara att vända och komma tillbaka en annan tid om det är för mycket folk där man tänkt träna”, säger Gabriella. ”Det viktigaste är att komma ihåg att tvätta händer, torka maskiner och vikter och lyssna på kroppen hur du mår. Stanna hemma vid minsta lilla symptom och våga säga till om någon kommer för nära. Om alla tar eget ansvar kan vi ha en jättefin träningshöst i Vaxholm!”

.

.

.

.

.

 

Kanon-år för kanot

Efterlängtad, intensiv och framgångsrik- tre ord som kan användas för att beskriva tävlingssäsongen för Vaxholms Kanotsällskaps kanotister 2020. Efter att ha väntat och längtat efter att få ta ut tävlingskanoterna på banan sedan mars, kom äntligen beskedet- det blir SM-tävlingar i augusti och september!

Vad gör man när ens favorit-aktiviteter blir inställda på obestämd tid och sommaren, som annars brukar vara fylld med tävlingar, plötsligt ligger tom framför en? Jo, man tar chansen och tränar ännu mera. Det är i alla fall vad ungdomarna i Vaxholms Kanotsällskap gjort under sommaren.

”Det var tråkigt när alla tävlingar blev inställda, men vi bestämde oss för att försöka träna så mycket som möjligt och verkligen vara redo när vi får tävla igen”, säger Salima Kaddeh, som är 14 år och paddlar i kanotklubben. ”Vi har tränat 10 gånger i veckan, det har varit både roligt och jobbig”, säger hon med ett skratt. ”När vi fick reda på att det skulle bli SM-tävlingar var det både nervöst och roligt, vi hade ju inte tävlat på nästan ett år”.

Första tävlingen blev maraton-SM på hemmaplan i Vaxholm, ett Corona-anpassat evenemang där varje åldersklass körde var för sig och sedan lämnade området innan nästa åldersklass fick köra. Efter det var det dags för sprint-SM som delades i fem delar, istället för den normala veckolånga tävlingen, för att bättre passa Corona-kraven.

”Det kändes lite konstigt och annorlunda, men mest roligt att äntligen få tävla igen”, säger Klara Råsten Lilja som tävlade på junior-SM för första gången och kom hem med hela fem medaljer från tävlingen. ”Det har känts lite hopplöst och tråkigt när allt ställdes in, men jag har försökt träna på och jobbat på de saker jag vet att jag behövt förbättra, så när tävlingarna äntligen kom kände jag mig redo och väldigt sugen på att tävla! Det var nervöst innan eftersom ingen visste riktigt hur det skulle gå, vi har inte tävlat på ett år och dessutom körde vi första året i junior-klassen, men jag är nöjd med både min och mina lagkamraters prestationer”.

  

”Det är jätteroligt att våra ungdomar äntligen fått börja tävla, och vi ser verkligen fram emot den här sista tävlingshelgen där alla paddlar tillsammans”, säger Stefan Gustafsson som är ordförande i Vaxholms Kanotsällskap. ”I vår klubb är ledorden glädje och gemenskap och när vi får framgångar, så får vi dem tillsammans. Vi har många duktiga kanotister och när de får paddla tillsammans i besättning lyfter de sig en extra nivå. Det händer något när man sitter tillsammans i en k4:a, då är alla lika viktiga och paddlar mot samma mål! Vi har, liksom alla andra, haft ett kämpigt år med många frågetecken och jag unnar verkligen ungdomarna att få avsluta den här paddelsäsongen på ett fint sätt, tillsammans. Våren och sommaren har medfört omställningar och utmaningar för alla och vi är stolta över våra duktiga ungdomar som klarat av den här perioden med bravur. Eftersom vi håller på med en utomhussport har vi kunnat hålla igång träningen som vanligt och jag tror ungdomarna uppskattat att ha en fast punkt att komma till under sommaren ”.

Kanske är det just glädje och gemenskap som är receptet för Vaxholms Kanotsällskaps framgångar de senaste åren, eller så är det de fina förutsättningarna för paddling runt öarna som gör att de duktiga kanotisterna fortsätter paddla hem medaljer till kanotklubben.

”Nu ska vi avsluta säsongen på ett bra sätt tillsammans innan vi drar igång med höstens träning och jag hoppas och tror att vi kan avsluta den här korta, men intensiva säsongen på samma fina sätt vi gjort hittills”, säger Stefan.

Text & bild: Evelina Menning

.

.

.

.

.

HAUNTED FOREST

Skräckupplevelse i beckmörker när häxorna
utkräver sin hämnd

Efter utsålda hus på Bogesunds Slott med produktionerna “Haunted House” 2014 och “Haunted House - Besökarna” 2015 är nu samma team tillbaka med ett nytt skräckevent, denna gång i skogsmiljö. Platsen är Montebelloskogen på Bogesundslandet i Vaxholm där besökarna går en utstakad tur i små sällskap, i mörker, med en ficklampa som enda ljuskälla.

För ändamålet har man skapat en fiktiv sägen som berättar om häxbränningar och tortyr i Montebelloskogen under 1600-talet. Nu sägs skogen vara hemsökt av alla de häxor, magiker och andra med “oförklarliga förmågor” som torterats, lemlästats och dödats på platsen. Nu utkräver de sin hämnd på alla som vågar närma sig.

“Det här är inget för den mörkrädda eller lättskrämda”, säger producent Stefan Wall. “Eller så är det just det det är, förresten!”, lägger han till med ett skratt. “Själva tanken med en Haunted Forest, eller Haunted House som vi tidigare gjort, är ju att besökaren ska bli skrämd från vettet och just det gör vi vårt yttersta för att uppfylla”.

Upplevelsen börjar redan vid ankomsten till platsen med diverse överraskningar men går sedan ut på att besökarna ska ta sig via den utstakade vägen genom den hemsökta skogen, ta sig förbi de illasinnade karaktärer och “fällor” som möter dem och ta sig ut på andra sidan, helskinnade och fortfarande vid sina sinnens fulla bruk.

Målgruppen är bred, men merparten av turerna är skapade för en vuxen publik med åldersgräns från femton år. Anpassade turer för barnfamiljer med barn i åldrarna 8-14 år, kommer också att erbjudas.

Kontakt: Stefan Wall, producent Mobil: 0707910757 Mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Anna Wall, producent Mobil: 0705392313 Mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

.

.

.

.

.

Kastar loss!

Våra segelvänner som vi tidigare följt och beskrivit deras händelserika färd sedan deras avfärd i juli förra året kastade äntligen loss från sin hamn på Ibiza efter två månader i sin ”tvångshamn” .

Familjen började med att utforska ön Ibiza. Nu med lättade restrektione, men inte helt fritt att göra vad man vill!

”Överallt är det turkost hav, bad och högsommar. Bad har ju egentligen inte varit tillåtet men på svaj vid båten och när vi tagit gummibåten in till öde strand så har vi faktiskt vågat ta ut svängarna! Det har varit en fantastisk frihet att slippa se poliser och vakter i alla hörn som hotar med böter om man inte följer rådande restriktioner. Uppenbarligen kan inte Guarda Civil vakta överallt… Men faktiskt, när vi minst anade det, kom de trots allt på besök i vår vik i skymningen i veckan! säger Mimmi”

   

Efter ett par veckor i frihet, bestämde man sig för att segla till Mallorca där familjen har en lägenhet i Soller för att trampa lite fast mark. Man behövde dessutom reparera sin autopilot som havererade efter ytterligare ett blixtnedslag! Helt otrolig att ännu en gång bli drabbade efter blixtnedslaget i masten när familjen skulle lämna Ystad. Denna gång tack och lov av det lindrigare slaget när blixten ”bara” slog nära båten i vattnet, dock tillräckligt för att knäcka autopiloten. Efter två veckors uppehåll seglade man vidare till ön Menorca. Efter att ha åtnjutit Menorcas alla sevärdheter och sol och bad i stekande värme bestämda man sig för att segla vidare 180 sjömil till Sardinien, Italien den 29 juni.

Efter Sardinien, Corsica, Ostia och även ett studiebesök i Rom seglade man till Neapelbukten.

”Efter ett par dagar i Neapelbukten seglade vi runt hörnan och längs vackra Amalfi-kusten, som nästan är larvigt fin med bl.a. byarna Praiano och Positano, där det är svårt att hitta bra förtöjning och ankring skyddat från vind och intensiv färjetrafik. Tillslut blev det en natt på svaj utanför staden Amalfi, vid foten av slingriga bergsvägar med tutande moppar och klämtande kyrkklockor, fortsätter Mimmi”

Efter intensiva och svettiga dagar med mycket folk och turistbåtar med skvalp och dyningar lämnade manAmalfikusten och seglade vidare söderut längs italienska fastlandskusten, i regionen Kampanien, till en lugn och skön badvik i naturreservatet bakom en hög klippa, mellan små italienska samhällena Palinuro och Camerota.

Många fina vikar och stränder blev besökta, nästa anhalt blev Stromboli. På Stromboli bor det 400 pers, och ön står som en topp upp ur havet, med sin krater högst upp som det ständigt puffar ut rökpelare, typ var 20 minut. Det är alltså små vulkanutbrott med jämna mellanrum hela dygnet! Efter detta besök gick färden vidare till Vulcano, som namnet anger är detta också en vulkanö vars vulkan är ganska aktiv med utbrott var 100-300 år. 1890 hade den utbrott täpptes kratern igen med torkad lava så nu pyser den ut sitt övertryck genom gejsrar med hett vatten i havet och vid stranden och rökpuffar i form av riktig äcklig svavellukt här och där både i stan och uppe på berget. Bad vid stranden blev rena bubbelbadet, och att inte ha badtofflor innebar brända fötter! Tydligen kan gejsrarna i havet spruta ut upp till 80 gradigt vatten! Och nu måste förstås den äventyrliga familjen upp och gå på själva vulkanen. Det blev en riktig skön och varm (!) promenad med många grader både i luften och på marken!

Nu skulle man segla vidare till Sicilien, läsare som har följt familjens äventyr undrar nu kanske, vad hände med hemfärden? Meningen var ju att vara hemma till barnens skolgång som börjar i augusti. Men nu är det helt nya planer! Man har bestämt att lämna båten i vinterhamn i Licata, en hamn på södra Sicilien som har någorlunda vettiga priser som man blivit rekommenderade av Svenska Kryssarklubben, i dagarna när detta skrivs så har man precis nått fram till hamnen. Men man kommer inte att flyga hem till Sverige som en av ursprungsplanerna var utan istället skall man kommande år bosätta sig i sin lägenhet på Soller! Och barnens skolgång då? Inga problem, de kommer att gå i skola i Palma Svenska skola. Äventyret fortsätter alltså. Beslutet kom sig av att familjen på grund av förseningar, blixtnedslag och pandemier reducerat seglarnas planer och område anmärkningsvärt mycket. Så det här tyckte man att det var bästa lösningen. Nu kan man fortsätta segla när barnen slutar skolan nästa år och besöka bl a den grekiska skärgården som man egentligen hade tänkt att göra på denna första resa!


Vi kan bara önska lycka till (mera!) framöver och ha en skön tid på Mallorca så länge!

.

.

.

.

.

.

Ny båtpendelbåt minskar trängsel på bussen!

I samband med att SL gick över till vintertidtabell i mitten av augusti startade också ett tvåårigt försök med utökad båtpendling från Vaxholm till Stockholm. Genom att använda vattenvägen hoppas region Stockholm kunna avlasta buss- och bilpendling.

Flera resenärer klev ombord vid de olika avgångarna under premiärdagen. Några utnyttjade möjligheten att ta med cykeln ombord och flera passagerare startade genast sina datorer för att koppla upp sig i digitala jobbmöten medan Vånö puttrade in mot Stockholm via Lidingö och Nacka. Dagen till ära bjöds det på kaffe ombord.

Den nya försökslinjen heter pendelbåtslinje 83 (som tidigare varit en del i Waxholmsbolagets ordinarie linje) och den snabbare varianten 83X. Linjen körs med Vaxholmsbolagets båtar men ingår i SL:s utbud.

Under vardagar kommer det i fortsättningen att finnas tre avgångar med 83X från Vaxholm under morgonrusningen, två vid lunch och två avgångar under eftermiddagen. Från Strömkajen blir det en avgång på morgonen, två vid lunch och fyra under eftermiddagen. Linje 83 kör två avgångar från Vaxholm under morgonrusningen och två avgångar från Strömkajen under eftermiddagen.

Cykel och wifi
Fartygen har kapacitet för 340 resenärer men under coronapandemin tar man bara ombord max hälften för att undvika trängsel. Det finns wifi och café ombord, men ingen alkoholförsäljning. Det är SL-biljetter som gäller, Waxholmsbolagets biljetter eller ö-kort gäller inte.

Försöket pågår till att börja med under två år med möjlighet till förlängning ytterligare ett år. Om det faller väl ut, kan försöket komma att permanentas.
Tidtabellen för pendelbåten hittar du på sl.se eller på Waxholmsbolaget.se

Här är hållplatserna för pendelbåtarna:

Linje 83X (55 minuter): Rindö Grenadjärbryggan – Ramsö – Norra Tynningö – Rindö Västra – Vaxholm – Fredriksberg – Gåshaga brygga – Hasseludden – Nacka strand – Slussen – Strömkajen.

Linje 83 (1 timme och 15 minuter): Vaxholm – Fredriksberg - Stora Ekholmen – Höganäs – Vasholmen – Karlsudd – Edlunda – Granholmen – Riset – Gåshaga brygga – Hasseludden – Klippudden – Telegrafberget– Nacka strand – Kvarnholmen - Slussen – Strömkajen

.

.

.

.

.

 

Out again!

Efter att ha legat fast på samma hamnplats i nio veckor så börjar det så saktliga lättas på restriktionerna för våra seglare som tillbringat lång tid på Ibiza. Nu har cafeer och restauranger börjat öppna upp i hamnområdet så nu börjar det bli liv och rörelse igen!

Samtidigt började man också att kräva 1500 per dygn för hamnplatsen och man fick tillåtelse att lämna hamnpaltsen för att segla en kortare sträcka, 12 Nm inte mer! Det blev ändå en härlig känsla att lämna sin bryggplats och få segla lite, nu blir det mest att ligga på svaj i fortsättning medans man väntar på att få segla iväg längre sträckor.

Vi citerar från loggboken:
”I och med de ökade friheterna innebär fas 1 glädjande även öppning av båt och marinlivet! Men ett snårigt regelverk och tungrodda och tröga myndigheter har gjort det svårt att få någon entydig tolkning… Hamnkontoret, sjöenheten för Guarda civil och motsvarande ”Transportstyrelsen” säger alla olika… Den entydigaste tolkning som kan göras är att vi fr.o.m. nu får lämna hamn och segla 12 sjömil från hemmahamnen…! och vi får tolka det som att Botafoc, Ibiza är vår ”hemmahamn”! Detta är ju en minimal distans och tar oss bara till närmaste vikarna runt hörnet från Ibiza stad… Vi får alltså inte segla runt hela ön och absolut inte segla till någon av de andra Baleariska öarna, vilket vi hade hoppats.. Men alltid något att plötsligt få kasta loss! Vi får se hur länge vi kan sysselsätta oss med 12 distans etapper utifrån södra Ibiza och hur länge begränsningen råder. Våra hamnvänner som kastade loss tidigare i veckan och seglade lite för långt fick direkt dryga böter…så att ”snik-segla” vågar man ju inte! Har vi tur utökas området att innefatta segling fritt runt hela Ibiza from nästa fas som startar 24 maj, men vissa tror att det kan dröja ända till en bit in i juni… Vi håller tummarna! Vår förhoppning är ju att den tid som är kvar åtminstone kunna utforska Baleariska skärgården. Så vi beslutade att efter mycket om och men att trots den oklara situationen kasta loss igår den 13 maj, efter 9 veckor i hamn!

Sagt och gjort! Hej då Ibiza stad och Botafoc marina! Men vi kommer ses igen när vi passerar på våra korta seglingar på 12 distans runt Ibizas södra kust .
Det var en underbar känsla att äntligen få kasta loss och rulla ut seglen!”

Nu hörs vi inte förrän i slutet på augusti när nästa Lotsen kommer och då kommer familjen förmodligen vara hemma igen på Rindö! Vi får passa på att önska lycka till den sista tiden och att restriktionerna fortsätter att lätta!

.

.

.

.

.

Årets företagare 2020!

På fredagsmorgonen den 8:e maj uppvaktade Företagarna Vaxholm Ulf Brändström & Marie Wallenbro på Vaxholm Komposit som har sin verksamhet på Rindö Västra/Rindö Marine där man bl.a. servar företaget James Fisher som tillverkar undervattensfarkoster för attackdykare men man gör även civila kompositlösningar för extrema motor- och segelbåtar.

Styrelsen för Företagarna Vaxholm tillsammans med Näringslivsansvariga på kommunen, Mikaela Lodén och kommunalrådet Malin Forsbrand gratulerade med blommor, diplom och ”komposittårta”.”

Motivering:
Vaxholm Komposit AB är ett av Sveriges främsta företag inom komposittillverkning med bl.a. kolfiber – framtidens material. Med teknisk kompetens, gott ledarskap och hög ambition utvecklar och arbetar de med innovativa kolfiberkonstruktioner för båtar, både privat och kommersiellt, för transportsektorn, försvaret och försäkringsärenden. Etableringen i varvsområdet på Rindö skapar arbetsplatser och bidrar starkt till helaområdets utveckling.Vaxholm Komposit AB är ett företag som verkligen förstärker Vaxholms profil som Stockholmsregionens centrum för företag med marin anknytning.

.

.

.

.

.

Promilletanten

Om man skall försöka påverka människor i rätt rikning när det gäller intag av alkohol är kanske inte det ofta vedertagna greppet att skrämma så mycket som möjligt det bästa sättet!

Det anser i alla fall inte Anna Sjöström som föreläser och undervisar i ämnet. Vi kan konstatera att språkbruk och infallsvinklarna inte är de vanliga, utan på ett sätt som säkert gör att människor lyssnar mer än de vanliga domedagsprofetierna!

Som Anna själv säger: Problem, problem, problem och döden
Det är så det brukar låta. Någon är inkallad för att prata med oss om det roligaste vi vet – alkohol. Men hur bra fungerar det? Du håller ju för öronen redan innan du kliver innanför dörren. Sanningen är att alkohol är det bland mest privata vi har. Vi diskuterar hellre pengar, sex och toalettbesök än hur mycket vi dricker. För de flesta är alkoholfrågan svartvit. Antingen dricker du eller så gör du det inte. Men för att kunna diskutera ämnet behöver du kunna hålla två frågor i huvudet samtidigt. Just att alkoholen är ett av våra största folkhälsoproblem – och samtidigt något vi gillar.

Mitt jobb är att kliva runt allt det känslomässiga för att vi ska kunna prata om alkohol. Att ge oss ett enkelt språk där vi struntar i det krångliga. (För det går alldeles utmärkt att dricka alkohol för de flesta av oss utan att öka risken för problem). Det är därför jag pratar om karatefyllor, Anonyma Diabetiker och bearnaisesås. Och istället för pekpinnar har jag skrivit Pekbok för småfulla för att det ska bli lättare att prata om alkohol.

Att ordna boksläppet i de lokalerna har en speciell mening för mig. Det var nämligen där för över 20 år sedan som min karriär började. Jag bjöds in för att föreläsa för en grupp värnpliktiga som drack för mycket och gjorde bort mig totalt. Lämnade lokalen med svansen mellan benen och med skammens rodnad på kinderna. Det blev till en rolig historia som finns med i flera av mina böcker. Att vara i krogmiljö känns också helt rätt. Jag dricker själv alkohol och min målgrupp är människor som också gör det. Med boken vill jag starta ett samtal om alkohol som annars inte hade uppstått. Jag har också bjudit in alla som bor på Rindö.

Och på något sätt ger alltid egen erfarenhet oftast den största trovärdigheten, det är säkert många som predikar i ämnet som inte alls har några egna erfarenheter i ämnet som i mångt och mycket är ganska tabubelagt att diskutera, varför?
Anna avdramatiserar ämnet på ett smart sätt som gör att lyssnarna spetsar öronen!

”Jag brukar säga att jag är min egen målgrupp. Hade jag inte haft de kunskaper och verktyg som jag numera utbildar i, så hade jag säkert druckit för mycket. Om du läser det här så är du förmodligen, precis som jag, nyfiken och gillar att lära dig nya saker. Och du är inte rädd för att prata om ämnen som andra tycker är svåra. Ett av mina första jobb var i Försvarsmakten där jag jobbade med alkoholfrågan bland unga män som gillade att kröka. Där lärde jag mig, den hårda vägen, att det inte funkar med pekpinnar eller att skriva folk på näsan. Nästan 20 års senare samlade jag mina erfarenheter i Promilleboken som numera finns att läsa som e-bok. Våren 2020 kommer två nya böcker Pekbok för småfulla och Glasklart. drick smartare ut i bokhandeln. I dag jobbar jag med att samtala om alkohol med både grupper och enskilda individer. Bland de metoder som jag använder och utbildar i återfinns A-CRA, CRA, CRAFT och motiverande samtal. Jag jobbar också som Skandinavien-ansvarig för Castle Craig i Skottland som är ett av Europas främsta behandlingshem. Jag tar emot för enskilda samtal på min mottagning i Stockholm.
Andra saker som kan vara bra att veta om mig är att jag älskar Åland, Dolly Parton och science-fiction i alla former, fortsätter Anna”

Anna presenterar sin bok så här:

Problem, problem, problem och döden. Det är så det brukar låta. En massa pekpinnar om något av det roligaste vi vet – alkohol. Men hur bra funkar det? Vi håller ju för öronen redan från början. Men jag tror att du som läser det här faktiskt kan hålla två motsägelsefulla tankar i huvudet samtidigt. Alkohol är kul och ett av våra största folkhälsoproblem. En annan sån motsägelse är att du kan dricka alkohol på ett sätt som faktiskt minskar risken för problem. De flesta gillar inte att prata om hur mycket de dricker. Vi pratar hellre om pengar, sex och toalettbesök. I den här boken utmanar jag några av de vanligaste fördomarna och uppfattningarna om alkohol. Varför då? För att vi ska börja prata om alkohol. Om hur vi faktiskt har det, vi som dricker.

.

.

.

.

.

Äventyret fortsätter för seglarna!

Familjens segeläventyr har väl inte direkt varit fylld av tur sedan starten i juli förra året. Nu har man också hamnat i världens största viruschock!

Vid telefonkontakt med skepparen Roger får vi veta att de nu ligger på ön Ibiza utanför Spanien där man passade på att angöra en plats i hamnen innan det allmänna förbudet om att stänga gränserna. I nuläget får inga nya angörningar göras i spanska hamnar. Gränser och allt annat utom mataffärer, apotek och samhällsnyttiga tjänster är nerstängt. Roger säger att man avvaktar läget nu, men att man även vill besöka de många fina naturhamnarna som finns på Ibiza men att man först noggrant måste kolla upp att man kan återvända till sin hamnplats. Innan nerstängningen passade man också på att fylla matförråden ordentligt.

  

Nu när ingenting är som tänkt med i princip alla länders stängningar av gränserna och även det mesta andra så får man tänka efter lite extra och verkligen ha så goda marginaler som möjligt. Men ingenting ont som inte har något gott med sig, för frågan är om inte familjen på sin båt egentligen befinner sig på ett av de bästa ställen ur smittosynpunkt. Om man iaktar största försiktighet när man landstiger så borde smittotillfällena vara miniala.

Vi lämnar över ordet till loggboken för att få veta vad som har hänt de senaste veckorna:

20 feb - 10 mars
”Det blev som sagt en märkbar skillnad att komma in i Medelhavet! Även om vädret varit strålande och vågorna betydligt lägre sista sträckan i Atlanten så blev det något helt annat att komma in i ”sjön”. Platt vatten. Även om det inte bara varit stiltje sedan vi klev in i Medelhavet, utan även blåst hårt Det blev som sagt en märkbar skillnad att komma in i Medelhavet! Även om vädret varit strålande och vågorna betydligt lägre sista sträckan i Atlanten så blev det något helt annat att komma in i ”sjön”. Platt vatten. Stor skillnad är också att vi tydligt går mot vår! Solen värmer, dagarna blir längre och vi kan faktiskt sitta ute och se solnedgången vid 19.30. Men så befinner vi ju oss fortfarande längs Andalusiens kust, där ju Solkusten står för en betydande del och närheten till Afrika och öken är påtaglig. Från fina Estepona seglade vi vidare längs Solkusten med mormor och morfar ombord, först till turistorden Fuengirola och sedan till den nästan artificiella hamnen Benalmádena ett kort stycke utanför Malaga. En helt konstruerad hamn och öar med flotta semesterlägenheter med egna båtplatser utanför fönstret. Här tog vi farväl av Agneta och Rolf efter nästan 2 veckor stilla segling med oss från Atlanten till Medelhavet. Här utanför kunde vi äntligen skymta Slussen-bron på det enorma lastfartyget som nu lagt sig på redden långt ute till havs utanför Malaga!

På Sierra Nevada! Väldigt speciellt att bila från sommarväder och båtliv vid havsnivån upp till 2000 meters höjd för att sedan ta liften upp till dryga 3000 meter med skidor på fötterna och möta 3 minusgrader! Vi hade en fantastisk dag, och ser fram emot att återkomma hit en annan gång. Vissa backar lite isiga av sol och snökanoner, vilket var tufft för Ted. Dessutom kände några av oss av den plötsliga höjdskillnaden med yrsel. Kanske lite väl snabb stigning att på två timmar gå från 0 till 3200 möh! Men det blev bra skidåkning och träningsvärk för seglarbenen.

  

Sportlov Costa de Almeria. Efter en dryg vecka i Almerimar var vi i fas med skolan ”Båten” inför sportlovet vecka 9, så första lovdagen kunde avnjutas med cykling, strand och bad, vilket Almerimar verkar vara bäst ägnat för. Dessutom fick vi nu rätt vind, om än svag, för att segla vidare längs slutet av Andalusiens kust, Costa de Almeria. Riktigt varmt och soligt. Tydligen har området Almeria flest soltimmar och minst regn i hela Spanien! Bra timing och skönt att bara kunna njuta denna vecka med lov! Som vanligt både för elever och lärare. Tänk vad ett skolår går fort…detta är 3e lovet av de 4 skolloven under vår resa! Bara 20 distans öster om Almerimar. En delvis sliten arbetarstad och hamnstad med färjor över till Afrikanska kusten, men även gammal fin stad med katedraler, fina placor och hus. Efter en tid längs Coste del Sol med mer turistiska strandorter var det skönt att igen promenera runt i en riktig storstad. Här hade John Lennon fått en hedersplats utanför ett hotell då han lär medverkat i en film inspelad i Almeria och även hann skriva en av Beatles kända låtar här.

Costa Calida & Costa Blanca. Efter sportlovet blev det en blåsig vecka i hamn i sydöstra Spanien, för att utforska en av Spaniens mest historiska platser, Cartagena, även kallad Nya Cartago/Cartago Nova. Namnet på staden säger en del. Här grävs febrilt av arkeologerna som ständigt hittar nya historiska lämningar från flera tusen år tillbaka! Cartagena har alltid varit en viktig hamnstad, ända sedan Cartagernas tid långt före Jesus, med strategiskt läge så man förstår att det idag är en betydelsefull flottbas. Just denna vecka hade marinen besök av sina militära kollegor från norra Spanien, och vi hamnade på spännande visning av det enorma fartyget, A15 Cantabria, som liksom vi stångats längs Atlantens kust i hög sjö! Skolan ”Båten” drog igång efter lovet, men denna vecka på land! Det var ganska mycket dyning i hamnen dagarna i ända mellan blåsvädrena så skolan fick flytta in i Yacht clubens lokaler, vilket var väldigt uppskattat av eleverna som stortrivdes och var mycket flitiga! Tänk vad lite miljöombyte kan boosta positiv energi!

Santa Pola – Vila Joiosa – Calpe. Efter Cartagena svänger spanska kusten norr ut, Costa Blanca, och här är stränderna verkligen vitare än vad vi sett tidigare. Det blev tre kortare stopp, innan vi fortsätter öster ut i Medelhavet. Vi har nu bestämt att vi inte ska segla vidare särskilt långt norrut mot Barcelona, Franska Rivieran och norra Italien. Med rådande Corona-epidemi känns det just nu lugnare att stanna söder ut och ta oss ut mot Balearerna. I Santa Pola där vi hälsade på vänner Annette och Stefan, som liksom vi rest ner i Europa under hösten, men med husbil! De var såklart framme här i oktober där de nu arbetar med att renovera sin nya fina lägenhet. Det var jättekul att se hur livet i husbil är. Ted var beredd att byta. Men även om det ingick bad i varm och skön pool vid husbilen så konstaterade vi att vi trots all trivs bäst i båt. Efter studiebesök och Paella-middag som i dessa trakter är typ regionens nationalrätt seglade vi vidare till Vila Joiosa. En supergullig liten fiskestad vid havet med färglada hus. Den gamla byn är faktiskt med på Unescos världsarvslista! ”

Vi på Lotsen hoppas att familjens liv på båten fortsätter på bästa sätt och hoppas på att utvecklingen av coronavirusets härjningar vänder snart!

.

.

.

.

.

Med ljus och lykta i gruvan

Carl Axel Arrhenius hade nog inte en aning om betydelsen av hans upptäckt 1787 på Resarö av en svart mystisk sten, vilket senare skulle innebära startskottet för samhällets digitalisering.

I Ytterby börjar nämligen historien om en av de egendomligaste modernitetens byggstenar, de så kallade sällsynta jordartsmetallerna. Dessa utgör nuförtiden en av de självklara komponenter i så gott som all teknik. De är närvarande i rymdfart, medicinisk teknik, krig, metallurgi, kärnkraft, lasrar, supraledare och mycket annat. De nya ”gröna” teknologier som optimisterna hoppas skall lösa klimatkrisen är helt beroende av jordartsmetallerna. Det märkliga var att de udda ämnena kunde förbättra och effektivisera produkter och produktionsprocesser trots att de används i försvinnande små mängder. I Tyskland kallas de för kryddmetaller och i Japan för industriella vitaminer. Den hypermagnetiska metallen neodym kom att spela en nyckelroll vid miniatyriseringen av hårddiskar, högtalare, mikrofoner, vindkraftverk, elbilar och annan elektronik. Erbium möjliggjorde fiberoptiska kablar.

Det är en kort beskrivning av Carl Axels upptäckts betydelse för den snabba digitaliserings utvecklingen som pågår i vårt samhälle.

Det vi i Vaxholms kommun har i Resarö gruva är egentligen en väldigt stor och viktig upptäckt och historia. Den stod länge som en slumrande juvel i skogen efter att gruvan 1933 lades ner. 2006 påbörjades en oljesanering av gruvan med anledning av att kronan övertog gruvan på 50-talet för att använda platsen som beredskapslager, för bland annat flygbränsle och diesel.

Några som tidigt insåg betydelsen av Ytterby gruva var Pontus Holmström och Sven-Olof Kviman, bägge aktiva i Waxholms Rotaryklubb. Pontus nyfikenhet gjorde att han blev intresserad av hela historien med Ytterby gruva. Waxholms Rotaryklubb beslöt att driva projektet att synliggöra gruvan 2001, då klubben satte upp en informationsskylt i samråd med Vaxholms stad. År 2010 tog klubben hand om en intresserad nobelpristagare, dr Ei-ichi Negishi, och ordnade en visning för honom och hans sällskap. Det var då tanken föddes på att låta bygga en trappa för att underlätta tillgängligheten. Trappan byggdes alltså på Rotaryklubbens initiativ, och under ledning av Sven-Olof Kviman. Den finansierades till största delen av Stiftelsen till Annalisa och Hugo Dahlbergs minne. Ett par av klubbens medlemmar hjälper till att göra gruvan känd genom guidade visningar. Föreningen Ytterby gruva bildades 2015 i samverkan med Isterbergets tomtägareförening. Stiftelsen Ytterby gruva bildades 2019 med uppgift att bl a skaffa donatorer och sponsorer för att bygga ett museum och möjliggöra att komma ner i gruvan via en trappa eller hiss.

Nu har stiftelsen arbetat hårt för att överta gruvan från dess ägare Fortifikationsförvaltningen och det ser ut som att man börjar närma sig sina uppsatta mål. Vi träffar Sven-Olof Kviman för att få reda på hur läget är.

Vad är den nuvarande statusen på gruvan?
”Gruvgångens alla rördelar och övrig bråte som inte används har Fort-verket städat bort, man har också öppnat upp själva ingången till gruvan från gruvgången som tidigare varit alldeles för liten. Vi arbetar för närvarande på att lokalisera ventilationsplaceringen i gruvan som nu befinner sig under vattenytan som är 170 meter djup med hjälp av dykare. Vår förenings hyresavtal har möjliggjort att dels i gruvfogdens gamla kontor arrangera ett enklare museum, dels också att vi haft ett 20-tal grupper på studiebesök i gruvan, ett bra sätt att synliggöra och marknadsföra gruvans historiska värde som har de flesta upptäckta grundämnena i hela världen”

Er bildade förening har alltså ett avtal med Fort-verket?
”Ja, vi har efter 5 års arbete förra året ett hyresavtal på plats, sedan bildades stiftelsen som förhoppningsvis skall äga gruvan ger en större seriositet till projektet och vi förhandlar nu om detta och hoppas på ett avslut under året.

Märker ni av intresset redan nu från omvärlden?
Det gör vi absolut! Från forskarhåll har vi märkt ett stort intresse för att studera mycket intressanta bubbelbildningar som har bildats på väggarna i gruvgångarna. Flera universitet är intresserade av denna forskning, Uppsala, Linköping och Örebro och Stockholm.

Och hur ser era planer ut för att förädla platsen!
Det vi vill göra är att bygga en museibyggnad och en öppning ner till gruvschaktet som gör att man kan gå in i gruvan uppifrån, gruvgången som går in i gruvan från havet är 500 m lång och bedöms inte vara så attraktiv som ingång, vi har två alternativ med öppningen, antingen en trapp eller hiss, varav det första alternativet ligger närmast till hands, främst beroende på kostnadsbilden, annars vore hissalternativet det bästa! Marklovet bör vi få under året och önskvärt vore om vi kan placera museibyggnaden på ett sånt sätt som gör att vi kan ha nedgången till gruvan inuti huset, vi önskar också att denna hamnar så nära gruvschaktet som möjligt. Vi kan bara hoppas att detta kan genomföras så lyckat som möjligt.

Vad händer när man kommer ner till själva gruvan, hur kommer det att se ut?

Med tanke på den stora vattenytan, ca 40 x 20 meter på ca 55.000 kbm vatten, vore det strategiskt att lägga ut ett par stora pontonbryggor där man kan ha sittplatser, tänk om man också kunde arrangera konserter i denna miljö, med fantastiska akustiska förutsättningar! Gruvan skall självklart också effektbelysas på bästa sätt.

Ni hyser alltså tillförsikt med projektet?
Det känns mycket bra, vi har en mycket kompetent styrelse i vår nybildade stiftelse med stor kunnighet i de berörda ämnena, och vi har också visat berörda myndigheter att vi är seriösa och uthålliga i vårt intresse, vi har också ett bra samarbete med berörd tomtägarförening på Resarö som är positiva till våra planer och som även har styrelseplatser i stiftelsen, ett sånt här museum/besöksplats kommer inte att attrahera fulla bussar, utan vara i en mindre skala intresserade besökare, vi har ju också möjligheten att transportera besökare via sjövägen till platsen. Vår förening som skall sköta driften av museet och anläggningen har nu börjat värva medlemmar, mer information om detta kommer senare.

Ytterby gruva har rönt stort internationellt intresse. 1989 utsågs platsen till ett ”historical landmark” av ASM International (tidigare American Society for Metals) och under det internationella grundämnesåret 2019 gav European Chemical Society gruvan samma hedersbeteckning. Samtidigt organiserades ett internationellt seminarium med bl a en riktad insats för att stärka intresset för kemi bland Vaxholms högstadie- och gymnasieelever.

 


Vi på Lotsen kommer att fortsätta bevakningen av detta spännande projekt och önskar stiftelsen och föreningen lycka till!

.

.

.

.

.

Med fransk hjälp på vågen........mot kanotframgång i Tokyo!

Med ett halvår kvar till OS i Tokyo finns inget utrymme för misstag för Vaxholms OS-hopp Petter Menning. Målen är högt satta inför paddelsäsongen och i receptet som ska leda till framgång ryms tre träningspass om dagen, en snabb fransman och en stor portion glädje, vänskap och kärlek till sporten.

Klockan är strax efter 07.00 på morgonen i den lilla staden Cape Coral, Florida, USA och det har precis börjat ljusna när kanotisten Petter Menning börjar värma upp för dagens första pass. Idag står det snabba 200 metersintervaller på schemat. Intervallerna körs i kanoten, tillsammans med fransmannen Maxime Beaumont, förra årets VM-fyra som korsat Atlanten för att träna med Petter. Stämningen är glad och avslappnad under uppvärmningen men när det börjar närma sig starten på passet ökar fokus. Efter tio stycken intervaller där kanotisterna paddlar lite över 20 km/h, pustar de ut i skuggan innan det är dags att bege sig mot gymmet för dagens andra träningspass.

-Vi kör tre pass om dagen, berättar Petter. Det är oftast två paddlingar och ett gym- eller löppass. Det är klart att man blir trött och sliten, men vi har väldigt roligt tillsammans och jag är glad och tacksam över att kunna träna på den här nivån igen varje dag, fortsätter Petter. Han genomgick en stor armbågsoperation i slutet av 2018 och fick tillbringa 2019 för att arbeta sig tillbaka till världseliten. -Det var en tuff skadeperiod och det var tufft att ta mig tillbaka, men efter min sjätteplats på VM i somras känner jag att jag är tillbaka på den nivån jag hade innan skadan, fast bättre, säger han med ett skratt. Jag är snabbare, starkare, mer vältränad både fysiskt och psykiskt, vilket jag märker både på träning och tävling. Det känns bra helt enkelt! Dessutom uppskattar jag det här livet på ett annat sätt, jag har insett att jag verkligen älskar mitt jobb och det gör det enklare att göra jobbet riktigt bra.

Dagens andra pass körs i gymmet, där övningarna varvas med vila och småprat. Det märks att killarna är vana vid att träna tillsammans och trivs ihop, även om de är konkurrenter på tävlingsbanan.

-Min dröm är att stå på prispallen i Tokyo tillsammans med Petter, säger Maxime. Jag är mer uthållig, han är snabbare, och tillsammans kan vi pusha varandra till att bli ännu bättre. Petter nickar – ja, vi har tränat tillsammans en del nu, först under förra våren, sedan under sommaren i Vaxholm och hösten i Frankrike, och det känns som att vi gör varandra bättre. Det har varit ett framgångsrecept så här långt, vi har båda utvecklats och blivit bättre hela tiden.
Petter och Maxime tävlar på distansen k1 200 meter, en sträcka som tar dem ungefär 33-34 sekunder att paddla. Marginalerna är små, det är ofta ungefär en halv sekund som skiljer segraren från den som kommer sist i finalen. Därför är varje paddeltag viktigt, det gäller att få fram kanoten så lång distans som möjligt varje gång paddeln sätts ned i vattnet. Styrka, snabbhet och bra teknik är nyckelorden för att lyckas, och det är dessa saker som är i fokus på lägret.

Efter lite vila är det så dags för dagens tredje pass, ett lättare paddelpass i kanoten. Kanalen ligger spegelblank, det blåser en svag vind och det är 28 grader varmt när kanotisterna ger sig ut på vattnet. Det är enkelt att förstå att de trivs här i det varma klimatet, och att det är optimala förutsättningar för en OS-uppladdning. Maxime har sin plats på OS fixat, medans Petter måste kvala i maj månad.

-Det är stenhårt att få en plats till OS, berättar Petter. Det är topp fem på VM, jag var sexa, Maxime fyra, mindre än 2 hundradelars sekund framför mig och därför måste jag ta platsen i vår istället. Så här långt följer vi planen, träningen går väldigt bra och jag ser fram emot att komma hem och börja tävla.

Petter har dragit nytta av den ovanligt varma vintern och kunnat paddla mycket på hemmaplan i Vaxholm, men tycker att det är enklare i värmen. -Det är inte lika mycket kläder att ta på sig, och så behöver jag inte bry mig om vind och temperatur.


Innan killarna paddlar ut på passet frågar jag om det blir fler läger tillsammans?

Självklart, svarar båda. -Jag var i Vaxholm i somras och paddlade med Petter, och älskade det, säger Maxime. Det var ett av de bästa träningsläger jag någonsin varit på och jag ser fram emot att komma tillbaka i sommar och ladda upp inför OS! Petter nickar och fortsätter; -På sommaren lämnar jag ogärna Vaxholm, det finns inget vatten jag trivs bättre i helt enkelt. På frågan om vad Maxime tycker var det bästa med träningsläger i Vaxholm är svaret enkelt. -Vattnet, vädret och miljön. Det är väldigt annorlunda mot hemma i Boulogne. Och så fika så klart, jag älskar svenskt fika. Speciellt dammsugare! Det ska vi fira med efter vi stått på prispallen tillsammans i Tokyo, säger Maxime innan de paddlar ut för ännu ett träningspass och ännu ett steg närmare att uppfylla OS-drömmen, tillsammans.

.

.

.

.

.

Äntligen Medelhavet!

Vår segelfamilj har nu lämnat den stormiga Atlanten och kommit in på ett betydligare behagligt Medelhav!Där skall de nu tillbringa ca ett halvår innan hemfärden påbörjas. Nu kan man njuta av ett behagligt klimat och många sevärdheter. Vi lämnar över ordet till besättningen via loggboken:

2 februari
Algarves kust var långrund och sandig. Sista stopp i Portugal blev en härlig svajplats i en av de sista ”Ria” innan Spanska gränsen vid en liten stad Tavira. Äntligen en stilla och lugn svaj med stadig förankring. Alla supernöjda med att slippa grannar. Särskilt nöjd var katten Ronja som i 2 dagar kunde spatsera fritt på båten.
Det blev även time för årets första bad, i frisk temperatur om 12 grader!

Januari avslutades med 70 distans i stiltje över gränsen till Spanien. Vi bakade sockerkaka och Max hissade gästflaggan denna gång och efter 11 timmar angjorde vi Rota/Cadiz i sagolik solnedgång. Staden Rota visade sig vara en jättefin och trevlig stad på alla sätt! med sin närhet till Afrika finns tydligen Kameleonter just här i de sandiga barrskogarna. Tyvärr lyckade vi inte hitta någon…men däremot en sandkrokodil! Med riktigt finväder i prognosen beslöt vi att stanna några dagar här och möta upp mormor och morfar som i dagarna anlänt södra Spanien.

  

9 februari
Nu närmar vi oss Medelhavet på riktigt! Men det blev ett sista stopp i Atlanten till: ”tonfiskstaden” Barbate, som ligger ca 30 distans österut på den Andalusiska kusten, närmare Gibraltar. Mormor och morfar checkade in på nytt hotell och vi i ny hamn. Här har man livnärt sig på fiske sedan Romarnas tid, och framförallt fiske av tonfisk. Tydligen utsåg Franco detta till sin ”relaxort” på 30-talet vilket är lätt att förstå med sin härliga sydliga läge mittemot Afrikas kust som vi kunde skönja när vi tittade ut över havet. Härifrån gick sedan seglatsen vidare mot Gibraltar – dörren till Medelhavet! Atlanten tog farväl av oss genom att ge oss stilla, platt vatten och en strålande sol! Efter exakt 7 månaders liv ombord i vår båt klev vi in i Medelhavet! Hit har vi avverkat ca 3150 distansminuter från Rindö! Viket motsvarar ca 5670 km. Medan vi låg i Gibraltar sund väntade vi med spänning på det kinesiska fartyget med den 140 meter långa Slussenbron som last, som skulle passera Gibraltar precis nu. Med hjälp av AIS:en såg vi fartyget utanför Malaga på tisdagkväll med 10 knops fart ner mot Gibraltar och vi beräknade att det skulle passera oss morgonen efter. Redo att beskåda ekipaget stannade det plötsligt upp och vände för att sedan gå tillbaka inåt i Medelhavet! Och prognosen längs Atlanten och Biscaya verkar hålla i sig med det röda/rosa på vindkartan som innebär 5-7 meter vågor, medan Medelhavet är ljusblått = 0,3meter! Känns skönt att ha lämnat det där nu!
Efter några dagar i Gibraltar kastade vi återigen loss och seglade på riktigt in i Medelhavet till vårt första stopp längs Spanska solkusten, Estepona. På vägen mötte vi faktiskt en havssköldpadda som simmade i vattnet! Tyvärr fångades den inte på bild!

.

.

.

.

.

Maria Jäger Jones ger en direktrapport från Australien

Det är måndag i början på januari. Vi tittar ut från vårt stora vardagsrumsfönster.

Den annars så spektakulära vyn över Melbourne´s city skyline har förvandlats till en vägg full av tjock rök från de gigantiska skogsbränderna.

Just nu har vi officiellt den sämsta luftkvaliteten i världen. Vi sticker ut våra näsor mellan terassdörrarna och känner omedelbart den starka och tunga rökdoften. Andrew, min man som bor, arbetar och är född i Melbourne, har aldrig varit med om något liknande. Men vi bor på säkert avstånd från bränderna, så hur luften är närmare bränderna kan man ju bara inte föreställa sig.

Att det brinner i skogarna är helt normalt och är till och med en nödvändighet för deras ekosystem. Något som aboriginerna skickligt levde sida vid sida vid i tusentals år, men de hade kunskapen om och visste bättre att hantera detta. Forskning pågår för att försöka förstå hur dessa urtida kunskaper fungerar, för
att förbättra kontrollen över bränderna.

Men det som nu drabbat detta land är utan motstycke, svårt att ta in. Allt och alla har blivit drabbade av detta inferno på så många olika sätt; enorma ofattbara landområden, skogar, hem, gårdar, boskap och infrastruktur och hittills har 30 människor omkommit. Hur många vilda djur som gått en hemsk död tillmötes går ju bara att estimera, men det sägs vara hundratals miljoner. Många djur klarar sig bättre än andra, en del genom att helt enkelt gräva sig ner långt under jorden som ormar och ödlor. De subtropiska skogarna i New South Wales med träd och växter som existerat allt sedan dinosauriernas tid har brunnit för första gången på miljoner år! De djupa skogarna i de sydöstra bergen är Australiens gröna hjärta och lungor och de brinner okontrollerat.

Det har varit full media rapporteringen dygnet runt, det har varit heta diskussioner kring den globala uppvärmningen och den extrema värmen och torkan som pågått i ca tre år och som också bidragit till brändernas ofattbara utveckling. Deras konservativa premiärminister Scott Morrison som tillhör klimatförnekarna har också blivit hårt kritiserad. Han kommer nog för alltid bli ihågkommen för att han valde att åka på semester till Hawaii när bränderna var som värst.
Samtalen människor emellan har också helt dominerats av detta, vart man än går, i mataffären, på caféerna, på puben, på spårvagnen, alla är tagna av seriositeten
i vad som händer.

Jag älskar verkligen Australien för deras natur, deras klimat, deras sätt att leva och för deras vänlighet men faktum kvarstår att de inte bara är världens största exportör av kol utan innehar också världens högsta koldioxidutsläpp per capita. Dessutom har de nyligen godkänt en ny gigantisk kolgruva ägt av det indiska företaget ”Adani”. Och detta nära det redan nu så hårt ansatta Great Barrier Reef. Tråkiga men sanna fakta.

Något man slås av dock är den stora generositeten, australiensare är en av världens mest generösa donatorer och det har de verkligen visat att de är. Man känner verkligen av uppslutningen kring tragedin som nu utspelar sig, de är tusentals volontärer som jobbar med bränderna och allt det runt omkring som en följd av dessa.
De behöver all hjälp de kan få, sommaren är lång och det är långt ifrån över.


Maria Jäger Jones

.

.

.

.

.

Mot värmen och solen!

Nu har det gått nästan två månader sedan vi senast rapporterade från familjen Roger, Mimmi, Max, Ted och katten Ronjas färd ner till Medelhavet. Förseningen på resan när blixten slog ner i masten i Ystads hamn har fortsatt spökat då vädret varit väldigt hårt efter kusten ner, Biscayabukten blev en riktigt tuff resa även om många nätter tillbringades i olika hamnar när vinden omöjliggjorde vidare färd.

Utdrag ut loggboken 25 november:
Efter flera dagars närstudier av detta väder och alla potentiella hamnar kändes staden Aviles en bit in i en flod på Asturiens kust som ett tryggt ställe. Vi är ju vana nu att planera för hårt väder och vind, men denna prognos med vindar på upp till 50 m/s, kändes av vår erfarenhet av segling i ”bara” 15 m/s i 3-4 meters vågor i öppet hav på Biscaya, lite extra olustig med varning för extrema monstervågor (10-15 meter).

Lilla hamnen i Luanco var var absolut inte en plats vi ville ligga kvar i när cyklonen drog in, men var ju ett mysigt stopp, i lugnet före stormen på torsdagen, på vägen mot vårt ”skydd” Aviles.

Lugnet före stormen kvällen innan i Luanco
Den hårda vinden skulle inte komma in förrän fredag eftermiddag så vi skulle i lugn och ro kunna segla kl 9-12 fredag förmiddag, den lilla distansen, 18 distans, från Luanco till Aviles. Men kl 6 på morgonen stod vi ”givakt”, klarvakna och redo att kasta loss, efter orolig nattsömn, när något slags förspel av ovädret drog in. Det är en oerhörd mental press att höra riggen slå, regnet smattra och båten pressas av vinden, när man ligger inne i hamn, och veta att man snart ska ut och möta havet i hård vind… Lyckligtvis kunde barnen sova medan vi kastade loss i mörkret och kämpade oss ut den byiga vinden som lyckligtvis visade sig när det ljusnade faktiskt bli en behaglig och fin seglats, utan regn, bort till flodmynningen av Ria Aviles. Kl 9 var vi stormförtöjda och redo i hamnen Aviles!

3 december
Sista stopp i Biscaya – äntligen i A Coruna
Första Advent seglade vi i full fart de sista 55 sjömilen i Biscaya till A Coruna. På hörnet av norra Spanien har vi nu avverkat hela Biscaya-bukten, från norr till söder och öst till väst! Under årets tuffaste årstid! Det blev 770 sjömil, den 21 oktober till 1 december! I A Coruna möttes vi av julstämning..…och tände 1a ljuset i adventsstaken. Trots att vägvalet, den långa vägen, gjorde att vi fastnade i många och långa oväder är vi glada att vi fått utforska västra Frankrike med öar och den Spanska nordkusten. Självklart lite synd att vi gick in i Biscaya-bukten långt senare än planerat, så att vi inte kunde njuta sensommaren i slutet av september vid Atlantkustens vackra stränder… Istället blev det mestadels fulla sjöstöll, mössor och dunjackor och stövlar i oktober och november. Någon form av regn stort sett varje dag och en evig planering för vind och vågor. Men oj vad vi har sett och upplevt och lärt oss. Och vilket team vi är och har blivit️! Stor eloge till Max och Ted som trots regn, blåst, sjögång och avsaknad av sol och bad är positiva och glada!

  

Ingen tvekan om att familjen får många nya upplevelser på sin färd, inte riktigt lika många segeldagar som beräknat, men å andra sidan massor av intressanta besök och betraktelser på landbacken istället!

25 december
När det regnat som mest har vi myst i båten, tittat på adventskalendern varje morgon, julbakat, bastat och simmat i simhallen! Och dan före dan före dopparedagen var vi på vår årliga jultradition Nötknäpparen!Och när julafton äntligen infann sig blev det fint väder med värmande sol! Och väderprognosen verkar äntligen hålla i sig så när vågorna lagt sig kan vi snart kasta loss mot Portugal!

3 januari
Lagom till nyårsafton kom vi till Porto. En stilla seglats från Viana do Castelo med massor av delfiner som lotsade. Plötsligt känns allt oväder som bortblåst…

Porto är Portugals näst största stad med närmare ca 250.000 invånare och en hel del att se och göra så här ville vi spendera några dagar. Själva gästhamnen ligger 4 km från Porto stad, i ett litet fiskesamhälle Gaia, så det blev cykling och promenader in till ”stan” varje dag. Porto är en väldigt kullig stad med vackra blåkaklade hus, kyrkor, spårvagn, flodbåtar, linbanor och 6 broar över floden Douro. Även här har Eiffel varit framme.

11 januari
På Trettondagsafton seglade vi ytterligare ca 35 distans från Aviero och kom till semesterorten Figuera da Foz som också ligger vid mynningen av en flod. Här kunde vi förtöja vid brygga i hamn. Men vi fick veja för grenar, stockar och faktiskt nästan hela träd som flöt runt! Tydligen hade man öppnat dammarna i floden tidigare i veckan, och efter allt regn och stormande så var floden fylld av gammalt virke som då flöt ut mot havet och fastnade i hamnen. Trettondagen seglade vi vidare till en av Portugals genom historien främsta fiskebyar och numera surfarnas paradis Nazaré, ytterligare ca 30 distans söder. Sagolik segling med genacker med Ronja på däck som spanare och delfiner i följe ända in i hamn! Återigen känns det som en overklig kontrast från hela höstens tidigare väder. Nu när sydvinden kommer blir vi kvar här troligen en dryg vecka för att invänta nästa lämpliga vindfönster.

Vi kan nu också i skrivande stund berätta att familjen är framme på nästa delmål, Cascais som ligger precis brevid Lissabon, en supertrevlig ort hälsar familjen där man gärna stannar ett tag för att invänta vindriktingar till nästa stopp!


Vi glädjer oss av att seglarna har fått ett behagligare resa och ser fram emot nästa rapport i slutet av februari!

.

.

.

.

.

SM i full fart!

Att vara ute på sjön låter för de flesta som en stillsam dag i en segelbåt eller en snipa. Men för Vaxholmsborna Sven Johansson och Michael Enmarker innebär det ofta en framfart på över 80 knop – det vill säga fyra gånger snabbare än en Vaxholmsbåt. Nu har de vunnit en av Sveriges allra tuffaste tävlingsklasser och blivit svenska mästare.

Svenne och Mikael tävlar i motorbåtsklassen Offshore 3-X, en tävlingsklass där det gäller att hålla tungan rätt i mun. Tävlingen går ut på att fortast möjligt ta sig från punkt A till punkt B.

– Ofta börjar tävlingen vid en mindre ort, en marina eller liknande, förklarar Micke. Sedan gäller det att snabbast möjligt ta sig till den förutbestämda punkt som utgör målgången.

I ett race kan det vara runt 40 båtar som startar i ett antal startgrupper. Att släppa iväg alla samtidigt är omöjligt och skulle dessutom innebära stora risker. Under en tävling är det inte ovanligt att båtarna ligger riktigt nära varandra.

– Är det fight så är det fight, säger Svenne och ser förvånansvärt obekymrad ut med tanke på att det bara är meter mellan båtarna som framförs i en fart som skulle ge fortkörningsböter på en motorväg.

SM i Offshore avgörs genom cirka sju deltävlingar runt om i Sverige. Det är en stor utmaning för alla team att vara på nya platser. Den som kör båten måste lita hundraprocentigt på sin navigatör som sitter med sjökort och GPS. Samtidigt måste navigatören lita på föraren så han eller hon inte kör in i en stor våg eller liknande. Men eftersom båten har vingar och ibland bokstavligen flyger fram så gäller det också att undvika vindbyar som kan kasta båten ur kurs. En felmanöver kan på bråkdelen av en sekund innebära en katastrof.

Svenne måste ha totalt fokus på nästa våg så att han inte kör in i någon annan på sjön. Även om de kör fort så måste de förstås följa alla sjövägsregler. Då är det navigatörens uppgift att hjälpa till med att orientera vart de ska åka.

– Vattnet är väldigt hårt i dessa farter. Att volta i åttio knop är nästan som att volta på en grusväg, förklarar Micke.

Det var på den sista deltävlingen, det så kallade höstracet i Östhammar, den 21 september, när de knep förstaplatsen, då visste de att de vunnit SM i sin klass.

I början av december kommer Svenne och Michael få ta emot en prispokal vid den officiella prisutdelningen. De kommer också att få ett särskilt diplom för att de tog ett svenskt fartrekord med en genomsnittsfart på 79,8 knop.

– Vi körde ofta fortare men eftersom det är en genomsnittsfart som beräknas så blev det precis under åttio. Men det tänkte vi försöka råda bot på nästa år!

.

.

.

.

.

Vinterpromenad med smak av Rindö 21/12

På Rindö Hamn arrangeras ett evenemang för hela familjen i samarbete med de allt fler företagen i området, öppet mellan 12-16.

   

Njut av massa god mat, dryck, shopping, och vacker miljö. Tomten är på besök mellan 13-15, under denna tid erbjuds även ponnyridning.

Företagen som erbjuder visningar, erbjudande och överraskningar är: Oxen & Djupet, en kvartersrestaurang i militärens gamla biograf. Svensk mat med inspiration från Medelhavet. Ostmakeriet, provsmakning av juliga mathantverk tillverkat av mjölk. Butiken är påfylld med härligt svenskt mathantverk från Jokkmokk och ner till Malmö. Eldfat kommer att tändas upp där man kan grilla sitt egna ostbröd. Waxholm Bryggeri, Mikrobryggeriet Waxholms Bryggeri grundades 2015 och ligger i regementet KA1:s gamla biograf vid Rindöhamn. Provsmakning på bryggeriet. Bryggmästare Jessica Heidrich håller i provsmakning och svarar på alla era frågor om öl. (Åldersgräns 18 år. Endast kortbetalning). Muttley & Jack´s kafferosteri, lägger stort fokus på att jobba med ekologiskt odlade råvaror av högsta kvalitet, efter säsong. Kaffet är fullt spårbart direkt till odlaren. Batteriet, Restaurang med skärgårdens bästa utsikt. På Batteriets orangeri finns tomten på besök där alla barn är välkomna att lämna in sin önskelista. Här får man även tillsammans med Mäklarhuset pynta sin egna pepparkaka med hänge, gärna prata bostäder och tävla om fina priser. Illustratören Karin Lager säljer utvalda motiv tryckta som posters. Illustratören Lina Löfstrand säljer affischer, anteckningsböcker och emaljerade broscher med sina motiv. Little Cirkus ställer ut och säljer, veganska och ekologiska hudvårdsprodukter för barn. Ridsällskapet kommer förutom ponnyridning även sälja fina hästskokransar, som de själva tillverkat.

.

.

.

.

.

Svensk mästare från Vaxholm!

Möt 17-åriga Resarökillen Marcus Gredinger som just blivit Svensk Mästare i Motocross, i klass U17 125cc.

En dröm som gått i uppfyllelse och en härlig utdelning för hårt arbete i form av träning, träning och åter träning. Både cross- och fysträning. Marcus går på landets enda RIG (riksidrottsgymnasium) motocrossgymnasium. Intagningsproven till gymnasiet var tuffa både fysiskt och psykiskt med många bra kandidater, men Marcus blir utvald och antagen 2018. Just nu bor han alltså i Tibro och studerar ekonomiprogrammet i kombination med cross som ingår i utbildningen. På vardagsschemat står träning ca 15 timmar i veckan och egen träning på helgen.

Marcus började sin motocrosskarriär som 6-åring. Första gången han satt på en cross fick han låna skydd, kläder och en liten 50 kubiks cross av en familjekompis. Hans första körning skedde på Resarös fotbollsplan. Intresset och viljan att testa uppstod när Marcus förstått att han absolut inte ville spela fotboll, innebandy eller hockey som alla andra kompisar gjorde. Där och då, den mörka vårkvällen på fotbollsplanen, blev Marcus frälst. Han har älskat det från första stund. Sedan dess har Marcus och hans familj åkt land och rike runt för träning och tävlingar. Det har blivit många timmar och mil i husbilen, så många att det känns som att vi sett varenda liten stubbe i Sverige. Nu på senare tid har vi även varit runt i Europa där Marcus i somras kört EM-tävlingar och fått representera Sverige i Junior VM samt i en väldigt fin lagtävling Coupe De l’Avenir (som gick i helgen som var) detta år. Vi har haft ett fantastiskt crossår och hoppas på många fler!

Nyckeln till framgången har varit glädjen till sporten. Vi har haft otroligt roligt hela tiden trots vissa slitningar. Det är såklart inte alltid roligt att tvätta leriga crossar och kläder men vårt måtto har genom åren varit att: Hela resan skall vara rolig, inte bara målet. I år har både resan och målet varit fantastiskt roligt!
Marcus har många fina crossvänner som han blev ordentligt firad av när han gick i mål som SM-vinnare. Kompisarna hade handlat alkoholfri champagne, tryckt upp vinnartröjor och mottog Marcus med massa kärlek och glädje vid målgången. Ett minne för livet. Även några släktingar, lärare från ekonomiprogrammet samt några vaxholmskompisar var på plats och hejade in honom i mål! Vaxholmskompisarna var även med på SM-banketten som var på kvällen. Väldigt roligt!

Nästa år är det ny tävlingsklass som gäller, 250 kubik. Nya mål och ny, större satsning. Marcus har haft stort stöd av sina sponsorer och letar i nuläget vidare efter fler för att lyckas med sina mål. Marcus är en Vaxholms-patriot, han älskar sitt Vaxholm. Vore otroligt roligt att få representera och marknadsföra Vaxholms näringsliv. Hoppas hitta några fina samarbeten till nästa säsong, 2020.

Vad var nyckeln till vinst i SM i år?
Att jag höll en hög lägsta nivå. Tog inga onödiga risker. Försökte vara smart. Tränade mycket fys- och cross inför säsongen. Planen var att vinna och jag var mentalt förberedd vilket är viktigt att vara. Stöttning av mx gymnasiet och kompisar har också hjälpt mycket till skillnad från tidigare år. Det är fint med pepp och stöttning från vänner med samma intresse.

Vad har gjort dig så bra?
Jag har tränat mycket cross och senare år även mycket fys. Jag är träningsvillig och går min egen väg. Är bra på att ta instruktioner från tränare. Jag och pappa har även haft en väldigt bra relation genom alla dessa år. Pappa har aldrig bråkat eller pressat mig till något jag inte känner mig trygg med. Jag har fått utvecklas i min egen takt.
Samt att vi har haft roligt hela tiden. Det har gjort mig trygg och stabil. En bra grundtro på mig själv och vetskapen om att jag vet att jag kan. Jag vet att mamma och pappa alltid stöttar och tror på mig.

Vad är dina kommande mål? Nästa år? Om fem år?
Byta klass, större cross 250 kubik. Jag vill även ta elitlicens nästa år samt kvala in till SM och bli årets rookie i nya klassen. Ev också köra EM. Om fem år vara i toppen i SM- och EM- tävlingar. Har inte satt målen klart än, formulerar dem just nu.

Hur är det att bo i Tibro och gå på motocrossgymnaiet?
Jättebra eftersom man kan träna mycket mer, samtidigt vara med kompisar, det ger motivation. Utvecklas tillsammans. Jag älskar att vara här och träna hårt både fys och cross med likasinnade. I skolan i Vaxholm var det ingen riktigt som förstod vad jag höll på med. Alla andra körde ju fotboll, innebandy eller Hockey. Gillar att ha tränare som visar vägen för vad jag behöver för att bli bäst.

Hur har det varit att växa upp i Vaxholm?
Tryggt och bra. Trivts i skolan och har haft bra kompisar. Saknar Vaxholm lite nu när jag bor i Tibro.

Har du några sponsorer?
Ja det har jag. Stor support från Forsell Motor (crossbutik i Sollentuna), Husqvarna (crossmärket jag kör) även från några andra, PowerByJJ (motortrimmare), HR Invest, Arlanda Invest, MW Legal. Givetvis mamma och pappa samt min morfar. Vi kommer satsa än mer nästa år och söker fler sponsorer. Vore otroligt roligt att få någon från Vaxholm som vill hänga med oss. Hör av er vet jag.

Följ crossfamiljen på deras blogg: www.new.gredinger.se
Samt på Marcus instagram @marcusgredinger

.

.

.

.

.

Mata duvorna?

Nej, här matas inga duvor, det finns det nog ingen tid över för de mycket aktiva pensionärerna i SPF Seniorerna Vaxholm! Full rulle framåt gäller!

Vi gör ett besök på högkvarteret för SPF som är Kanonen på Hamngatan och träffar styrelsen för att få veta lite mer om vad man sysslar med i föreningen. SPF är en Riksorganisation med 260.000 medlemmar som finns i de flesta kommuner i Sverige, i Vaxholm har man funnits i 35 år och är en av endast två sektioner i Storstockholm med ett växande antal medlemmar. Man samlar nu nästan ca 800 pensionärer i sin förening som växer stadigt år för år. Tidigare i år blev ordföranden kallad till Stockholmsdistriktets ordförandekonferens för att förklara hur det kom sig att man har sådan stor framgång med värvningen.

Ordförande Pelle Lindelöf förklarar att man arbetar mycket med att delegera ut olika uppgifter för att få det dagliga arbetet att fungera på bästa sätt, man ger olika personer uppgifter i arbetsgrupper som innebär förberedande för olika teman och aktiviter som ständigt pågår. Styrelsen kan långt ifrån klara av allt detta. Ett bra sätt att aktivera medlemmar som ju också är ett av huvudsyftena med föreningen. Ett annat viktigt syfte med föreningen är att ta hand om de många som blir änkor och änklingar i högre ålder, då kan det lätt bli att sitta ensam på kammaren och deppa, där har SPF hjälpt många att ta nya tag och aktivera sig, träffa nya människor och få en nystart!


Och vad gör man då i föreningen? svaret på det är: nästan allt!
Totalt arrangeras ca 100 olika aktiviteter under ett år. Allt från studiecirklar i samarbete med Studiefrämjandet startas olika cirklar som lockar över 100 deltagare varje år. Utlandsresor arrangeras i samverkan med Reseskaparna, ett antal flygstolar köps in till en förutbestämd plats, oftast ca 35-40 stolar som snabbt bokas upp av medlemmarna, en längre resa till Kuba gjordes för några år sedan. Närheten till Sthlm gör att många olika aktiviter förläggs där, som teaterkvällar, museibesök mm. Nyligen deltog man på Eckerös viltvecka med båttur till Åland som årligen erbjuds. Föredrag av olika art hålls på Kanonen, för någon vecka sedan var Polisen där och berättade om brottslighet som riktar sig till äldre och hur man skall skydda sig mot detta. Varje år arrangerar man en båtutflykt som i år gick till Skokloster, båten blev snabbt fullbokad med ca 120st deltagare. En kväll i månaden har man en egen Pubkväll på Kanonen, på eftermiddagarna kan man träffas på Cafeterian. Det låter som att man kan vara precis hur aktiverad som man vill! Här finns inga tvång vad man måste göra, utan man väljer nivå själv, vill man kan man bara deltaga på föreningens fredagspromenader i trevligt sällskap, kanske i samband med den dagliga hundpromenaden.

Vi pratar också om hur det här med att bli pensionär så sakteliga håller på att förändras i takt med stigande medelålder och piggare åldringar. Från att ha placerats i ett väntrum så är man idag mer etablerad i samhället i en allt stigande ålder. Men att det fortfarande kanske inte värderas och tas till vara all den vetskap och erfarenhet som finns samlad bland pensionärerna. En intressant tanke föreslås på vårt möte, tänk att göra en lång lista på de 800 medlemmarnas tidigare yrkesliv, resultatet från en sån lista skulle vara mycket intressant och belysande av hur mycket kunskap som finns här i viloläge. Absolut en kunskapskälla som inte ser rätt värderad och utnyttjad i dagsläget, vi hoppas på en förändring här!

Lokalen Kanonen innehåller många olika rum och utrymmen som väl utnyttjas av SPF, PRO, Hemtjänst och andra. Men man framhåller också att en viss trångboddhet börjar märkas med SPF:s ständigt växande medlemsantal och att man för samtal med kommunen om att få tillgång till fler lokaler.

SPF som är en politisk och religös obunden förening driver och tillvarartar också sina intressen gentemot kommunen, exempel på detta är Fixartjänsten som infördes nyligen för att hjälpa äldre med sysslor som man har problem med att lösa själv. SPF har tillsammans med PRO som är den andra pensionärsorganisationen i Vaxholm regelbundna möten med kommunen där man driver sina intressen

En viktig förening för nästan en fjärdedel av Vaxholms befolkning som är 65+ varav ca en tredjedel är medlemmar i SPF som påtryckargrupp i frågor som intresserar och berör de äldre i kommunen.

.

.

.

.

Med vind i seglen!

Vår segelfamiljs resa ner till Medelhavet som vi följer har seglat ca halva vägen till inloppet via Gibraltar in på Medelhavet. Mycket vind och väder har passerats på vägen. Hela reseplaneringen har ju blivit flera veckor framskjuten på grund av det olycksaliga blixtnedslaget i masten. Men den här besättningen är inte nedslagen för det.

Risken för hårda vindar och allmänt dåligt väder har ökat med årstiden, som tur är har inte familjen bråttom och har inte några absoluta tider att passa. Detta har gjort att man har legat i olika hamnar för att vänta in lite lugnare väder. Hela familjen är minst sagt sjövana med i vanliga fall som arbetande med event på segelbåtar. Men med två mindre barn och en katt förutom de två vuxna måste hänsyn förstås tas.

Efter ett par veckors sjöfart på kanalerna genom norra Europa nådde familjen öppet vatten vid vår förra publicering, och även om alla tyckte det var en väldigt rolig erfarenhet med kanalsegling kändes det ändå skönt att sätta segel och få lite fart på skutan!

  

”Mimmi säger: Inte helt oväntat gör sej vädrets makter påminda så här i slutet av september i Engelska kanalen.. Vi har nu legat inblåsta i Boulogne sur Mer i snart en vecka med konstant hårda vindar och regn större delen av dygnet, varje dag. Det är svårt att låta bli att tänka på att OM vi inte drabbats av blixtnedslaget i Ystad så hade vi varit här 4 veckor tidigare, vilket hade varit betydligt bättre förutsättningar vädermässigt. Men, vi gör glada hejarop, köper musslor av fiskarna och tillagar i båten på franskt vis, och hoppas kunna komma vidare, en bit åtminstone, i ett kort väderfönster som kan bli på måndag, innan nästa blåsväder drar in”

Roger berättar om tidvattnet som gör att vattenivåerna skiftar enormt mycket här nära engelska kanalen, så mycket som 10m kan skilja mellan ebb och flod vilket förmodligen är rekord i hela världen. Angörning i hamnarna efter kusten kan endast ske på flytbryggor. Ena stunden ser man tydligt hela landremsan, i den andra stunden endast bryggpålar. Strömmarna här är också väldigt kraftiga på 4-5 knop och måste tas hänsyn till vid seglingarna.

”Från loggboken: I måndags, 30 september, var prognosen helt ok för att ta oss vidare, dvs. mestadels västligt 8-12 m/s vilket skulle kunna få oss att sträcka större delen, 50 sjömil till Dieppe, Normandie.Tillsammans med en annan svensk båt som också låg inblåsta i Boulogne sur mer, kastade vi loss i gryningen, kl 7, då tidvattnet var med oss. Lite oro i magen över den sjö som väntade utanför vågbrytarna.. Vi försökte ju kasta loss för en vecka sedan men fick vända, och har sedan i en veckas tid, dagligen, sett havet skölja över murkanten och hört vinden tjuta i riggen…inte helt uppiggande..men ska vi vänta på vågorna att avta så får vi ligga länge till. Men, vi lyckades ta oss de 50 distansen till Dieppe! Det tog närmare 10 timmar, i hög men okej sjö. Vi surfade i 10 knop medströms fram till kl 12, vilket under eftermiddagen jämnade ut sej, när strömmen vände mot och vinden vred så så vi låg och gungade i 3-4 knop. Men solen tittade fram vilket påverkar när det känns som tuffast! Max och Ted kämpade bra. Och även Ronja. Sjösjukeplåster bakom örat på barnen bidrog, men trots det blev Ted sjösjuk på slutet och snubblade precis på mållinjen, kan man säga. När vi kom innanför vågbrytaren i Dieppe kändes det bra.
Dieppe är en fin gammal stad med omringad hamn som kändes väldigt skyddad. Trötta efter en heldag på havet och nytt blåsväder på gång var det självklart att ligga kvar tisdag-onsdag, till att mysa i fransk miljö och historia och skolan ”Båten”.

När vi nu sammanfattar har familjen kommit till Cherbourg på den första, nordligaste, spetsen av Frankrike via Ouistreham och Le Havre efter en ännu tuff seglats. Där ligger man i Port Chantereyne som är Europas största fritidsbåtshamn. Nästa anhalt är kanalöarna, där planen är att stanna till på Guernsey.
Familjen har ömsom stormigt, ömsom behagligt väder. I nästa nummer får vi veta mer om hur resan fortsätter!


Vi önskar Lycka till på färden utan för många stormar!

.

.

.

.

Nya mord skakar om Vaxholm!

En man på Grinda vaknar mitt i natten med kroppen fylld av otäcka blåsor och en ung doktorand hittas mördad i sitt torp på Bogesund.

Det är upptakten till den tredje delen i deckarserien Morden i Vaxholm som släpps den 10:e oktober. Som i de två första delarna av Vaxholmsdeckarna har författaren Linda Sundgren fått inspiration till sin senaste bok, Farligt beskydd, i sitt arbete som journalist. Den här gången kretsar historien kring ett ämne som hon följt under flera år och skrivit artiklar om i olika tidningar.

– Ibland när jag bevakar ett område dyker den där frågan ”tänk om” upp i bakhuvudet. När man inser hur illa det skulle kunna gå om de inblandade inte följer regelboken eller om något går snett, Det här var ett sådant område, säger hon

I boken ställs Skärgårdstidningens chefredaktör Angelica Moe och Vaxholmspolisen Robert Klingvall inför nya svårlösta brott och handlingen utspelar sig bland annat på Eriksö och ute på Bogesund. Samtidigt har Angie en ganska tuff situation privat som hon måste hantera.

– Den som läst de två första böckerna vet att Angie har det ganska besvärligt med relationer och ett komplicerat privatliv. Och det är något som fortsätter att följa henne, fortsätter Linda.

Till vardags är Linda Sundgren redaktör för en tidning om arbetsmiljö och säkerhet inom handelssjöfarten och hon arbetar deltid på Officerstidningen där hon skriver om det svenska försvaret. Men intresset för kriminalfrågor har funnits med länge och det var också det som fick henne att välja journalistyrket för över 20 år sedan.

– Efter att ha jobbat extra på häkten och anstalter började jag läsa kriminologi på universitet och min tanke var att antingen bli kriminolog eller journalist och skriva om kriminalfrågor. När jag upptäckte att forskarna på institutionen mest satt på sina rum framför datorn föll valet på journalistiken. Jag ville ut i verkligheten och med egna ögon se hur saker och ting förhöll sig.

De första åren som journalist skrev hon främst om kriminalvården och polisen, bland annat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det blev en stor mängd reportage från häkten och anstalter, både i Sverige och utlandet.

– Ett av de mest spännande utlandsjobben var ett reportage jag gjorde från krigsförbrytartribunalens häkte i Haag efter Balkankriget. Det var speciellt att få se det från insidan. Några år senare var jag i Kanada och besökte ett halvvägshus, en form av utslussningsanstalt som numera även finns i Sverige. För mig som är intresserad av kriminalvård var det väldigt intressant att se hur de arbetade med återanpassning av fångar som avtjänat långa fängelsestraff, fortsätter Linda.

Som författare debuterade Linda Sundgren 2007 med Fartygsbefälsföreningens 100-årsjubileumsbok. Hennes första skönlitterära bok, Vaxholmsdeckaren Ondska utan ånger, kom nästan tio år senare och efter det har det blivit ytterligare två böcker i samma serie.

Vad är det som får dig att vilja fortsätta skriva böcker?
– Jag gör det för att det är så himla roligt, att skriva är både avkopplande och kreativt. Men jag läser också mycket och jag har nästan alltid en deckare liggandes på nattygsbordet. Norska Jo Nesbö har varit en favorit i flera år, men det blir en del annat också. Sedan i våras sitter jag i juryn för ett pris i sjöfartslitteratur och då handlar det om att läsa böcker om sjöfart.

Farligt beskydd släpps officiellt torsdagen den 10:e oktober, men redan i slutet av september blir det ett försläpp på Bokmässan i Göteborg.

– Ja, vi kommer att ha en liten begränsad bokrelease under mässan i samband med ett framträdande som jag ska göra där. Och det ser jag verkligen fram emot. För oss som älskar böcker är Bokmässan årets stora händelse.

För oss som läst Lindas tidigare böcker är denna kommande en ”måstebok”, av någon anledning är det extra spännande när en deckare utspelar sig i hemmamiljö!

.

.

.

.

.

Lugnt men grunt på kanalerna!

Rogers och Mimmis seglats med barn och katt har fortsatt sin resa ner till Medelhavet efter den lyckade och snabba reparationen av båt och utrustning efter den olycksaliga blixtnedslaget i masten när man låg förtöjd i Ystads hamn.

Efter att noggrant följt väderrapporterna som varnade för hårda vindar och dåligt väder i allmänhet så bestämde familjen att fortsätta färden mot norra Tyskland via Kielkanalen och vidare på kanalerna genom Holland, uppdämnings och kanalmästarnas land! På Kielkanalen var det ösregn, blixtar och åska, och besättningen kände ett visst obehag med tanke på tidigare händelser...

Nu var man ute på Nordsjön där man mötte enorma bunkerfartyg och anlände senare den lilla ön Borkum. Vi lämnar ordet till besättningen:

Måndag 1 september lämnade vi Borkum. Man märker att hösten har kommit. Så fort det blev september blev det svalare, ostadigt och framförallt blåsigt. Och att ge sej ut i Nordsjön känns inte lockande med prognos för kuling och busväder. Därför beslutade vi att redan nu ta vägen genom kanalerna i Holland för att slippa gå utmed kusten. Innanför Borkum finns en ”ingång” till det enorma kanalsystemet, men vi hade dömt ut den här vägen pga djupet som härifrån kan vara delvis så grunt som 195 cm.. Men med rådande väder var alternativet att ligga still en vecka för oss att invänta svagare vindar. Därför valde vi att tuffa in till holländska staden Delfzijl som ligger precis innanför Borkum vid kanalmynningen.

Färden gick vidare till Groninger som är 7:e största stad och är en gemytlig stad i Amsterdamstil. Ute på Nordsjön var det fortfarande ett stormigt hav så man beslutade att fortsätta färden i det längsta på kanalerna, trots att djupet tidvis är runt 2 meter, och har man en en båt med 1,9 m djupgående är det nära marginalen..

  

Mimmi säger: Väl ute ur staden fortsatte vi på kanalen ut i det Holländska landskapet, bland åkrar och landsvägar. Lite nervöst för djupet i denna del av kanalen ligger på konstant ca 2 meter, ibland mindre. Vi tog oss igenom 22 broar 2 slussar, i styv kuling och bitvis regn. Vi körde fast i dyn vid ett tillfälle, men kom loss med rejäl gas. Efter Zoutkamp slingrade sej kanalen genom det vi var varnade skulle bli en av de grundaste partierna. Det visade sej inte vara något problem, med någon centimeter mariginal under kölen ända fram till lilla staden Dokkum. Vi passerade ”bara” 4 broar och fick slussa en gång i en riktigt trång sluss. Efter Dokkum hade vi hört att värsta grundfaran var över, men det visade sej inte heller stämma. Alla som åkt på kanalerna verkar ha sina individuella erfarenheter. På väg mot Leuwarden satte vi i halsen när vi studsade till vid ett tillfälle! Söndag angjorde vi staden Lemmer. Återigen efter ett parti med flera bottenkänningar. Men innan Lemmer blev det äntligen djupare i kanalen så vi inte behövde sitta på helspänn!

Nu var man i kontakt med Nordsjön på Usseimeer som är en uppdämd sjö av havet och även om kanaläventyret har varit både lärorikt och spännande så skulle det nu bli skönt med lite segling på öppet vatten ner till Amsterdam. Barnen har redan lärt sig mycket av sin ”vikarierande” skolfröken Mimmi om historia och intressanta platser!


I nästa nummer får vi veta vad som hänt under de kommande veckorna och var familjen då befinner sig!

.

.

.

.

.

På seglats med (hög) spänning!

Ägarna av Out Seglingsevenemang, Roger och Mimmi, har vi tidigare skrivit om. Deras planering över 1 års tid för att förverkliga sin dröm om en långsegling ner till Medelhavet, blev verklighet när starten för långseglingen avlöpte i början på juli!

Innan avfärd var bekanta, släktingar och samarbetspartners inbjudna till hemmahamnen på Rindö för en avskedsfest på kajen.
Förfriskningar med avskedstal och lyckönskningar i en frisk blandning!

Efter att ha seglat utefter kusten anlöptes Simrishamn i sällskap med Mimmis föräldrar som också har en segelbåt och hade bestämt sig för att hänga med en bit ner efter kusten, därefter seglade man till den danska ön Bornholm, vädergudarna hade man på sin sida med bra väder och mestadels medvind. Lite smolk i bägaren var att autopiloten strejkade och den är ett absolut viktig medhjälpare när man ska havssegla. Man bestämde att anlöpa Ystad för att fixa denna och också komplettera vissa delar av kapellet.

Nu började man närma sig slutet av juli och avfärd vidare till Tyskland via Kielkanalen, sen kanal genom Holland och ut i Engelska kanalen via södra England, vidare längs Atlantkusten, in i Gibraltar och in i Medelhavet från väst till öst bestämdes till 28 juli på morgonen. Ett åskväder var aviserat på morgonen vilket gjorde att man skulle avvakta till detta passerat i den stora hamnen i Ystad där man låg förtöjd. Barnen låg och sov i sina kojer, katten sov i sin och Mimmi och Roger intog morgonkaffet.

Det brakade loss ordenligt utanför med blixtrar och åskknallar, när plötsligt ett ljussken med en samtidig rejäl knall skakade båten, blixten hade slagit ner i deras mast!

Enligt utsago startades ett fyreverkeri i masten med en mängd olika saker som trillade ner, förskräckelsen var förstås stor, men även om barnen med förskräckelse blev väckta och katten höll på få hjärtslag kunde man snabbt konstatera att ingen person eller kattskador inträffat. Att båten inte slog eld i samband med blixtnedslaget fick man tacka någon högt upp, även om också tanken fanns att varför just deras båt bland hundratals andra segelbåtar fick ta stöten. Om båten slagit eld hade det nog bara varit att fort ta sig från båten, även om Roger som gammal brandman har viss vana av bränder. Hade detta hänt under en vanlig semestertripp hade kanske inte händelsen varit av lika hög dignitet som i början av en långsegling...

  

Ett blixtnedslag i en segelbåtsmast är mycket ovanligt, man kan torrt konstatera att det här var en j-vla otur helt enkelt! Det finns vissa arrangemang med åskledare på segelmaster, men slår blixten ner brukar dessa vara rätt så betydelselösa.

Vid en närmare kontroll konstaterades att all elektronikutrustning var utslagen och övrig eldriven utrustning inte fungerade.

Vi lämnar över ordet till Mimmi en vecka efter händelsen: I fredags kom kranbil och lyfte av den 21 meter långa masten för att invänta rigg-tekniker som ska gå igenom hela masten om eventuella försvagningar uppstått, samt alla stag och fästen. När masten var av lyftes även hela båten för att undersöka skrovets undersida, men det verkar inte vara några synliga hål eller skador på genomföringar, så båten kunde läggas i samma dag. Masten ligger kvar på backen tills riggaren varit här i veckan. Om ytterligare en vecka hoppas vi el- och instrumentkillarna kan komma. Blixten verkade ha gått ner genom förstaget som nu måste bytas istället för genom hela masten.

Man bor fortfarande i kvar i båten nu utan mast, och driver en del med landström, men pannlampor till hela besättningen är på när mörkret faller. Förhoppningar finns om att kunna lätta ankar på nytt i månadsskiftet om reparationerna löper på som tänkt. Det börjar bli lite bråttom att fortsätta resan ner efter kusten utanför Frankrike och Portugal innan höstvädret anländer på allvar, tanken var ju att man redan skulle varit en bit på väg..

På söndagen 19 aug kom 3 el-killar med full bil och utrustning och ska sätta igång med all el. Rigg-killen kom häromdagen och levererade det 20 meter långa nya förstaget med rulle till förseglet. Medan elkillarna härjar i båten har familjen hyrt en stuga på stan där man får bo tills de är klara.

Man hälsar att försäkringsbolaget varit mycket tillmötesgående vilket såklart är en viktig faktor i sammanhanget. I väntan på avfärd får man vara en turist i Ystad med omnejd och försöka få tiden att gå på ett vettigt sätt, man har också fått en del välkomna besök från bekanta och släktingar.

Nu önskar vi lycka till och hoppas att familjen har uppfyllt sin oturskvot och att allt nu vänder till en riktig tursegling!

(En ny rapport från seglingsäventyret kommer i septembernumret!)

PRESSTOPP!
Idag fredag 22 augusti glädjs vi av den glada nyheten att el killarna gjort en kanonjobb på extremt kort tid! Allt är klart och på tidig lördagmorgon går äntligen färden vidare, först till Danmark!

.

.

.

.

.

Pigg 30-åring! 

waxholms Golfklubb fyller 30 år!

En av Waxholms största idrottsföreningar - Waxholms GK fyller i år 30 år! Klubben har idag ca 1500 medlemmar varav ca 100 är juniorer som tränar och tävlar på olika nivåer. Många duktiga juniorer på Waxholms GK

I helgen arrangerades en stor juniortävling - Teen tour Future som är steget under Elit. 51 pojkar och 10 flickor spelade scratchtävling över 36 hål och Waxholm hade med 7 hemmaspelare i startfältet. Thea Edin, Rasmus Palo, Simon Ljungberg och bröderna Axel, Olle, Arvid och William Herolf. Juniorkommittén på Waxholms GK stod för arrangemanget och ca 20 funktionärer var med och hjälpte till under dagen. Vädret var optimalt och banan i fin kondition med snabba fina greener. Segrare i flickklassen blev Signe Sjöström från Gävle GK på 147 slag och pojkklassen Daniel Svärd från Viksjö GK på 140 slag. Thea Edin kom 7:a och bland pojkarna placerade sig Axel Herolf bäst på en 8:e plats.

  

I onsdags spelades finalen av Norrortsligan som är en lagtävling mellan fem norrortsklubbar; Arninge, Täby, Åkersberga, Österåker och Waxholm. Tävlingen genomförs under fem deltävlingar och till varje omgång får respektive klubb ha med 10 deltagare. Poäng samlas till laget genom deltagarpoäng men också placeringspoäng. Inför finalen på Täby GK ledde Täby med 3 poäng över Waxholm men under finalen lyckades Waxholm ta ikapp och gå om Täby med en poäng och vann därmed Norrortsligan 2019.

Helgen den 23-25 augusti var det stor jubileumshelg och mellan 14-16 under lördagen den 24 augusti blev det olika aktiviteter på klubbområdet, mer om detta i vårt nästa nummer.

.

.

.

.

.

 

En seglats med många fördelar!

Nu kastar familjen bakom Out Seglings-evenemang loss från Sverige under en längre tid tillsammans med hela familjen.

Roger och Mimmi som äger och driver företaget Out Seglingsevenemang ska pensionera en av Outs:s sexs båtar, som säkert också längtar till varmare breddgrader. Efter årets Gotland Runt där Out deltar med ett företagsevenemang för sjätte året i rad, är planerna att i början av juli skall resan till Medelhavet bära av. Tidpunkten är noga vald med hänsyn till kundkretsen som är mest frekvent under för och eftersäsong. Planen är att resan till Medelhavet skall vara under drygt ett års tid. Förberedelserna har pågått under ett års tid för att företaget och själva resan skall fungera på bästa sätt. Mimmi Grönkvist som sköter sälj och administrationen kommer att dela sin tjänst med en kollega på hemmaplan under seglatsen så verksamheten i Stockholms skärgård fortsätter som vanligt. Möjligheten till att delvis själv kunna sköta sina arbetsuppgifter kan ske digitalt tack vare att möjligheten till att vara uppkopplad numera är mycket god i Europa.

Out har tidigare arrangerat seglatser i Spanien men då utan egen båt på plats. Nu i samband med resan kommer man på plats i flera olika länder närmare undersöka möjligheterna till att förlänga den relativt korta hemmasäsongen. Det finns en stor marknad runt Medelhavet för olika typer av privatseglingar. Och den ”pensionerade” Out-båten kan nästa år efter avslutad seglats lämnas kvar i lämplig hamn i Medelhavet om rätt förutsättningar föreligger. En översyn av båtens utrustning sker nu för att allt skall vara på topp inför resan.

Övriga medlemmar i besättningen blir också barnen Max 11 år och Ted 7 år plus skeppskatten Ronja. Pappa Roger och mamma Mimmi skall sköta skolundervisningen under resan. På en fråga till Roger om skolgången kommer att bli lite mer avslappnad än normalt, svarar Roger att det kommer bli en anpassad skolgång utifrån de länder och platser man besöker som kan knytas an till undervisningen under året. Man kommer att besöka ca 13 länder och Max som precis ska börja läsa om Europas geografi och historia kommer att kunna besöka många historiska intressanta platser på resan! Det kommer att bli en utmaning såklart, men en ovärderlig upplevelse för hela familjen.

Färden börjar i Outs hemmahamn på Rindö vidare till Gotland och Öland som kommer att avverkas ganska fort för vidare färd in i Kiel kanalen, och sedan in i Holland via en mindre kanal till Amsterdam. Bägge dessa kanaler kan man färdas med masten på som är 18 meter hög, sen är man framme i Nordsjön och färden går vidare till Engelska kanalen, tidvattnet där är 7 meter! Roger berättar om tidigare hemtransporter av båtar till Outs flotta att då fick man sitta och följa tabeller på strömmar och tidvatten på papper, numera är detta integrerat på de digitala sjökorten vilket underlättar stort. London är en planerad destination på vägen förstås, sedan kommer resan fortsätta efter Atlantkusten ner i lugn takt. Man kommer mestadels att segla kustnära och med många stopp, vädret får vara med och bestämma självklart, även om årstiden inte tillhör de stormigaste.

Medelhavet kommer man enligt planen att segla in i under september. Eftersäsongen och vintermånaderna blir mestadels i västra sidan av Medelhavet för att under nästa vår färdas vidare till den östra sidan med Kroatien, Grekland och Turkiet. Lotsen kommer att med jämna mellanrum rapportera från familjens äventyr.

Paret tycker att tiden känns rätt nu efter många års arbete med företaget med uteblivna sammanhängda semestrar. En semester från det berömda ekorrehjulet som Mimmi säger. Kombinationen av ett längre avbrott från vardagsrutinerna men ändå behålla en del av sina arbetsuppgifter från företaget och att kanske också utveckla verksamheten tillsammans med en fantastisk upplevelse för hela familjen låter som en lyckad ”coctail” !

Och att det kommer att bli ett helt nytt liv under en längre tid står utan tvekan. Ett tätt liv för hela familjen med nya rollfördelningar och förutsättningar väntar tillsammans med massor av roliga och intressanta händelser, många spännande möten med andra långseglare kan man säkert också räkna med!

Vi på Lotsen önskar hela besättningen all lycka på färden!

.

.

.

.

.

Liemannen tillbaka på Bogesund!

Vi träffar vaxholms färskaste deckardrottning, Mikaela Lodén för att få veta lite mer om kvinnan bakom boken Friherrens testamente. 

 

Boken som nu äntligen är klar började nästan på flickrummet för tjugo år sedan, då i form av anteckningar och senare i flera mindre noveller och det mesta handlade om Liemannen, en skröna som har utvecklats under åren i Vaxholm och som också har tagit plats i denna skönlitterära bok.

Efter några år började så Mikaela utveckla de olika novellerna till en bok tack vare att materialet växte alltmer. Efter att ha legat i byrålådan många år, men som också dragits ut och omarbetats ett antal gånger började hon fundera på en utgivning. När några kontakter med förlag som inte gav något tänkte Mikaela att då är den väl inte tillräckligt bra...Men nu när hon även arbetade med en faktabok som handlar om Vaxholm från stenåldern till medeltiden och i samband med detta började undersöka möjligheterna till en tryckning i egen regi så tänkte Mikaela att det ändå kanske var möjligt att trycka upp Friherrens testamente. Det har under de senaste åren i digitaliserings fotsspår blivit möjligt att trycka mycket små upplagor som ”print on the demand” till modesta priser. Nu jäklar tänkte Mikaela att det kanske ändå var möjligt att trycka upp en upplaga av sin bok!

Och efter ett långt födelsearbete ligger nu boken Friherrens testamente  äntligen på disken. Mikaela uttrycker en viss förnöjsamhet till att nu kunna avsluta projektet! Boken som utspelar sig i Vaxholms miljöer är för en Vaxholmare väldigt intressant med alla kända ställen som finns med. Boken finns nu till försäljning på Turistbyrån, Mikaelas hemsida tillgänglig på arkeologievent se och kommer också att finnas på olika evenemang i Vaxholm, bl a på Bogesunds Slottsdagar.

Med tanke på den första bokens födelsetid är det tur att idén till nästa bok väcktes redan för ett tiotal år sedan. Och den ligger inte allt för långt i framtiden, planen är att denna skall färdigställas under nästa år, ”Runstenens förbannelse” är arbetsnamnet och idén väcktes under en arkeologisk utgrävning där Mikaela deltog när en diskussion om en möjlig runsten i en grav vidtog. Här rör sig Mikaela i hemmavatten då hon också är Arkeolog. Huvudperson i denna andra bok är detsamma som i den första och tidsmässigt utspelar den sig ett par år senare, den sig inte i Vaxholm utan i trakterna runt Norrköping. Den här boken blir lite mer omfattande och ett tjockare alster. Och den här gången tänker Mikaela pröva att utge sin bok via ett förlag.

Men nu står först i tur till utgivning hennes faktabok om Vaxholms historia som planeras att utges senare i år. Mikaela anser att det inte finns några bra faktaböcker om Vaxholm som sträcker sig så långt i tiden. Så nu pågår ett intensivt arbete med att inhämta fakta i ämnet, även i detta arbete har Mikaela god hjälp av sina arkeologiska kunskaper.

Vi har läst boken som var både spännande och underhållande, rekommenderas till alla Vaxholmare! Vi önskar Mikaela lycka till i sin nya karriär!

.

.

.

.

.

Att förvalta skatter

Rindö är rik på anor och de första rindöborna räknar sin början från järnåldern.

Det är hög tid att skildra militärområdet, Rindö hamn inom Oskar fredriksborg, och dess historia. Jag gör inte anspråk på att berätta den kompletta historien, det finns många gestalter som gör det bättre. Dock är aktiketuren inspirerande och den noggranna omsorgen i återskapandet påtaglig. Är jag den enda som är nyfiken på KA1´s gevärssmedja som nuförtiden är ett modernt hem fullt med kärlek och gamla dyrgripar? Jag kommer besöka några av de som lever här idag.

Av Lottie Ågren.  Foto Krristina Petra

Sommaren 2017 betydde husletande för Titti och Bosse Johansson.

- De flesta flyttar i regel inte längre än 8 km från där de bor. Jag och Bosse hade en radie på 30 km, skrattar Titti medan hon häller upp kaffe och ställer fram hemmagjorda bullar på fat. Hon bakar gärna, ofta och mycket samtidigt. Huset har ett modernt uttryck med högt till tak och stora ljusinsläpp. Ekparketten är genomgående på båda våningarna och naturstenen är ett återkommande inslag i bänkar, toppskivor och djupa fönsternischer. - Jag slänger i både russin, drottningsylt och vaniljkräm i bullarna. Det är kul att testa, fortsätter Titti. Jag får uppfattningen av att detta speglar henne som person. Titti är varm och trivs bäst med många järn i elden. Paret är inte heller rädda för röja och utforska.

  

Rindö och Vaxholms kommun är ny mark för både Titti och Bosse.
De flyttade in i gevärssmedjan hösten 2017 och har dessförinnan bott i byggnader med både kulturhistorisk och rojalistiska kopplingar. Intresset för inredning med hemvärn häri delar de med varandra.

- Det var ingen som ville ha mammas eller mormors arvegods så jag tog det! Jag tror att det var där det föddes… Säger Titti och skrattar till: - Nuförtiden handlar vi mest på online auktioner och det är bara en tidsfråga innan vi startar budkrig mot varandra. Man befinner sig på olika platser och har inte koll på vad den andra budar på ibland. En av de allra första detaljerna som fångar min uppmärksamhet visar sig komma ifrån platsen vi befinner oss på. Det är KA1s omgjorda gevärspipor som Bosse ropat in på auktion. Kanske har de till och med tillverkats i just denna byggnad? Antikviteterna vittnar om att det finns en stark avsikt från husägarna att förstå och behjärta dess historia.

Byggnaden uppfördes 1907 i Fortifikationens och Arméförvaltningens gemensamma regi. Husets ursprungliga funktion var gevärssmedja på bottenplan och bostadsdel på våningen 1 tr. Milleniumskiftet medförde skiftande användning av byggnaden och Amf 1 nyttjade därefter byggnaden till dykförråd. Under upprustningen har byggnadens exteriöra karaktärsdrag bevaras och skorstenen är smedjans original.

Paret föll handlöst för huset då inte bara historien intresserar, utan också omgivningen med sitt rika friluftsliv och hav. - Att få bo på en historisk plats är en riktig förmån, strålar Titti. Paret är också glada att det var Vasallen som fick förtroendet att rusta upp Rindö hamn och tycker att de har lyckats förstärka historien till platsen.

- Jag tror faktiskt de ha överträffat sig själva! De har haft en varsam hand i området som dessutom blir förvaltningsbar till nästa som tar över, menar Titti. Huset befinner sig i en balans mellan olika inrednings epoker men det finns många inslag i Rokokon som återkommer. Inredningen är teatralisk och rik med utsmyckade funktioner. - Jag köper mycket speglar! De är lätta att kombinera och funkar som en rolig inredningsdetalj, säger Titti.

Användningen av speglar var ett inslag i rokoko inredningen och de hade vanligtvis utsökt formade, förgyllda ramar precis som de jag ser idag. - Nästa inredningsdetalj blir en rustning! Titti drömmer iväg och drar rejält på  munnen.Hon fortsätter: - Undrar vart man kan ropa in en sådan..?

.

.

.

.

.

.

Fysio+ i ny dress!

Ett efterlängtat byte av Gymanläggningen Fysio+ har nu förverkligast efter en tids förhandlande med kommunen som äger sporthallen. Fysio+ gamla lokaler på Framnäsvägen har fungerat bra men blivit allt trängre med ett ständigt ökat antal medlemmar under åren.

Den 23 mars var inflyttningen klar och man började lördag och söndag med ett ”öppet hus” för allmänheten som också blev mycket välbesökt, skribent var själv på plats och det kändes som halva Vaxholm var på plats!

Snabbt kunde konstateras att lokalerna var mycket fina och ändamålsenliga för verksamheten. Man har också i samband med flytten passat på att utöka och förnya maskinparken väsentligt, nu är det inga ”väntetider” för att bruka ett specifikt redskap. Omklädningsrum och duschar är väl tilltagna.

  

Vi frågar ägare Gabriella Silva karlöf hur det kändes på ”Öppet Hus” dagarna?

”Vi har fått ett mycket positivt gensvar från våra medlemmar och även besökare på Öppet hus dagarna, alla är glada över våra fina nya lokaler, vi ligger ju på tredje våningen med stora panoramafönster där man kan titta ut över vattnet och fotbollsplanen medan man tränar, vi har också fått många nya medlemmar, föräldrar till barn som utövar andra sporter i hallen har fått upp ögona för oss! Vi sålde många nya årskort och många har varit här för första gången och provtränat, säger Gabriella”

Fysio+ har även anläggningar på Rindö och Värmdö. Nu när man är i flyttagen skall man även flytta anläggningen på Rindö till större lokaler till den gamla brandstationen på KA1:ets område. den flytten skall vara klar i maj. Fysio+ på Rindö har också många medlemmar som även ökar i takt med den växande inflyttningen på ön.

.

.

.

.

.

Årets företagare!

Pia & Sigvard Björkskog, ägare av Björkskogs Service AB, har utsetts till Årets företagare i Vaxholm 2019.
Deras servicevarv på Rindö Västra torrsätter/sjösätter med slamkrypare och på slip, vinterförvarar och täcker båtar, ger service, reparerar, bygger om och underhåller båtar och fartyg – både stora som små — servar och underhåller vattenjetaggregat, tvättar och reparerar och nytillverkar kapell och dynor.

Motivering:
Genom idogt och engagerat arbete genomför företaget underhåll och service på fartyg och skepp åt yrkessjöfarten (kommunal, statlig och privat) samt åt den privata nöjesflottan. Via sitt arbete skapar Pia & Sigvard sysselsättning åt ett antal underleverantörer inom olika yrkesgrupper, varav en del lokala företag.

Kommentar:
Särskilt roligt är det också att det i visionen för Vaxholms näringsliv 2020* står att läsa:Vaxholm är Stockholmsregionens centrum för företag med marin anknytning. (* Näringslivsstrategi antagen i kommunfullmäktige 2013)

Därför känns det extra fint att årets företagare nu finns i just den sektorn!

.

.

.

.

.

.

 Lena Linderholm tillbaka till Vaxholm

Kanske längtan blev för stor för Lena Linderholm för nu kommer hon och hennes alla färggranna produktioner tillbaka, men denna gång blir det inte på Vaxön utan den lilla ön strax brevid, Kastellet!

Tack vare färjeförbindelsen blev det enklare för fler hyresgäster att etablera sig på Kastellet. Tidigare kom trafikverket in med en simulatoranläggning. Nu kommer också konsten göra sitt intåg på ön, en väl anpassad verksamhet i denna historiska miljö.

Ambitionen är att skapa ett konstnärscentrum på Kastellet med flera olika typer av konst och konsthantverk. Med på tåget är också Susanna Arwin som är skulpltris och målare, känd bl a med sitt projekt ”Svenska Tanten” som startades 1995 och fortfarande pågår. Sedan tidigare finns också Maja Brisvall som sysslar med ekologiska produkter.

Lena kommer att saluföra sina tidigare kända produkter med tavlor, tallrikar mm,
Emilias konstverk kommer också att finnas på plats. Intresse från flera andra konstnärer finns också, så gruppen kommer säkert att utvidgas med tiden. Besökare kommer att finna såväl utställningar som tillgängliga kurser i ämnet. Etableringen får enligt Lena växa fram med tiden, man kommer också att försöka locka besökare även under den långa lågsäsongen som är i Vaxholm. Detta kommer att bli en bra injektion för Vaxholm, den nya färjeförbindelsen gör tillgängligheten mycket enkel till Kastellet, under vintertid finns Waxholmsbåtar som trafikerar ön. På sikt hoppas man på en utökad trafiksäsong för färjan också.

.

.

.

.

.

Vaxholms OS-hopp gräver japanskt guld i USA

Sommar-OS i Japan närmar sig med stormsteg, nu är det mindre än två år tills alla blickar vänds mot Tokyo under ett par sommarveckor. Lotsen har träffat Petter Menning och Linnea Stensils, kanotister med varsitt OS på meritlistan, under deras träningsläger med kanotlandslaget i Florida, USA.

Solen skiner, det är 28 grader i skuggan och Petter och Linnea gör sig redo för dagens tredje pass i kanoten. Det går åt mycket vätska och mycket energi för att orka med att hålla bra kvalitet på samtliga av de 18 pass de genomför i veckan, och de håller sig helst i skuggan mellan träningspassen. Att de ändå har en stark solbränna säger något om hur många timmar de spenderat i solen under de snart tre veckor landslaget haft Cape Coral, en liten sömnig semesterort på Floridas västra sida, som bas för sin träning. Idag står det snabba intervaller med mjölksyra på schemat, passet tar ungefär 90 minuter ute på kanalsystemet som de delar med delfiner, hägrar, sjökor, flygfisk, med nyfikna turister och lokalinvånare som publik.

-Att bli framgångsrik inom kanot kräver mycket träning, vi kör 2-3 pass per dag året runt, så det här är jobbigt, men inte ovanligt mycket träning för oss, berättar Linnea. Utöver träningen behöver vi lägga tid på återhämtning, vila och ordentlig mat, det blir extra viktigt här när det är så varmt. Petter och Linnea tävlar båda på kanotens sprintdistans, k1 200 meter. Det tar ungefär 34 sekunder för herrarna och 38 för damerna och kräver styrka, snabbhet, kondition och mentalt fokus. -Marginalerna på 200 meter är väldigt små, det är absolut inte ovanligt att skillnaden mellan första och sista plats i finalen är mindre än 2 sekunder i mina lopp, säger Petter. Jag har varit femma-sexa i stora finaler, med mindre än en halv sekund till första platsen.

Linnea och Petters tävlingssäsong börjar i slutet av april, med VM i
Ungern i augusti som höjdpunkt och mål- det är nämligen där de ska försöka kvala till OS. Reglerna är stenhårda, det gäller att vara topp fem för att knipa en plats. Sedan har de en till chans att ta en startplats i Tokyo. – Det känns roligt och inspirerande, visst är marginalerna små men ska man vinna i Tokyo behöver man ju paddla från alla ändå, säger Petter med ett skratt. Ju mer vi tränar nu, desto större chans är det att vi har marginalerna på vår sida, istället för emot oss. Snart är lägret i Florida slut, men både Petter och Linnea drar vidare på nya äventyr, Linnea till höghögsläger i Livigno och Petter till Frankrike, där han ska träna med Maxime, som tog silver i Rio. Allt för att vara så väl förberedda som möjligt när det väl gäller.

Linnea kommer in till 2019 med sin bästa säsong någonsin i ryggen, med ett brons från VM som främsta merit, medans Petter haft en sämre säsong med stora skadeproblem. Men på frågan om vad de har för mål är svaret solklart: Två OS-guld till Vaxholm i Tokyo!

Vill du följa Petter och Linnea på närmare håll? Kolla in instagram, där uppdaterar de dagligen under @pettermenning och @stensils.

.

.

.

.

.

En oslipad diamant!

Vi har tidigare skrivit om Ytterby gruva, och ur många perspektiv kan man se denna som en oandvänd resurs, inte minst som en intressant och unik plats för besökare och turister. Vaxholm har en fantastisk natur och havsmiljö men efter detta stannar det upp något. Ett museum vid gruvan skulle kunna locka många besökare även på icke högsäsong. Nu pågår arbete för att förverkliga detta.

Ytterby har fått hela fyra grundämnen uppkallade efter sig, det är inte dåligt då bara tre städer i hela världen har grundämnen uppkallade efter sig. Detta påvisar vilken historisk plats gruvan utgör. Exempel på grundämnen som har hittats är Ytterbium, Erbium m.fl. Alla tillhör sällsynta jordartsmetaller. Just dessa har i dagens samhälle fått allt starkare betydelse då de används för bildskärmar, batterier, lasrar och annan teknisk utrustning. Gruvan som var ett dagbrott började brytas på 1600-talet och det man bröt var fältspat, högarna med restbryt som kallades varp växte, en dag 1789 besökte amatörgeologen Carl Axel Arrhenius gruvan han påtade runt lite nyfiket bland varpresterna då han plötsligt fann en tung svart sten. Han skickade in denna till flera universitet som undersökte stenen, ett svar kom från en kemist att denna bit till 38% innehöll en helt okänd jordart som det kallades på den tiden. Man döpte denna till Gadolinit och fann åtta nya grundämnen ur denna, ett av dessa blev det en disskustion om, Holmium, om denna redan hittats på annan plats. Enligt Wikepedia har man hittat nio olika grundämnen.

Trots att kännedomen om gruvans unika historia både i Sverige och Vaxholm nästan är okänd är den mycket känd bland kemister världen över. När en Nobelpristagare i kemi 2010 var i Stockholm, Ei-ichi Negishi, som tog kontakt med Vaxholms kommun för att få mer information om gruvan fick han svaret att ingen information fanns....Någon annan person kom på att Rotarymedlemmarna Berit Nordlund och Pontus Holmström satt inne med mycket information om gruvan. Pontus som i många år hade skrivit till Nobelstiftelsen för att få till ett besök av nobelpristagarna utan svar blev glatt överraskad, och efter lite förhandlingar gick stiftelsen med på ett besök. Snön låg tjock och man fick skotta av platsen så gott det gick. Ei-ichi Negishi blev mycket intresserad och hasade sig ner på baken till en bergvägg som han bara måste komma nära!

Berit och Pontus tyckte det var något pinsamt att platsen var så otillgänglig och via Rotary Vaxholm startades en insamling för att bygga en lång trapp ner till avsatsen, vilket sedan byggdes och har stått klar sedan några år. I samband med detta startades en förening för att utveckla platsen och bygga ett museem för besökare.

En stiftelse, Ytterby Gruva är nu bildad för att driva utvecklingen framåt, Fortifikationsverket som äger gruvan ska nu överlåta denna till stiftelsen och alla tillståndsprocceser har inletts. Planen är bl a att bygga en hiss på marken ända ner till gruvschaktets botten på ca 150 meter där ett slags betrakningsmuseem skall arrangeras, enligt Sven-Olof Kviman, också Rotarymedlem och en av de drivande i stiftelsen skulle kostnaden uppgå till ca 10-15 miljoner, vilket måste ses som en klart skälig kostnad för museeet. Låter som ett spännande projekt, Sven-Olof Kviman har erfarenhet från tidigare projekt i kommunen som genom hårt arbete och envishet har blivit lyckosamma.

.

.

.

.

.

Mycket Eriksö i nästa Vaxholmsdeckare

Tredje delen i den populära deckarserien Morden i Vaxholm är färdigskriven. Den här gången utspelar sig en stor del av handlingen kring ett nybyggt spahotell ute på Eriksö.

– Det är så lugnt och fridfullt där ute vilket gjorde det till den ideala platsen för den här historien. Jag tycker om att använda mig av kontraster i mina böcker, säger författare Linda Sundgren.

Snart är det åter dags att stifta bekantskap med Skärgårdstidningens chefredaktör, Angelica Moe, och Vaxholmspolisen Robert Klingvall. Och precis som i de tidigare böckerna byggs historien runt en verklig nyhetshändelse som författaren själv bevakat i sitt arbete som journalist.

– Ja, det är ett ganska obehagligt ämne som väcker mycket känslor och som får en att inse hur mycket det är i vår omgivning som vi inte känner till. Allting i boken är förstås inte sant, jag har skruvat en del på verkligheten och det är fortfarande en skönlitterär bok, men den bygger på ett konstaterat tillstånd, säger hon.

Det här är din tredje bok om Morden i Vaxholm. Var det någon skillnad att skriva den jämfört med de tidigare böckerna i serien?
– Både ja och nej. På ett sätt var arbetet ganska så likt, jag har hittat en form och struktur som jag tycker om att följa. Samtidigt finner varje bok sin egen väg och har sina egna specifika utmaningar, säger Linda Sundgren.

Vilken typ av research gjorde du inför den här boken?
– Jag vill förstås inte avslöja för mycket, men jag har bland annat varit på Österåkersanstalten. När jag pluggade jobbade jag extra där och det var väldigt roligt att komma tillbaka dit. Mycket var sig likt även om det också hade skett en del förändringar.

Första Vaxholmsdeckaren, Ondska utan ånger, kom ut våren 2016 och uppföljen, I dödens tjänst, släpptes ett år senare. När tredje boken, som bär arbetsnamnet Farligt beskydd, kommer ut är ännu inte helt klart, men troligen blir det under hösten eller allra senast nästa vår.

.

.

.

.

.

WBK fyller 50 år

5 mars kl. 18.30 Nostalgikväll – Waxholms Brukshundklubb 50 år. 

WBK fyller 50 år och det vill vi fira tillsammans med före detta, gamla och nya medlemmar - ja, alla som har minnen från en tid i WBKs historia. Vi hoppas att många som varit aktiva under tidigare år sluter upp och kommer på ”återträff” med gamla hundkompisar. Den 18 maj mellan 11.00 och 14.00 kommer vi också fira födelsedagen med en härlig aktivitetsdag för hela familjen. 

Vi vill ha din anmälan via hemsidan i förväg för att på bästa sätt kunna planera kvällen. Hjärtligt välkommen!

.

.

.

.

.

Out på Frost Bite!

Sju 50-fotare från charterfirman Out, tre race, vintriga vindar och bra besättningar utmärkte Frost Bite om Curres Cup 2018.

En gång är ingen gång, två en början och tre en tradition, brukar det heta. Men vad sägs om 15:e gången?

Så var det förra helgen med Frost Bite Race om Curres Cup. Denna idé om att kappsegla med charterbåtar modell större kom till efter ett oväntat möte i Sandhamn vid Lucia 2003. Vi var där på reportage, kompisen Janne Österman med sin Bavaria 47, fotografen Malcolm Hanes och jag på vinkeln Sista Resan till Båtnytt. Vi borde varit enda segelbåten i hamnen och Malcolm skulle ta bra bilder med juleljusen på Seglarrestaurangen i bakgrunden och oss med tomteluvor ombord på Bavarian i förgrunden.
Men till vår förvåning låg redan en stor segelbåt vid stora bryggan. Vem, och i vilket ärende? Efter att ha lagt till och sagt hej, visade det sig vara charterbåtsskepparen Roger Granath med sin Jeanneau 51 Log Out, som seglat till Sandhamn för att sälja in sig till hotellet.

Tätt i starterna och luffningar kommer per automatik med taggade besättningar. Självlysande flytoveraller ger värme och koll på konkurrenterna.
- Kul med två båtar i Sandhamn i juletider, men låt oss mötas nästa år, kappsegla och äta julmiddag på Värdshuset, föreslog jag. Vilket Roger nappade på. Alltså möttes vi på luciadagen 2004 och kände oss som Chichester när vi tampades några timmar i kyla, dimma och frisk vind. Vi kom tvåa med Bavarian, så på middagen sa jag i talet att det här gör vi om och kallar seglingen Frost Bite Race om Curres Cup.

Ryktet spred sig och året efter ville så många vara med, att vi inte rymdes på Värdsan. Istället kappseglade vi till konferensstället Dalarö Gård och året efter till Nässlingen. Men vi saknade gemytet i Sandhamn och 2008 blev segling dit igenm nu med fem OUT flaggade 50-fotare och 25 pers. På Värdsan mötte krögaren Lars Wikström, tog i hand och bockade som han brukar för goda gäster och vi kände oss extra välkomna.
Men efter ett Frost Bite med en meter snö, minusgrader och kuling, insåg vi att nu räcker det med Sandhamn. Roligt att segla dit, men bistert tillbaka. Att ge upp traditionen var dock inte att tänka på, lösningen blev att köra tre race utanför Rindö Hamn, som är Outs hemvist och äta julbord på nyöppnade krogen Batteriet. Så blev det 2016 och upplägget applåderades.

Korta liner, stora båtar, taggade skeppare, segelmakare och ÅFOR-vinnare garanterade puls på årets svalaste kappsegling. Ryktet spred sig om chansen att kappsegla storbåt som säsongsavslutning, umgås och äta julbord. Vilket 2017 ledde till att stjärnseglare mönstrade på ett par av båtarna och till att segelmakare och ÅFOR-vinnare ökade stämningen. När vi samlades i Rindö Hamn förra lördagen var proffsen trevligt nog med igen. Kul med bra konkurrens, tyckte jag när jag fick ta rodret på Beneteau 50:an Zama.

Gransegels nye delägare Anders Teinert gasade med segelmakarna Mats Johansson, Kent Wretman och ÅFOR-vinnaren Jimmy Hellberg ombord.
Förutsättningarna i år var förträffliga: Alla Outs Sju 50-fotare, kort startlinje, vind Syd 10-12 m/sek, taggade, skarpa skeppare och armstarka gastar på vinscharna var klart pulshöjande. Och ännu mera så vid möten, som när Zamas ägare Bosse Sjödin tyckte att vi skulle slå i lä och flöjla bort styrbordsbåtar. Men min instinkt sade att i mycket vind med en charterbåt, blir det lätt broach och krockrisk. Alltså gjorde vi min favorit manöver - falla av och passera styrbordsbåtens akter med en decimeter till godo.

Även med en holme som rundningsmärke gällde det att komma rätt - inte hamna i lä ,slippa slå, hinna slå ut rev och rulla ut genuan.
Tre varv och kort tid mellan seglingarna med Outs stora båtar blev på nytt ett piggt och perfekt sätt att avsluta årets kappseglingssäsong på. Och äran för Frost Bite ska Roger Granath och Mimmi Grönkvist ha. De bjuder in, Roger håller ihop seglingen, lägger banan, bokar bord, förvarar pokalen och Mimmi fixar after-sail med glögg och pepparkakor.
Till saken hör också att Roger drog igång Out seglingsevenemang 1998 genom att köpa först en Jeanneau 51 och 2001 när han hade mött Mimmi, en till likadan båt billigt från Turkiet. Med Mimmi som smidig säljare och Roger som säker skeppare fick verksamheteten med företagsseglingar bra fart och snart behövdes fler båtar och skeppare. Varpå flinka företagare i närområdet fann idén lockande att äga och köra charterbåt. Till dem hör sympatiske min skeppare Bosse Sjödin med Zama och gladlynte reklammannen Olle Enström med Log Out, som dessutom vann årets Frost Bite på klipskast synkronisering av taktik, styrning och skotning.

Planen framöver för Out är att öka trafiken med båtarna och få ännu fler att inte bara konferera kort, utan följa med på ett redigt äventyr. Att få segla i skärgården och besöka platser som bara säkra skeppare känner till, borde fler unna sig, särskilt alla som vill pricka av listan been there- done that. Det tycker i allafall jag som inte får nog av vyerna och vädret i skärgården - inte ens om vintern.
Frost Bite seglas som sagt av vänner till Out. Men samma tryck, samma puls och samma gemyt är inte svårt att ta del av - boka bara en konferens med firman. Roger och skepparna är redo hela vintern, de har tillochmed krossat is i skärgården för konferenssseglingar. Nöjet att skeppa i is och kyla låter inte lockande, men Out seglar likväl - för detta framåt företag har segling som arbete och levebröd. Vi andra bara hänger med och har trevligt.

Niclas Heurlin i sin voluminösa Oceanis 54 hängde med hyggligt med tanke på den friska vinden och standardsegel.
Text: Curt Gelin

Resultat Frost Bite Race 2018 om Curres Cup
1. Log Out, Jeanneau 51 Olle Enström 2.29.062.
2. Time Out, Jeanneau 51, Anders Teinert 2.29.373.
3. Freak Out,First 50 Roger Granath 2,35.524.
4. Styrbord, Firts 50, Kim Sandberg 2,35.565.
5. Zama, Beneateu 50, Bosse Sjödin 2,36.136.
6. L´Orrizonte, Grand Soleil 50, Nisse Blomster 2.36.157.
7. Oceanen, Niclas Heurlin. Oceanis 54 2.34.32

.

.

.

.

.

Vaxholm är landets e-handelstätaste kommun

I Vaxholm finns det många företag och det fortsätter att startas ännu fler nya företag varje år.

Branscher som är stora i vår kommun är bl.a. konsultverksamhet, handel och byggverksamhet. Något som har ökat stort under den senaste tiden är de företag som arbetar med e-handel. Vaxholm är den kommun där det finns flest e-handelsföretag per invånare. I år puttar Vaxholm ner Båstad från förstaplatsen och toppar därmed listan med 17,6 e-butiker per 10 000 invånare.

E-handel är när ett företag eller konsument säljer, köper eller byter en produkt, tjänst eller information över internet. Den e-handel som konsumenter oftast kommer i kontakt med är nätauktioner och handel via nätbutiker. Leverans av varor sker vanligen med postpaket, men vid köp av elektroniska varor, till exempel musik, laddas ner varan från nätbutiken direkt efter slutförd betalning. Enligt undersökningen ”Svenskarna och internet 2017” hade nio av tio svenska internetanvändare köpt varor eller tjänster över internet som sedan levererats via posten. Åtta av tio hade köpt varor eller tjänster som levererats via internet, t.ex. program, biljetter eller filmer. Sju av tio hade köpt varor över internet som hämtades upp i butik.

- Det är roligt att Vaxholm placerar sig i toppen vad det gäller e-handel, säger Mikaela Lodén som är näringslivsansvarig i Vaxholms stad. Det är ju en relativt ny inriktning där det finns möjligheter för många företag att växa och utvecklas. En sak som jag ser som positiv är när fysiska butiker också bedriver e-handel. De breddar då sin verksamhet och försäljningen når fler personer och målgrupper. Då blir möjligheten till förtjänst större. E-butiken kan också fungera som ett slags digitalt skyltfönster som når långt utanför Vaxholm.

De senaste två åren har e-handel.se listat landets kommuner utifrån hur många e-handlare det finns i kommunen i förhållande till antal invånare. E-handel.se beskriver sig som en mötesplats för e-handlare i landet. Deras lista baseras på data från Ehandelsindex och befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB). De har tittat på de butiker som de känner till ett registrerat kommunsäte på och som har e-handel som sin primära sysselsättning. Underlaget är på närmare 5 800 butiker.

.

.

.

.

.

Månadesn sport

Ture paddlar i VKS. Han tränar fem gånger i veckan och har som mål att tävla på SM nästa år.

Varför började du med kanot?

Jag gick kanotskola på sommarlovet och tyckte det var roligt. Min storebror hade redan börjat paddla och då följde jag med honom.

 Vad gör ni på en vanlig träning?

Det beror på, vi värmer upp och sedan följer vi ett träningsprogram, vi kombinerar styrketräning, löpning och paddling.

 Vad är du mest stolt över att du klarat i din sport?

Första gången jag vågade paddla min egen kanot och tog en medalj!

Vad är svårast?

Svårast är nog att hålla balansen i kanoten samtidigt som man tar i allt vad man har, men man blir stabilare ju mer man tränar.

 För vem passar det att paddla?

Det passar för alla som vill ha kul, träffa nya kompisar och gillar att träna och tävla.

 

Tures tränare heter Evelina. Hon är med på träningspassen, skriver träningsprogram och är med på tävlingar.

Vad är det bästa med att vara kanottränare?

Det är att man får göra mycket olika saker, både vara ute på vattnet, i gymmet, gympasal och i löp- eller skidspåret när det är is på vattnet.

 När är du mest stolt över de du tränar?

När vi precis blivit klara med ett superjobbigt pass! Det är den bästa känslan.

 Varför tycker du man ska börja med kanot?

För att det är varierande och bra träning. Man kan paddla enmanskajak eller två- och fyrmanskajak. Eftersom sporten är ganska liten får man många nya kompisar!

 När kan man träna med Vaxholms Kanotsällskap?

Man kan träna med oss tränare på måndagar och torsdagar, eller själv på kanotklubben när man vill!

.

.

.

.

.

För mycket tanniner eller balanserat?

Det är bara en av många frågor du snart kan få svar på i Vaxholm! Vi träffar Monica Thorén som under en lång tid varit intresserad av vad som finns i vinvärlden och också är med i sällskapet Munskänkarna för att få veta lite mer om Monicas planer. Men först får vi veta lite vad föreningen Munskänkarna är för något.

Föreningen Munskänkarna är en ideell förening som bildades 1958 och är en landsomfattande vinprovarorganisation med över 27 000 medlemmar. Dess syfte är huvudsakligen att öka kännedomen och kunskapen om vin och andra ädla drycker, samt verka för goda och måttfulla dryckesseder.
För att nå dessa mål anordnar Munskänkarna vinprovningar och vinkurser samt utger medlemstidningen Munskänken med VinJournalen med åtta nummer per år.

Utbildningsprogrammet omfattar ett stort antal kurser, allt från introduktionskurs där man lär sig hur man provar vin, till vår mycket avancerade trebetygsutbildning. Kurserna genomförs utan krav på att delta i slutproven.
Munskänkarnas ambition är att skapa förståelse för värdet i att konsumera alkohol på ett sådant sätt att varken den egna kroppen eller någon annan drabbas.

Munskänkarna finns idag på mer än 170 orter i Sverige och utomlands. Finns på många mindre orter men inte i Vaxholm än, men snart! Nu skall Monica starta en egen sektion i Vaxholm. Underlaget är inte i invånarantal så stort men däremot kan man förmoda att det i mycket ändå är ett tillräckligt stort antal intresserade för en sådan här förening. Det finns också relativt många som bor i Vaxholm och är med i sektioner på närbelägna orter, att istället kunna deltaga på vinprovningar på sin bostadsort istället för att transportera sig längre sträckor är ju självklart en stor fördel.

”Föreningen drivs utan vinssyfte helt ideellt, det är ett mycket prisvärt alternativ för att öka sitt kunnande och intresse för vinvärlden, medlemsavgiften är endast 375:-/år och då får man också föreningens utmärkta tidskrift Munskänken 8 ggr/år, där bland annat alla nyheter från Systembolaget finns med och varje månad kommer ett nyhetsbrev med aktuella vintips direkt till din e-post. Hur mycket man deltager bestämmer man själv,
vi kommer att anordna ca 1 vinprovning per månad, säger Monica”

Hur mycket man tidsmässigt vill lägga ner är helt upp till en själv. På riksnivå anordnas tillsammans med andra aktörer många resor till olika vindistrikt, mer om detta finns att läsa i tidningen Munskänkarna som skickas till alla medlemmar.

Det finns också många olika kurser och vinutbildningar även med betygssättning, druvkurs, vin och mat, mm. Och bli inte rädd för att du ska kunna för lite! De allra flesta börjar som noviser, men du kan snabbt öka ditt vinkunnande betydligt!

Nu är Monica i full färd med att sätta samman en styrelse som måste vara på plats när föreningen startar och hon har redan startat samtal med Vaxholms hotell för lokal till vinprovningar för att komma igång så snart som möjligt.. Gå gärna in på www.munskankarna.se för att få mer information, där kan du även anmäla dig till Vaxholms sektionen under fliken ”bli medlem” väljer du sektion ”Vaxholm”. Om du anmäler dig redan i år så gäller även ditt medlemsskap för år 2019!

Du kan även kontakta Monica om du har några frågor eller annat:
Tel: 070-7447106 Mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

.

.

.

.

.

Kinaexpert analyserar läget!

Vi har tidigare skrivit om Waxholms Rotaryklubb och dess många intressanta föredragshållare som klubben många gånger lyckas fånga in till sina måndagsträffar.

I början på oktober var det återigen dags för ett mycket intressant föredrag. Då Björn Jerdén, chef för Asienprogrammet hos Utrikespolitiska Institutet (som är en ideell förening bildad 1938 med uppgift att främja intresse för, och fördjupa kunskapen om, utrikespolitiska frågor, vilket görs genom forskning och folkbildning). Av många ansedd som en av Sveriges absolut mest kunniga experter på Kina och Asien.

Vi fick lyssna till Björn som först beskrev lite om Kinas bakgrundshistoria för att sedan mer gå in på Kinas allt mer politiska och ekonomiska framfart.
Han berättade också vad som egentligen ligger bakom den stora upprördheten från Kinas sida i spåren av det kända s.k. turistbråket, då polisen fick bära ut de protesterande kinesiska turister som vägrade lämna vandrarhemmet efter att ha kommit en dag för tidigt.

Att Kina och Ryssland alltmer närmar sig efter en allt mer omfattande kritik och ökande tullar från i huvudsak USA i ett ökande maktsökande togs upp i slutet på mötet. Sammanfattningsvis var föredraget mycket intressant och den rekordstora publiken verkade mycket nöjd med all information som gavs på mötet.

Och detta föredrag är bara ett i raden av många högklassiga. Karin Enström f.d. Försvarsminister, Mellanösternanalytikern Per Jönsson är några andra exempel på populära föredragshållare på Waxholms Rotaryklubb!

Hör gärna av dig till klubben om du är intresserad av något måndagsmöte, detta finns angivet på hemsidan: www.rotary.se/waxholm
Du är välkommen som besökare, med anmälan några dagar innan.

.

.

.

.

.

Bästa kommun!

Vaxholm blev 2018 återigen bästa bidragsgivande kommun i Stockholms län!

Vi samlade in hela 136 303 kronor vilket blir 11,41 per capita.

Stort tack till alla generösa Vaxholmsbor som bidrog till att göra livet lite bättre för miljontals barn runt om i världen. Barn som är på flykt undan krig och svält och som kämpar för sin rätt att gå i skolan, få leka och leva ett liv i trygghet.

Världens Barn-insamlingen i Vaxholm har pågått ett par månader. Vi har ordnat konserter, scouterna har skramlat bössa, sommargympan gav alla sina intäkter till insamlingen, Lions skänkte hela dagskassan två lördagar i rad.
Och så var vi alla ute med våra bössor den första lördagen i oktober. Bara den dagen samlade vi in över 18 000 kronor.
Och en anonym företagare i Vaxholm skänkte hela 50 000 kronor till insamlingen!
Tillsammans med intäkter från Swish blev det sammanlagda resultatet inte mindre än 136 303 kronor.

Alla hjälptes åt; Kulturskolan, Svenska kyrkan, Lions, Rädda Barnen, Röda Korset, Scouterna och enskilda entusiaster.
Världens Barn är ett unikt samarbete mellan Radiohjälpen, SVT, Sveriges Radio, UR och 14 organisationer. Det gemensamma målet är att skapa resurser för att nå så många barn som möjligt i utsatta livssituationer. Fokus ligger på hälsa, skola och trygghet. För när barn har god hälsa, möjlighet till utbildning och lever i trygghet, ökar deras chanser att få en bra framtid.
Genom kampanjen Världens Barn har vi möjlighet att bidra. Din gåva går till de barn som lever under villkor som vi bara måste vara med och förändra – här och nu!
Tack för ditt stöd!

Ragna Wallmark
Kampanjledare i Vaxholm.

Än är det inte för sent att bidra!
Radiohjälpens insamlingsnummer är 90 1950-6, skriv Barn 0187
i meddeladerutan.
Swish: 9019506 kod Barn 0187

.

.

.

.

.

SKO-UT

Vi har en ny skribent på Lotsen, Lottie Ågren, ägare till den nya butiken Skout på Rådhusgatan.Hon har sysslat med en hel del innan detta.

Under hennes många år inom media så jobbade hon med allt från projektledning till att producera innehåll. Hon har även inrett på TV och pratat i radio. Utöver kärleken till att jobba, är hon uppåt öronen förälskad i alla djur och bryr sig mycket om människor över lag. Hon beskriver sig själv som en orädd, envis jäkel med mycket lyhördhet. Humor och kärlek är frigörande och om hon får vädja om någonting så ber hon alla människor
att se över och prioritera civilkurage!

Kommande reportage kan handla om:historiska inredningsepoker förankrade i välkända lokala miljöer som tar fram aningar av det som varit-( tex bogesund, kastellet osv.) Inredningstips/ trendspaning, “hemma hos” kända människor.

Vi lämnar över ordet till Lottie:
”Jag gillar att gå rak på sak. Vi är inte en sko-outlet. Förklaringen bottnar i begreppet “scouta”, synonymt till “hålla utkik efter talanger, framtidslöften” Vi uttalas som scouterna. Det som kommer innanför våra dörrar är, som man säger, noggrant scoutade samt att vi är talangerna som ni håller utkik efter… Och ja, vi är alltid redo! Lottie Ågren heter jag och jag arbetar som inredare och inredningsstylist på mitt egna bolag Skout som företrädesvis drivs av mig och min partner Alexander Johansson.”

Gammalt till nytt

Det var i våras som en av vännerna nämnde att Vaxholms erkända leksaksbutik ska resa på sig efter 12 års säte på Rådhusgatan… Wow och ja.. Vår verksamhet har haft växtvärk under en period och skulle vilja expandera i en riktig “all in-anda”! Det kändes så naturligt när vi i juni började konka in 300 år gamla grejer som nästan inredde sig själva! Gammalt till nytt i flera bemärkelser kan man säga.


Det sägs att den första delen av butiken är Vaxholms äldsta verksamhetslokal. Dess gemytliga golv har gett sig hän till många lokala näringsidkare under åren och etapperna, som lokalen är uppbyggd i, vittnar om dess successiva tillbyggnad. Efter att ha varit bland annat cykelverkstad, blomsterbutik och Lena Linderholms affär är det tidiga “blå huset” nu en inredningsbutik med allt från antikviteter till nya trendiga ting. Utöver butiken så stylar vi bostäder och gör egendesignade möbler. Skout är uppbyggt på hållbarhet, kunskap & gedigenhet. Vi jobbar mest och helst lokalt. Hos oss finns det välståndsskapande kraft gentemot Vaxholm.


Släng inte bara saker!
Lokalt har vi också vår verkstad- belägen på Tynningö. Här gör vi vår egna möbler på beställning, målar och restaurerar. Vi återbrukar olika material och detaljer som många slänger och inte ser något värde i. Trä, till exempel, är ett fantastiskt material. Det är vackert, återvinningsbart, slitstarkt & förnybart. Jag och Alex designar och konstruerar mycket runt just detta.

Jag skapar för att inspirera. Min färdighet och passion för skrivandet växte i mina år i mediebranschen. Som ny skribent för Lotsen har jag endast 2 motiv i kikaren. Att inspireras är otroligt & att få inspirera är oöverträffligt! Detta är mitt enda syfte och jag är ärad för uppgiften.
Mer info om Skout hittar ni på www.skout.se


Känner ni någon med ett unikt boende?
Jag och min fotograf Kristina Petra kommer i höst/vinter bjuda på massa spännande reportage; allt med Vaxholms förankring. Vi söker bland annat udda boenden, arkitektritade hem & kreativa boendelösningar. Hör av er till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. om ni vet något som platsar!

.

.

.

.

.

Valet som nästan är över..

Det blev precis lika jämnt i många kommuner som i riksdagsvalet, så även i Vaxholms kommun där framförallt det unga Waxholmspartiet gjorde ett rekordval och blev största partiet. Nu i skrivande stund är sammansättningen av kommunalfullmäktige oklar då ingen självklar majoritet finns. KD klarade nu ocksä spärren som har sänkts från 3 till 2%.

Vi får en kort pratstund med nuvarande kommunalrådet Lars Lindgren när han är på resande fot.

”Först kan vi konstatera att vi Moderater tyvärr fick ett lågt resultat i valet, och att den nuvarande sitiuationen är inte helt lättlöst och konsekvenserna av resultatet vet vi inte ännu. Vi konstaterar att vi har fått flera mindre partier som SD och KD med på tåget, den 22 oktober sammaträder nya fullmäktige, tills dess pågår samtal och förhoppningsvis en lösning, säger Lars”

Det är inte en jättelång tid för att komma fram till en lösning. Vi medborgare får vänta på det slutgiltiga resultatet av valet, det är ju verkligen vi inte ensamma om i landet. I skrivande stund är inget klart när det gäller Riksdagen som just nu ser ut att kunna sluta hur som helst. Osäkerheten gäller också för många andra kommuner.

Valet 2018 blev ett ovanligt såtillvida, tidigare har det ju kännts som att man har ett färdigt resultat efter valnatten, men inte i år!

Vi ser med spänning fram emot vad detta kommer att innebära för Vaxholm och dess medborgare!

.

.

.

.

En titt bakåt i tiden...!

Vi fick in en berättelse från en av våra läsare som vi tycker är en intressant betraktelse om hur det såg ut förr i tiden i Vaxholm. Skribenten heter Magnus Westerberg som är fil mag i språk, litteratur och filosofi och har under de senaste åren, vid sidan om skrivandet, arbetat som projektledare och kommunikatör vid Assa Abloy, Fortum och FAR. Bosatt i Vaxholm sedan 18 år. Så här lyder hans berättelse.

Den 22 juli 1922 var en lördag. Jag vaknade tidigt och kände mig utsövd trots ännu en tropisk natt. De knappt tvåtusen waxholmarna sov alltjämt, med fönstrena på vid gavel. Det fanns inga tjuvar på ön vid denna tid, ty det fanns inte mycket att stjäla och heller ingenstans att fly. Begav man sig ut på Waxön så var man fast tills nästa tur med Waxhomsbåten avgick.

Kallbadhuset i Norrhamnen var från 1851 och hade en beigemålad dörr som saknade lås. Vattnet under hopptornet en djupblå spegel. Så många barnskrik samlade på en och samma punkt är svårt att föreställa sig i dag. Sen Erik Lallerstedts stadshotell i jungendstil, och även Rindöbaden ute på Rindö, dessa och även mindre pensionat var fullbokade rekordsommaren 1922; holländare, tyskar och till och med krigströtta fransmän sökte sig till Norden för att få uppleva ljuset och friden. I socitétspaviljongen mitt i Waxholm spelades biljard, och i Badhotellets undervåning fanns en kägelbana.

Torsten Kreuger hade skrivit i svärmiska ordalag om Rindöbadens restaurang, och artikeln hade kopierats utan hans vetskap av en fransk journalist vid namn Julien Pétain och publicerats i Le Petit Parisien den 13 november 1921, vilket föranlett en ström av fransmän att resa norrut till fredens rike, Le royaume de la paix.

Pålsundsbron fanns inte, glöm den, för den byggdes 1926. Enda möjligheten att komma till Waxholm från Stockholm var med ångbåt. Tillgången på strömming var obegränsad och ingen visste vad dioxiner var. Feta torskar trängdes i Östersjön med gäddor, abborrar och mört i överflöd. Ju mer du fiskade desto mer tjänade du, och det mesta gick snabbt att sälja på fiskmarknaden på Kornhamnstorg.

En och annan säl sågs i sundet vid Kastellet, där det även var rikligt med fisk. Den pittoreska naturhamnen Norrhamnen besöktes året runt av ålänningar med sönderbrända ansikten och sumpen full med fisk som de önskade avyttra så snabbt som möjligt till underpris. Ibland kunde de dock hamna i stiltje i flera dagar utanför Tjockö i närheten av Norrtälje och få fullt upp med att hålla fisken vid liv i sumpen.

Den omtvistade Norrbergsskolan ritad av John Åkerlund uppe på Norrberget fanns heller inte. Det som fanns på platsen var en en torr äng där två magra kossor betade. Lägret längre ned i backen utnyttjades som militärt övningsfält. Tennisbanorna anlades först 1936.

På Lägret svettades bland andra flanören Hjalmar Söderberg. Den trånga uniformen model 1893 olidlig i sensommarvärmen. Fänrik Söderberg lärde sig på Waxön att skilja höger från vänster, och sen skulle 112 Söderberg på order kasta sig omkull, trycka kinden mot marken, bli osynlig för fienden. Det var krig på riktigt men ändå inte fick han lära sig. Första världskriget tillända sen i november 1918. Socialisterna – som på sätt och viss hade vunnit världsherraväldet – var överens om att krig på vetenskapliga samt evolutionära grunder blivit omodernt. Stater skulle förhandla istället, man kunde komma överens nationer emellan, om handel, nationsgränser, folk, fiender, seder och ideologier. Det industriella mördandets tid var förbi, liksom häxbränningarnas fasor förpassats till mänsklighetens mest pinsamma vidskepligheter. Hur fel de hade visade sig dock med Hitlers lika plötsliga som ursinniga vedergällning mot Polen i september 1939. Hermann Göring hade övat flyganfall i Spanien från 1936, och skeendena i Europa som följde därefter var i enlighet med en övergripande plan. Chamberlain begrep alltför sent allvaret i ”flygövningarna” över Spanien.

Jag står fortfarande ensam på den öfvre avsatsen i hopptornet på kallbadhuset, lördagmorgonen den 22 juli 1922. Det är redan 23 grader varmt i luften, spikarna i golvplankorna är varma under fötterna, inte en tillstymmelse till vind. Waxholm sover. Waxholm drömmer. Östersjön full av fisk. Jag böjer mig djupt i knäna och skjuter mig ut mot evigheten.

.

.

.

.

.

Like a bridge over troubled water

Spännande brobygge på Karlsudd i somras! Att anlägga en helt ny bro kan innebära en hel del överraskningar även om man försöker förbereda sig minitiöst fick Samfällighetsföreningen på Karlsudd erfara.

Det hela började med att den gamla bron mellan Styrmansholmen och Karlsudd utdömdes 2015 som icke godkänd av tung trafik som brandbilar, byggnad mm. I Sverige besiktigas alla broar vart femte år. Även om endast ett fåtal hushåll är belägna på den lilla ön som bron anlöper till gjordes ändå bedömningen att det var säkrast att anlägga en helt ny broförbindelse.

Beslut togs 2016 och man räknade på kostnaden tillsammans med entreprenörer och kom fram till en kostnad på 2,5 milj. Trafikverket ger också bidrag på byggnadskostnaden under förutsättning att brons specifikationer som hållfasthet och i övrigt godkänns av Trafikverket. Ett bidrag som för en liten förening är helt avgörande för ett kostsamt brobygge. Bygget beräknades till ca sex månader.

  

Men det skulle visa sig att både tidsplaner och ekonomiska beräkningar skulle komma på skam. Problemen började med att Trafikverket ställde helt orimliga krav på hållfastheten på den 27 meter långa bron, i samma klass som

te x Uddevallabron, vilket låter som något överdrivet för denna lilla bro. Nu började de olika inblandade entreprenörerna dra öronen åt sig på grund av alla ökade krav, firman som skulle borra vägrade utföra arbetet. Nu gick tiden fort medan papperskvarnarna malde på hos alla inblandade parter.

Sven-Olof Kviman som är ordförande i föreningen och var projektansvarig fick ägna sin mesta tid åt projektet. En möjlighet till någon slags kompromiss gavs efter mycket arbete av TRV mot att föreningen inkom med ett eget förslag. Återigen blev svaret att brobygget enligt föreningen var kraftigt överdimensionerat. Efter mängder av pappersexersis kunde kraven mildras något. Nu inleddes problemet med att bearbeta och övertyga entreprenörerna att åta sig uppdraget.

  

Det faktiska arbetet började således äntligen i januari 2018. Nya problem som varit svårupptäckta på ett tidigare stadium upptäcktes nu, som att bottenskiftet ytmässigt bestod av 6 meter lervälling. Stora mängder av makadam krävdes för att stabilisera botten, dessutom använde man den gamla bron för att fördela trycket mot botten. Ändå var det nära att en grävmaskin skulle försvinna ner i vattnet. Tre fundament är gjutna med stålrör nerborrat i underliggande berg 1 meter, dessutom finns det ytterligare ett helgjutet stag inskjutet i de större rören nerborrade 6 meter med ett krav att rörelse några mm kan ske. Sedan är otroligt många meter armeringsjärn utlagda i gjutformarna innan slutgjutning!

Svårigheten att de facto arbeta under vattenytan gav nog många inblandade nya erfarenheter och kunskaper. Projektansvarig själv tillbringade många kvällar vid bygget med att sköta länspumpar m.m. för att möjliggöra fortsatt byggprocess.

I början av juni anlände den nya bron med lastbilar i flera delar, och den 12 juni i år var den äntligen på plats, två år efter beslutet och påbörjande med brobygget började. Kostnaden steg till det dubbla vad man hade beräknat.
Tack och lov är man mycket nöjda med det nya brobygget som väl estetisk passar in i miljön, och hållfastheten kan man nog verkligen vara nöjd med, ingen behöver vara rädd eller nervös för att färdas över den nya bron! Man har också en garanti på 80 år på bygget, en garantitid som är nog så god.

.

.

.

.

Valundersökning

Den långvariga och i många fall infekterade debatten om Norrbergsskolans vara eller icke vara har pågått under en längre tid. Motståndarna har till slut fått sin vilja igenom om en önskan att rivningen av Norrbergsskolan icke skall ske före utan efter vårt kommunalval 9 september.

Hur stor påverkan byggnadsbeslutet på fastigheten har i vårt kommunalval står än så länge skrivit i stjärnorna en kort tid men det gör icke frågeställningen mindre intressant. Alliansen var ovanligt pressad i Vaxholm efter valet 2014 och lyckades ändå behålla makten.

Oavsett valresultatet är det alltid svårt att ange orsakerna till just varför resultatet blir som det blir, oftast finns det självklart flera faktorer, även om vissa orsaker kan användas i egna syften. En sak är säker, det blir ett mycket spännande val både på riks och kommunalplanet.

Vi har genom en egen undersökning försökt att få ett någorlunda underlag för hur just debatten om Norrbegsskolans inverkan på det kommande kommunalvalet. Vi har skickat ut hundratals med mail och överraskats av den höga svarsfrekvensen, ett tecken så gott som något på att frågan engagerar Vaxholmsmedborgarna!

Så här löd svaren från medborgarna i vår kommun.

.

.

.

.

Unken herrklubb...?

Nej, det stämmer inte, visserligen är ålder men även kunskapsnivån hög i Rotaryklubbar. Redaktören själv är medlem och kan vittna om att mängder med mycket intressanta föreläsare har passerat under de år som jag varit med i Rotary.

Kvinnor är tyvärr underrepresenterade i Waxholms Rotaryklubb och även de i yngre ålder, det kan du förändra! Gör gärna ett besök när något intressant för dig händer på måndagskvällarna. Du kommer inte att ångra dig!
Vid vissa tillfällen annonseras föreläsare i Lotsen, men du kan också besöka www.rotary.se/ waxholm. där du kan inhämta information.

Bilderna är från ett intressant Rotarymöte på Bogesunds slott i våras, när vi fick veta i princip allt om tapeters ursprung och tillverkningsmetoder. På slottet finns många bevarade unika exempel på olika tapeter genom tiderna.

Undertecknad visste inte före mötet att ämnet kunde vara så intressant. En god middag intogs samtidigt i en av de tjusiga salarna.

Vi lämnar över ordet till Berit Nordlund, ordförande i Waxholms Rotary:

Rotary, vad är det? Många tror att det är en ”herrklubb för inbördes beundran”, men det är alldeles fel! Rotary är ett världsomfattande nätverk som gör humanitära insatser och arbetar för fred och konfliktlösning i världen. Det är en både politiskt och religiöst oberoende organisation som grundades av advokaten Paul Harris i Chicago, 1905. Rotary är en organisation för människor som bryr sig, och välkomnar både män och kvinnor som
medlemmar, både unga och äldre.

Rotary bedriver internationellt många humanitära projekt med inriktning på bl.a. läskunnighet och rent vatten. De enskilda klubbarna driver också lokala projekt på hemmaplan.

Rotary har inrättat sex s.k. Peace Centers vid olika universitet i världen (ett av dem är Uppsala Universitet), där enskilda personer, helt på Rotarys bekostnad, kan få studera till en magisterexamen inom internationella relationer, fred, konfliktlösning och liknande ämnen, eller till ett yrkesutvecklingscertifikat inom fred och konfliktlösning.

I Sverige finns ca 500 Rotaryklubbar, och här i Vaxholm finns en av dem. Den heter förstås Waxholms Rotaryklubb, och startades 1970. Medlemmarna träffas på måndagskvällar mellan 18.30 och 20.00 för att äta middag och lyssna till ett kort föredrag. Hösten 2018 gör vi ett försök med att ha möten endast varannan vecka, och hoppas att vi på så sätt kan öka
närvaron. Besök gärna vår hemsida: www.rotary.se/waxholm. Där kan du se datum för våra möten, och vilka föredrag som är aktuella. Där finns också information om en del av de projekt vi har bedrivit, både lokalt och
internationellt.

Som medlem får du verkligen ut en hel del, som du själv har glädje av. Du får ökad allmänbildning genom föredragen, som kan handla om vad som helst - allt från t.ex. däck till läget i mellanöstern, och alla är oerhört intressanta. Du får varannan vecka en lista över Stockholmsdistriktets klubbar, där du ser vilka föredrag som hålls hos dem. Om du är intresserad av något är det bara att besöka den klubbens möte. Du får också nya vänner inom olika yrken, och du har ett enormt internationellt nätverk. Vart du än kommer i världen är du välkommen att besöka de lokala Rotaryklubbarna, och om du också går med i något av Rotarys Fellowships finner du vänner i hela världen som delar ditt speciella intresse.

Du som är intresserad av Rotary, kom gärna på besök till Waxholms Rotaryklubb några gånger. Gäster är alltid välkomna till våra möten.

.

.

.

.

Femmorna ringer i börsklockan!

Lotsen hade nöjet att närvara när årskurs 5 på Resarö skola besökte Nasdaq (Stockholmsbörsen) tillsammans med sin matematiklärare Linda Dagh

Även om ”börsgolvet” inte ser ut som förr med höga rop och febril synlig aktivitet med telefonlurar i högsta hugg så känns det ändå spännande att besöka ett ställe där så mycket penningtransaktioner dagligen äger rum.

Linda med flera har arbetat hårt för att göra ett studiebesök under en längre tid, faktum är att femmorna från Resarö skola är den yngsta åldersgruppen som har fått inbjudan. De två från börsen som höll anförandet har fått gjort en helt ny presentation för att passa för femmornas ålder. Skribenten kan intyga att ett gott arbete hade gjorts för att förståelsen för vad egentligen aktiehandel innebär.

 

”Hos oss i ”femman” har vi pratat mycket kring varför matematik är viktigt att lära sig och hur vi tillsammans kan göra det mer spännande för barn och ungdomar samt hur vi kan koppla det vi lär oss på lektionerna till verkligheten. Nu har vi fått möjlighet att besöka Nasdaq för att lära oss mera om hur arbetet på börsen fungerar och vad aktier är, vad värdehandlingar och handel med aktier innebär samt prata om unga människors intresse för börsen, säger Linda”

Vi får prata lite närmare med fem av femmorna, Elsa Ekdahl, Elle Edsvik, Theo Crona, Maijen Swanholm och Anton Ericsson. Vi frågar om de tycker att besöket var lärorikt?

”Jag har lärt mig hur aktier går upp och ner beroende på hur företaget går och förstå hur aktier är andelar av ett företag, säger Elsa”

”Jag tycker att besöket var spännande och tycker att jag nu förstår mer vad ett företag och aktier är, säger Elle”

”Vår matematik hjäpte till bra när man skulle lära sig vad aktier är och man förstod mer varför matten är så viktig, tyckte Theo”

”Nu förstod jag mera varför ett företag vill börsnotera sig, att man vill ha mer kapital till att utveckla företaget så att det växer sig större, säger Maijen”

”Anton ställde flera frågor under föredraget, bl a om vad de trodde om Bitcoins, och varför man ibland väljer att börsnotera sig på andra länders börser, Anton tyckte att förståelsen för kursutveckling stärktes”

Besöket avslutades med att eleverna fick ringa i börsklockan, behöver det tilläggas att det var väldigt populärt? Vi avundsjuka vuxna fick bara titta på....

.

.

.

.

.

Politikerna svarar på barnens frågor

På initiativ från Rädda Barnen i Vaxholm har elevråden vid samtliga skolor i Vaxholm svarat på frågor om vad som är viktigt dem. Svaren är utförliga och engagerade. De handlar om lekplatser, samlingsplatser och idrottshallen. Om skolmat och kommunikationer och mycket annat.  Men också om en önskan att bli lyssnad på, att få vara med och påverka. Att kommunens politiker och tjänstemän ska besöka skolorna och diskutera med barnen i frågor som rör deras liv.

Så tycker barn och unga i Vaxholm. Vad säger politikerna?

- Ge ett exempel på när ni främjat barnperspektivet i ert parti under den
senaste mandatperioden
- Hur tänker ni involvera barn i era kommande beslut?

”Barnens bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn”. Så står det i Barnkonventionen som om drygt ett år blir lag i Sverige. Hur påverkar det politiken i Vaxholm? Det och alla andra frågor som barnen tog upp i sina svar kommer att debatteras i Kronängsskolans aula den 27 augusti klockan 18:30. Moderator är Fredrik Bergman. Elever, lärare, föräldrar och alla andra intresserade är inbjudna att delta tillsammans med representanter för samtliga partier i Kommunfullmäktige.Rädda Barnen Vaxholm/Ragna Wallmark 

Svar från partiernas representanter:

Vänsterpartiet/Gunilla Lauthers
Fråga 1: Ge ett exempel på när ni främjat barnperspektivet i ert parti under den senaste mandatperioden
Vår representant i den kommunala revisionen drev år 2014 igenom en granskning av hur de olika nämnderna tar hänsyn till barnkonventionen och i vilken utsträckning de genomför barnkonsekvensanalyser. Revisionsrapporten visade på stora brister och förslag till bättring utlovades.

Fråga 2: Hur tänker ni involvera barn i era kommande beslut?
I vårt budgetförslag skriver vi: ”Särskilt viktigt är det att ungdomarna får möjlighet att vara och känna sig delaktiga i skolan, bostadsområdet och samhällsplaneringen. Även yngre barns röster bör höras i den demokratiska processen genom barnkonsekvensanalyser med t.ex. barnhearings.” Vi har även diskuterat att försöka bilda ett ungdomsråd som bereder frågor som rör barn och ungdomar.

Centerpartiet/Malin Forsbrand
Fråga 1: Ge ett exempel på när ni främjat barnperspektivet i ert parti under den senaste mandatperioden
Barnperspektivet är viktigt för oss och är anledningen till att vi vill avvakta med rivningen av Norrbergsskolan tills dess att de barn som går i förskola på Norrberget flyttar till nya lokaler. Vi har också fått gehör för att resurser inom fritid och idrott ska fördelas jämställt, tjejer och killar ska ha likvärdiga förutsättningar att utöva sina intressen.

Fråga 2: Hur tänker ni involvera barn i era kommande beslut?
Som ordförande i nämnden för teknik, fritid och kultur i Vaxholm bjöd jag in barn att vara med och påverka utformningen av nya Ullbergska parken.Det här arbetssättet bör användas mer. Ett ungdomsråd i Vaxholm med ett reellt inflytande vore också intressant, barn och ungas engagemang ska tas tillvara.

Socialdemokraterna/Jan- Olof Schill
Fråga 1: Ge ett exempel på när ni främjat barnperspektivet i ert parti
under den senaste mandatperioden!
För 2018 hade vi ett eget budgetförslag med flera förbättringar för
barnen. Bl.a att förskolorna på Norrberget ska vara kvar i stället för
att flyttas minst fem år till provisoriska paviljonger, och fler
fritidsledare till stöd för fritidsgårdarna på Resarö och Rindö, så att de kan vara öppna oftare. Ledsamt nog gick de som styr Vaxholm inte med på det.

Fråga 2: Hur tänker ni involvera barn i era kommande beslut? För många år sedan fanns det ett ungdomsfullmäktige i Vaxholm, dit elever från Vaxholms skolor kunde väljas. De kunde ge förslag på förbättringar i Vaxholm, som sedan ungdomsfullmäktige fick diskutera och fatta beslut om. Vi vill gärna försöka återinföra det eller andra sätt att ta del av barns och ungdomars förslag på förändringar i Vaxholm.

Waxholmspartiet/Peter Lindqvist
Fråga 1: Ge ett exempel på när ni främjat barnperspektivet i ert parti under den senaste mandatperioden
WP har försökt att stoppa att verksamheter skall behöva flytta ifrån fungerande lokaler till provisoriska paviljonger som innebär en minskad yta för utevistelse och lek. WP har även drivit frågan om att kommunen skall gå in och driva ungdomsgårdar på både Resarö & Rindö så att alla barn har en ungdomsgård närmare hemmet. (270)

Fråga 2: Hur tänker ni involvera barn i era kommande beslut?
WP vill skapa ”Rådgivande organ” (ett slags samtalsforum) med skolornas olika elevråd. Detta för att kunna ha en nära och återkommande dialog, samt möjliggöra att elever skall få en större möjlighet att föra fram tankar och idéer direkt till de valda politikerna. Vi tror även att de kan ge politiker en större kunskap om den uppgift som de är tillsatta för att lösa. (305)

Liberalerna/Michael Baumgarten
Fråga 1: Ge ett exempel på när ni främjat barnperspektivet i ert parti under den senaste mandatperioden
I stort sett alla frågor inom förskola och skola tar hänsyn till barnperspektivet. Exempel är utformning och inredning av den nya högstadieskolan. Val av pedagogiska verktyg, renoveringen av lekplatsen i Ullbergska parken, öppna förskolan. Trygga och säkra skolvägar.

Fråga 2: Hur tänker ni involvera barn i era kommande beslut?
Vi skall öka delaktigheten.

Moderaterna/Herman Donner
Fråga 1: Ge ett exempel på när ni främjat barnperspektivet i ert parti under den senaste mandatperioden
Vi har byggt nya Kronängsskolan och vänt trenden med att barn går i skolan utanför kommunen. Nu går 80% av alla barn i skolan i Vaxholm, och får kompisar närmare hemmet. Vi jobbar också på att stödja föreningar och idrotten. Skateparken vid Kronängsskolan och lekparken vid Ullbergska har barnen varit med och utformat. Vi stödjer ensamkommande flyktingbarn så att de kommer in i det Svenska samhället.

Fråga 2: Hur tänker ni involvera barn i era kommande beslut?
Våra politiker har ofta kontakt med skolan och alla verksamheter där barn är involverade för att se vad som fungerar och inte fungerar. Muf kommer arbeta för att engagera och informera ungdomarna i kommunen.

Miljöpartiet/Anne-Charlotte Eriksson, gruppledare Miljöpartiet de gröna i Vaxholm: Fråga 1: Ge ett exempel på när ni främjat barnperspektivet i ert parti under den senaste mandatperioden
Det senaste exemplet är när vi stoppade rivningen av Norrbergsskolan, eftersom vi anser att det är en självklarhet att barnen ska ha flyttat till sina nya lokaler innan rivningen av skolan påbörjas. Ett annat exempel är att MP i Socialnämnden yrkat på riktlinjer för korttidsboende med ett tydligt barnperspektiv, eftersom bristen på riktlinjer skapat oerhörd stress för drabbade barnfamiljer och för personer som handlägger dessa ärenden.

Fråga 2: Hur tänker ni involvera barn i era kommande beslut?
Vi i MP involverar barn i alla våra beslut, eftersom vi strävar efter långsiktigt hållbara lösningar inom alla områden för att kommande generationer ska ha samma förutsättningar som oss att kunna leva ett gott och hälsosamt liv.

.

.

.

.

.

Det går bra för IK Waxholm!

-den lilla hockeyföreningen med stor själ och stora drömmar om fina hockeyminnen

Tänk att IKW bildades så sent som 1978 och att vi nu detta år firar 40 år! Tänk att IKW är en utav dom främsta klubbarna i hela Stockholm på att få killar och tjejer att börja i hockeyskolan. Tänk att IKW under flera säsonger runt millennieskiftet spelade i div 1 och till Vaxholm kom lag som Arlanda, Almtuna, Eskilstuna, Väsby, Vallentuna. Tänk att IKW flera gånger lyckats få Tre Kronor Legends på besök med spelare som Peter Forsberg, Mats Sundin, Mats Näslund, Challe Berglund m.fl. Tänk att IKW nu har två spelare i SHL. Tänk att lilla IKW sysselsätter över 200 aktiva och 40 ideella ledare, från dom minsta 5-åringarna upp till vårt A-lag. Ur ett sportsligt perspektiv är IKW den lilla föreningen ute i skärgårdsidyllen som brottas med utmaningen att kunna erbjuda våra barn och ungdomar bra förutsättningar för att spela hockey på hemmaplan och behålla våra spelare i föreningen när de kommer upp i åldrarna i jakten på sina drömmar.

  

Under säsongen har vi haft lag i Stockholm Hockey Cup – som är serien för barn och ungdomar inom Stockholms Hockeyn. Våra lag sträcker sig från spelare i ålder från åtta till fjorton år och vi arbetar hårt för att kunna behålla ungdomarna även efter 13/14 årsåldern, vi tror på att idrott gör sig bäst nära hemmet och skolan vilket vi jobbar hårt för. Tillsammans med nya Kronängsskolan som granne och att som denna säsong erbjuda ett hockeyfritids ökar chanserna. Det finns en fantastisk hockeytradition i Vaxholm vilket inte minst visades under kvalspelet denna säsong när A-laget spelade om att ta sig upp i div 3. På den sista hemmamatchen kom det nästan 250 st till ishallen för att heja fram IKW - fantastiskt! och vårt A-lag klarade bedriften att ta klivet upp och det med spelare som har sitt ursprung i det lilla IKW.

Vart är vi på väg? Drömmen om hockeyklubben där man stannar kvar…

Vad händer nu framåt? Ett av våra stora och viktigaste mål är att vi ska få hallen rustad och isolerad så att vi kan bedriva en verksamhet med samma förutsättningar som alla våra grannkommuner. I Vaxholm läggs isen normalt inte förrän i oktober och stänger en vecka efter sportlovet pga av en oisolerad hall, att jämföra med våra grannar som har träningsmöjligheter för hockey och konståkning från augusti/september och fram på våren mars/april – ett mycket stort tillkortakommande för alla våra aktiva. Men ändå lyckas vi fostra och utveckla duktiga hockeyspelare.

Tillsammans med alla våra fantastiska ideella ledare, underbara barn, föräldrar och ekonomiska samarbetspartners jobbar vi vidare mot drömmen om att kunna stanna kvar och erbjuda goda förutsättningar för att skapa hockeyminnen för våra barn. Vi har tagit ett stort kliv för oss sportsligt denna säsong och det kommer att ställa en del nya krav framöver men vi ser fram emot det med stor glädje och framtidstro och att det kanske kan bidra till att fler barn börjar och fler ungdomar stannar kvar. Med den starka lokala förankring vi har och håller fast vid, hoppas vi att fler lokala aktörer vill komma med på vår resa och stötta och ge våra barn och ungdomar möjlighet att förverkliga sina drömmar. Tillsammans gör vi det möjligt och tveka aldrig – det kan vara du som är skillnaden.

Vill du veta mer, stötta, spela, hjälpa till, bli samarbetspartner hör av dig till ordf Micke Nilsson 0761-355799, Tora Edin 070 – 424 38 53 eller Claes Lundén 070-496 68 00? Vi vill och behöver bli flera…

FORZA IKW!!! Vi ses i hallen till hösten.

För IKW: Tora Edin, Claes Lundén och Micke Nilsson


”- jag vill å Uddevalla Blue Rocks vägnar tacka IKW och ert U13 lag och dess ledare för ett föredömligt uppträdande på Cupen i Nora helgen som var. Ert positiva och sportsliga uppträdande blev en stor behållning som alla i och runt vårt lag tog med sig hem.”, ordf Uddevalla Blue Rocks

Morakniv Cup U11 – IKW U11
Framröstat av alla deltagande lag. Motivering - Det lag som uppträder på rätt sätt, samarbetar med andra, respekterar ledare, motståndare, spelar en positiv hockey. Det lag vars ledare är förebilder som visar respekt, motiverar, inspirerar på ett bra sett, sätter spelaren i fokus före lagets resultat.

.

.

.

.

.

Det startas många nya företag i Vaxholm

År 2017 startades 121 stycken företag i Vaxholm. Det innebär 10,26 företag per 1000 invånare. Jämfört med år 2016 steg vi en placering, från femte till fjärde plats av Sveriges 290 kommuner. Det startades 15 fler företag under 2017 än året innan vilket är en ökning på 14, 2%.

Varje år presenterar Nyföretagarbarometern landets 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 invånare. Nyföretagarbarometern är ett samarbete mellan Nyföretagarcentrum Sverige och Bolagsverket. Under 2017 minskade nyföretagandet i hela Sverige med 1 procent.

Trots att nyföretagandet minskar i Sverige i helhet så fortsätter det alltså att öka kraftigt i Vaxholm. Som näringslivsansvarig tycker jag att det är väldigt roligt att det startas så många nya företag i vår kommun. Det är ett av målen som jag arbetar mot i kommunens näringslivsstrategi. Företagen är otroligt viktiga för Vaxholm och Vaxholmarna då de bl.a. erbjuder service och arbetstillfällen. Det är också våra företag som ser till att vi har en levande stadskärna med ett rikt utbud.

Den bransch som ökade mest var verksamheter inom ekonomi, juridik, vetenskap och teknik. På andra respektive tredje plats kom branscherna byggverksamhet samt handel.

Ett sätt att främja nyföretagandet från Vaxholms stads del är att medverka i Nyföretagarcentrum. Den som funderar på att starta ett eget företag eller precis har gjort det kan få kostnadsfria råd och vägledning hos Nyföretagarcentrum. Där kan man få hjälp med sin affärsplan och andra frågeställningar.

Vaxholms stad vill gärna ha god kontakt med kommunens företag. Exempel på aktiviteter som genomförs är bland annat frukostmöten för företagen, föredrag och företagsbesök. Vidare skickas välkomstbrev ut till nystartade företag.

Förklaringar och information: Kolumn A Antal invånare per 1 nov 2017, B Antal nyregistrerade företag per 1000 invånare, C Rankning 290 kommuner, kommunens placering år 2017, D Rankning 290 kommuner, kommunens placering år 2016, F Antal nystartade företag år 2017, G Antal nystartade företag år 2016, G Förändring i procent år 2017 jämfört med 2016. Källa: Nyföretagarbarometern.

Mikaela Lodén  Näringslivsansvarig, Vaxholms stad

.

.

.

.

.

Livräddarna kan rädda liv!

Vi träffar Claes Godberg på Livräddarna för att få veta lite mer om vad de sysslar med.

Claes som själv har en passande bakgrund som brandman, sjuksköterska mm berättar att Livräddarna i Vaxholm HB startades mars 2008 och firar i år 10-års jubileum. Man arbetar med utbildning inom HLR (hjärt och lungräddning) Barnolycksfallsutbildningar, första hjälpen och grundläggande brandskydd samt heta arbeten. En stor del av verksamheten handlar även om försäljning av hjärtstartare samt utbildning i hur dessa skall användas. De flesta av instruktörerna är sjuksköterskor eller brandmän med erfarenhet från räddningstjänst.

”Det är fantastiskt tillfredsställande som instruktör att få arbeta med att sprida kunskap som kan hjälpa till att rädda en människas liv. Kursdeltagarna brukar oftast vara mycket intresserade och visa stort engagemang vilket gör att det känns roligt och meningsfullt, säger Claes”

Det finns många av företagets hjärtstartare i Vaxholm, bl a har Vaxholms stad köpt in ett antal hjärtstartare som placerats ut på olika platser. Man har även utbildat stora delar av personalen inom förskola och skola. Sedan är det också ett flertal privata företag, bostadsföreningar som har insett värdet av att ha en hjärtstartare snabbt tillgänglig! Försäljning och utbildning sker också över hela Sverige även om den största delen finns inom Storstockholm.

”Många har idag hjärtstartare som en extra trygghet för sina anställda. I samband med att man köper en hjärtstartare av oss så erbjuder vi även en utbildning vilket vi också starkt rekommenderar. Detta eftersom det bör finnas ett visst säkerhetstänk vid behandling med en hjärtstartare. Man har också mycket större chans att lyckas med behandlingen om man har tränat innan. Samtidigt är hjärtstartaren mycket enkel att använda då den ger råd och information om hur man ska agera. Vi jobbar också mycket mot privatsidan och då till tex bostadsrättsföreningar, vägföreningar och samfälligheter. Grannar kan tex. gå ihop och dela på kostnaden, fortsätter Claes”

Och att hjärtstartaren är mycket enkel att hantera kan vi intyga när vi får en demonstration av apparaten! Man får hela tiden muntliga råd och instruktioner från hjärtstartaren vilka moment som gäller, apparaten talar t o m om att man inte skall använda den om hjärtrytmen inte uppfyller vissa kriterier. Efter första instansen ges också instruktioner om hur den viktiga HLR metoden skall utföras. Vi har inga som helst svårigheter med förfarandet trots att vi verkligen är lekmän på området utan några som helst erfarenheter.

I Sverige drabbas varje år knappt 6.000 personer, utanför sjukhus, av hjärtstopp. Överlevnaden vid hjärtstopp är idag drygt 10 %. Betydligt fler skulle kunna räddas om ännu fler personer kan utföra HLR (Hjärt- och Lungräddning) och använda en hjärtstartare som redan bör finnas på plats. Räddningstjänst och ambulans kommer tyvärr många gånger försent.

Det värsta man kan göra i en hjärtstoppssituation är att inte göra någonting. För varje minut som går utan att personen får någon hjälp så minskar överlevnadschansen med ca 10 %. Med HLR kan man alltså köpa tid! Om en defibrillering görs inom 3 minuter så har vi ca 70% chans att få hjärtat att börja slå normalt igen. Det är därför det är så viktigt att fler hjärtstartare finns tillgängliga.

Det är egentligen tre saker som man ska fokusera på i en hjärtstoppssituation.
- Ring 112,  - starta HLR och  - hämta en hjärtstartare!

På hjärtstartarregistret.se kan man själv gå in och titta var närmsta hjärtstartare finns.

De som har haft användning av denna hjälp bara en gång är nog ytterst tacksamma!

Du kan läsa mer på www.livraddarna.se

.

.

.

.

.

Populärt språkcafé på Rindö – kom och delta!

Språkcaféet på Rindö har blivit en populär träffpunkt , där vi möts över kulturgränser, nationalitet och språk. Tanken på ett språkcafé väcktes under hösten 2016 då de första flyktingarna från Syrien flyttade till Rindö – en familj med två små barn. Vi var några som besökte dem, och la märke till att de varken hade gardiner eller möbler! Med lite dörrknackning samt hjälp från Lions fick vi ihop det nödvändigaste. Några månader senare öppnade ett paviljongboende med plats för ett 15-tal personer, och dit flyttade en ytterligare en grupp människor från Syrien, och några från Palestina, Libanon och Iran. Majoriteten hade det gemensamt att de talade arabiska.

Vi ville välkomna dessa nya svenskar, så vi gick dit och blev varmt mottagna av ett gäng mycket trevliga män i varierande ålder. Ett par kunde engelska, så vi kunde kommunicera hjälpligt med deras bistånd. Efter detta första möte kändes det mycket angeläget att göra slag i saken och starta ett språkcafé. Lokal fanns redan i Rindös aktivitetshus Rindögården, som fungerar som ungdomsgård och mötesplats för olika aktiviteter. Vi tog kontakt med föreningen ”En hjälpande hand” (som det skrivits om tidigare i Lotsen) för att höra lite hur de hade organiserat sitt språkcafé. Med deras goda råd i minnet, öppnade vi sedan upp i januari 2017. Det blev starten på en mycket trevlig samvaro varje tisdagskväll under hela vår- och höstterminen 2017! Vi turades om att baka eller köpa kaffebröd – det blev garanterat nya smakupplevelser när det serverades syriska bakverk! Deltagarna hade många frågor om svenska språket och hur man gör med olika översättningsappar i telefonen, och i början kunde vi kommunicera hjälpligt via dessa. De yngre deltagarna gjorde snabba framsteg i sina SFI-studier, och snart kunde vi prata svenska. För de som var lite äldre eller inte hade så stor vana av att gå i skolan gick det av naturliga skäl lite långsammare med svenskan, men de bidrog på ett fantastiskt sätt med ett gott humör. När dessa efter en tid fick arbete gick språkinlärningen plötsligt av sig själv!


De flesta av dem som kom i första vändan har nu arbete eller fortsätter svenskstudierna på högre nivå. De kommer inte så ofta till språk-caféet längre, men vi håller kontakten. Liksom med barnfamiljen som först flyttade till ön. Föräldrarna har båda varsin nystartsanställning och barnen går i skola och förskola. Alla är mycket måna om att öva på svenskan och ta reda på vad som gäller i Sverige, och att klara sig själva så långt det är möjligt.

Det som är ledsamt är att de inte får bo kvar i sitt första boende längre än till hösten 2018 – detta gäller alla nyetablerade, de får bostad av Vaxholms stad under 2 års tid – sedan måste de hitta en ny bostad på egen hand. Vi vet ju alla hur bostadssituationen är i hela stor-Stockholm!

Det är väldigt olyckligt om de måste flytta långt härifrån när de etablerat sig med jobb, skola och socialt nätverk. Det blir till att börja om igen nästan från ruta 1! Har du som läser någon idé om boende; en stuga eller ett rum att hyra ut? Hör av dig till kommunen!

Hösten 2017 kom en ny grupp människor till Rindö, denna gång från Eritrea. De kommer till vårt café på Rindögården varje vecka, dessutom kommer flera som blivit placerade i Vaxholm, glädjande nog! Det är riktigt många nu, så vi vill gärna bli fler svenskar som kan stötta våra nya öbor i sin entusiasm och iver att lära sig språket och samhällets sociala koder. Det behövs inte så mycket för att dessa människor ska känna sig välkomna i Sverige och så småningom bli värdiga samhällsmedborgare. Bara lite av vår tid och vårt engagemang. Det är detta som är integration!
Språk-caféet håller numera öppet på torsdagar kl 18.10 – 20.00 – hjärtligt välkommen!

.

.

.

.

.

Restaureringen av Eriksömaren fortsätter 
under våren

Hösten 2017 påbörjades restaureringen av våtmarken Eriksömaren. Syftet med restaureringen är att rena dagvattnet från närområdet samt att skapa en attraktiv port till Eriksö rekreationsområde.

Eriksömaren har ett strategiskt läge i gränsen mellan bebyggelse, rekreationsområde och kust. Våtmarken är lämplig för att kunna ta hand om dagvatten och rena vattnet innan det rinner ut i Tallaröfjärden.

Restaureringen inleddes under förra året och lagom till sommaren väntas arbetet vara färdigt. I februari gallras träden runt maren för att ge plats åt olika växter som ska hjälpa till att rena vattnet. Växterna bidrar främst med rening genom avskiljning av partikelbundna föroreningar och nedbrytning av näringsämnen som kväve och fosfor.

Till sommaren kommer besökare och boende i området att kunna njuta av maren från en trädäckad rastplats. På platsen kommer det också finnas möjlighet att ta del av information om restaureringen och reningen av dagvatten.

Restaureringen genomförs med bidrag från Hav- och vattenmyndigheten samt naturvårdsverket.

.

.

.

.

.

Gästkrönikör med långkalsonger Anders Jonasson

MED LÅNGKALSONGER I AMAZONAS!

Det är +34 grader, 97 % luftfuktighet, helt vindstilla, ingen aircond, ingen fläkt, ja ingen el ens, ingen täckning på telefonen, 6 Tim till närmsta civilisation och här skall jag bo?

Jag sitter på Arlanda en gråmulen onsdag i november 2017 klockan är 10.00 och bredvid mig sitter några av mina bästa vänner som jag känt väldigt länge då vi alla bodde i Hemavan. Men med tiden flyttade en efter en av oss från den lilla byn i södra Lappland till olika städer och till slut flyttade även jag med familjen ned till en liten stad i södra Roslagen, VAXHOLM! :-)

Så som så många andra som flyttar på sig tappade vi kontakten med varandra något årtionde, visst hade vi lite kontakt då och då och någon kort träff fick man till. Men alla hade ju sitt med utbildningar, jobb, familjer, nya bekanta, nya intressen och så är ju livet lite, men något fanns kvar mellan oss som inte gick att ta bort.
Varje gång vi sågs så hände något positivt, man fylldes av energi, glädje och med mycket prat om ”den gamla tiden” som det lätt blir. Men vi pratade också om att vi måste skapa nya minnen som vi kan prata om på ålderns höst och inte bara vad som hände i Hemavan i vår ungdom.

Då hände plötsligt det som skulle innebära nya minnen för oss som vi aldrig ens kunde ha drömt om att vi skulle få.
En strålande kall helg i december 2005 hade jag bjudit mina vänner till Vaxholm för en vintertur i båten. Vi sitter i hytten med värmaren på så mycket den orkar och då säger en av oss att nu får det vara nog med att vi bara pratar om ”skapa nya minnen” och inte gör något åt det.
”Jag har nu öppnat ett bankkonto i allas namn och där skall vi spara en summa varje månad och var annat år skall en av oss få ta de pengarna och ordna en resa. Men de andra får inte veta var man skall åka, dock ett år innan skall man få veta mellan vilka datum resan är och 2 månader innan resan får man en liten ungefärlig packlista, det är allt”

Så därför sitter jag nu på Arlanda igen med mina vänner och är på väg för 6:e gången på en ”hemligresa” till något land där man tydligen enligt packlistan behöver långkalsonger, vandringsskor, badbyxor, pannlampa och myggnät samt intagit Dukoral på inrådan.

Gustaf som är ansvarig detta år lägger fram en liten världskarta och nu skall vi gissa vart vi är på väg. Jag sätter min nål på Borneo, Stefan sin nål på Burma och Magnus chansar på Iran. Ingen har rätt!
Många omgångar senare prickar Magnus in Ecuador, jag var inte ens i rätt världsdel. ECUADOR? Vem åker dit? Är det säkert där?

48 timmar senare kliver jag ur en kanot mitt i Amazonas djungler på gränsen till Colombia och inser att jag är helt utanför min komfort zon och kunskaps zon. För inom 30 minuter efter ankomst till det lilla lägret och med 34 plus grader och en luftfuktighet på 97 % skriker min kropp efter ett bad. Så med badbyxor på hoppar jag stolt och vant från bryggan ner i den bruna floden för ett svalkande dopp.

MR, MR NO NO! PLEASE COME UP! hör jag guiderna ropa från hyddan.
”You have to tell us first so we can look for black caimans and you must be careful for the piranha. so please come up Sir ”

Det var början på en 10 dagars upplevelse i Amazonas djungler som jag aldrig kommer glömma. Ännu ett minne att prata om på ålderns höst med mina vänner

Så tänk vad man får uppleva när man själv inte sätter gränserna och istället låter någon annan bestämma vad man kan eller tycker om. Man blir förvånad över vad man kan och tycker om, som att bada med kajmaner och pirayor. :-)

Så vissa upplevelser i livet minns man mer än andra och om man bara bryter lite mönster så är chansen större att uppleva något nytt.


P:S Långkalsongerna behövde jag aldrig använda :-)

.

.

.

.

.

På besök hos polisen

Polisen i Sverige är numera en ganska omdebatterad yrkesgrupp som får både ris och ros. Att belastningen är hög råder inget tvivel om och att fler resurser behövs tillsättas är många överens om.

En fördel med våra val vart fjärde år är att i vissa fall får också de myndigheter som är i mest behov också tilldelning. I valrörelsen som nyss börjat bjuder partierna över varandra i tilldelning till polismyndigheten. Det är väl det yttersta beviset av att nödvändigheten av större resurser är befogade.

I den stora omdaningen av polismyndigheten har många på mindre orter påtagligt märkt av förändringarna, däribland Vaxholm som sedan några år inte har en polisstation på orten. Numera finns polisen tillgänglig för besök i kommunhuset på måndagar mellan 13.00 och 15.00. Vaxholm ingår i Lokalpolisområdet för Danderyd, Täby, Österåker och Vallentuna, ett upptagningsområde bestående av ca 190.000 människor där ca 50-60 poliser skall upprätthålla ordningen. Vi besöker polisen på Eriksövägen för att höra om deras syn på verksamheten.

Vi träffar Mattias Tillberg som är kommunpolis i Vaxholm. Vi frågar hur besöksfrekvensen är och vad besöken handlar om?

”Det är en blandad kompott av olika anmälningar och frågeställningar, ibland har vi kö, ibland är det väldigt lugnt, då passar vi på att ge oss ut på gator och torg, många gånger per cykel, vilket ger en ännu närmare kontakt med medborgarna, under dessa pass finns alltid telefonnummer uppsatt på vårt kontor så att vi kan nås. Våra besökare har väldigt blandade anledningar för besök, det kan gälla allt från P-skador, tips, anmälningar om olika brott till frågor om grannsamverkan, säger Mattias”

Och vad är senaste nytt på brottsfronten i just Vaxholm?

”Vi har under senaste tiden haft en del inbrott i villor, bl a på Resarö där vissa tecken tyder på att en mer organiserad brottslighet har tagit plats, en del fälgar med däck har också monterats bort, sen har vi också som oftast är förekommande i skärgårdskommuner en hel del stölder i båtar och tillhörande motorer, stora utombordare är populära i sammanhanget, vi vet att en del spaning har gjorts med vattenskoters och att man flyttat båtar till mer öde platser för att där slakta objekten, här finns det också skäl att misstänka brottslighet i större skala, fortsätter Mattias”

Vi frågar om Mattias kan ge oss några bra tips som känns extra aktuella?

”Nu är vi ju i en skärgårdskommun och då vill jag nog framhålla att medborgarna bör tar hand om sina båtar med tillhörande utrustningar, den mörkare årstiden har nu påbörjats, vilket många brottslingar tycker om, vi vet också att under loven ökar en mängd småinbrott, höstlovet inleds ju snart, så försök gärna se till att det som är av värde är ordentligt fastslåst och svårstulet, gör det svårt för tjuvarna! Sen vill jag också framhålla betydelsen av Grannsamverkan som har funnits sedan 1985 och sker i samverkan med polisen, det är ett bra sätt att hålla ner brottsligheten! säger Mattias”

Med tanke på att vi i skrivande stund befinner oss i slutet av oktober och att vintern snart kanske slår till kommer vi att tänka på det stora kaoset som utbröt förra året då det första snöfallet som kom olyckligtvis också var ovanligt kraftigt. Här vill också våra poliser påminna om att vara beredd med vinterdäcken. Lagtexten säger att vinterdäcken skall ligga på mellan 1 dec till 31 mars om vinterväglag föreligger. Dubbdäck är också tillåtet att använda mellan 1 okt till 15 april, så vänta inte till kaoset har brutit ut!


Vi tackar våra lokalpoliser för besöket, och hoppas att de inte får alltför jobbigt i Vaxholm!

.

.

.

.

.

Pressmeddelande från M, C, L och MP i Vaxholm:

Vi har lyssnat och reviderar planen för Norrberget!

Valresultatet av den rådgivande folkomröstningen har analyserats och samtal har förts med oppositionen. Nu har majoriteten arbetat fram ett förslag som ska stärka Vaxholm långsiktigt. Det innebär färre bostäder och fler kommunala verksamheter på Norrberget.

Vi, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet har valt att ta tid på oss för att analysera valresultat. Syftet har varit att försöka hitta en väg framåt som är positiv för såväl Vaxholms utveckling ekonomiskt som för demokratin. Samtal har förts vid tre tillfällen med gruppledarna för oppositionspartierna för att lyssna in och om möjligt hitta en gemensam väg framåt.

-Samtalen har förts i en god anda. Men det är också så att de politiska partierna inom de olika blocken har olika uppfattningar i frågeställningen kring Norrbergsskolan, säger Lars Lindgren (M), kommunstyrelsens ordförande.

Ett starkt önskemål i valrörelsen och från oppositionspartierna har varit fler kommunala verksamheter på Norrberget. Därför föreslår majoriteten att ett kvarter behålls i kommunal ägo för ett nytt särskilt boende samt att ändamålsenliga lokaler byggs för bibliotekets behov. Det innebär att såväl förskola, fritids, särskilt boende samt bibliotek inryms på en viktig och central plats för Vaxholmsborna.

-En redan bra plan för Norrberget blir nu ännu bättre. Positivt för Vaxholm och oss medborgare i alla avseenden, säger Lars Lindgren.
Malin Forsbrand, gruppledare för Centerpartiet, håller med.

-Vi har ansträngt oss för att hitta en väg framåt som kan ena i stället för att splittra Vaxholm. Vi har lyssnat på den oro och de önskemål människor i Vaxholm har uttryckt i samtal med oss under kampanjaktiviteterna och tagit hänsyn till resultatet av folkomröstningen. Det här förslaget stärker Vaxholms demokrati och ekonomi och gynnar alla kommuninvånare.

Majoriteten föreslår också att antalet bostäder i exploateringsprogrammet revideras ned och att planer på bostäder i Johannesbergsparken och ytterligare bostäder på Petersberg omprövas.

-Eftersom det finns en oro för att volymen av nya bostäder på Vaxön blir för stor, har vi beslutat att exploateringsprogrammet och Vaxholms översiktsplan ska uppdateras. Detta kommer att ske i dialog med kommuninvånarna för att säkra en god förankring. Arbetet startar under 2018, säger Anne-Charlotte Eriksson, gruppledare för Miljöpartiet.

Det här förslaget innebär att Norrbergsskolan får lämna plats åt andra ändamålsenliga lokaler, bostäder och stadsliv. Erfarenheter från andra kommuner visar att renovering av äldre fastigheter inte varit ekonomiskt försvarbart menar gruppledarna i majoriteteten. Bostäder på Norrberget behövs för att säkra finansplanen och för att minska kommunens lån. Det gör det också möjligt att tillgodose skolans och äldrevårdens behov av bra och ändamålsenliga lokaler utan att behöva höja skatten.

-Stadens låneskuld måste ner och en varsam bebyggelseutveckling på Norrberget är nödvändig. Det ger oss pengar. Vi kommer också i samarbete med Besqab undersöka möjligheter till trygghetsboenden för äldre. Att förtäta i redan förtätade områden är en framtidsnyckel, säger Michael Baumgarten, gruppledare för Liberalerna.

För ytterligare information, kontakta:
Lars Lindgren, (M): 072-234 54 88
Malin Forsbrand, (C): 070-540 91 19
Michael Baumgarten, (L): 070-833 05 64
Anne-Charlotte Eriksson, (MP): 070-130 41 45

.

.

.

.

.

Årets Hembakare 2017 – Linda Wahlström

Hembakningsrådet har utsett Linda Wahlström, Vaxholm till Årets Hembakare 2017. Motivering: För att genom sina pedagogiska kanelbulleworkshops ta hembakningskulturen på glatt allvar och sprida bulldofterna ut i vida världen.

När Linda Wahlström, som driver ett Bed & Breakfast hemma i villan i Vaxholm, märkte mångas nyfikenhet på hur hon bakade sina kanelbullar, startade hon sina kanelbulleworkshops. De gjorde omedelbart succé och bakkurserna blev snabbt fulltecknade. Linda samlar små privata grupper (max 4 deltagare) i sitt kök och allt görs givetvis från grunden.

Varför kanelbulleworkshops?
Kanelbullar är för mig kärnan i den svenska fikatraditionen och en viktig del av vårt kulturarv. Mer hemtrevligt än en nybakad, ljummen kanelbulle med ett glas kall mjölk vid köksbordet kan det inte bli. Även många utländska gäster älskar kanelbullar. Medan bullbaket för oss är traditionellt och hemvant, nåt som ”väl alla kan”, är det nytt och exotiskt för utländska gäster. Genom mina kanelbullsworkshops vill jag bidra till att sprida den svenska fikakulturen och kunskapen om hur man bakar riktigt goda kanelbullar även utanför Sveriges gränser. Men också uppmuntra fler svenskar att baka. På så vis för vi våra traditioner vidare.

Vem går på dina workshops?
De flesta deltagare har kommit från andra europeiska länder - Schweiz, Holland, Tyskland och Storbritannien. Jag har även haft bakare från Lettland, Turkiet och Canada. Det har varit både kvinnor och män, yngre par och lite äldre. Många med ett stort bakintresse givetvis men också andra, som inte bakar lika ofta men som älskar svenska kanelbullar. De vill ta med sig kunskapen hem om hur man bakar bullarna.

Hur får man den perfekta kanelbullen?
Genom att inte ha för bråttom, knåda länge och ge både degen och bullarna tid att jäsa. Allra bäst blir de när man kalljäser, antingen degen eller de färdiga bullarna, i kylen över natten. Då hinner smakerna mogna på ett fantastiskt sätt, samtidigt som man kan planera jobbet bättre.
Det är också viktigt att vara noggrann och väga alla ingredienser så att degen får rätt proportioner. Risken är annars lätt att det blir för mycket mjöl vilket ger tunga och tråkiga bullar. Ett annat tips är att inte smälta smöret. Smält smör kräver mer mjöl och därmed blir bullen torrare.

Vad bakar och bjuder du på när du får ”väntat” besök?(förutom kanelbullar)
Det beror på hur dags de kommer. Är det morgon eller förmiddag blir det en god fralla med smarrigt pålägg. Annars helst hemgjorda chokladpraliner, det brukar alltid uppskattas.

Bakförebild ?
Min mormor, Astrid Herngren. Hon var en fantastisk kvinna som drev eget företag med matserveringar och festvåningar redan på 1950-talet och alltid hade minst ett bak på gång hemma i köket.

.

.

.

.

.

Ditt bidrag kan rädda katterna!

Föreningen Djurhjälpen som katthemmet heter i Vaxholm och som de flesta medborgare i kommunen känner till. Föreningen gör verkligen en imponerande och samhällsnyttig insats.

Vi har fått höra oroande signaler om föreningens ekonomi. Vi träffar Carina Franzén som är ordförande för att höra hur det står till på katthemmet.

”Vi har haft en mycket ekonomisk tuff period på våren och under sommaren beroende på olika saker, dels har våra bidrag under en tid sjunkit, vilket kanske beror på vår långa tid som vi har sysslat med detta, kanske lätt att ta oss för givna, dels så sjunker också vår viktigaste inkomstkälla som är försäljning av våra kalendrar, förmodligen på grund av människors förändrade levnadsvanor, sen har vi också en markant ökning av våra veterinärkostnader som är den största utgiftsposten, vi har också haft väldigt många katter med tandproblem och dessa innefattas tyvärr inte av våra försäkringar, säger Carina”

Tillstånden för katthemmet är upp till 74 katter och det är i princip alltid fullbelagt. Man har också katter placerade i jourhem, ca 22 st för tillfället, vilka av olika anledningar inte passar att vara på katthemmet. Föreningen Katthemmet gör en mycket viktig insats för att ta hand om och omplacera herrelösa katter, fanns inte dessa i Vaxholm skulle vi med all säkerhet ha många hemlösa katter i samhället.

Man har också samarbeten med andra katthem, bl a hjälps man åt när större kattkolonier upptäcks i Storstockholm med omnejd. I Nyköping upptäcktes en koloni med ca 45 katter som levde som vildkatter, I Vaxholm hamnade flera av dessa. I Södertälje, Tveta återvinningsstation som bland annat pressar sopor i stora maskiner, där vet man inte hur många katter som håller till, men det är en avsevärd mängd, ett 20-tal katter är uppfångade, en som hamnade i Vaxholm hade ett delvis krossat huvud, förmodligen orsakat av pressarna som bearbetar soporna på anläggningen.

Vi frågar Carina hur det går till när katter tas om hand av föreningen.

”Det är inte som många tror sommarkatter tack och lov som var vanligare förr i tiden, utan många vilsekatter som av olika anledningar inte hittar hem, man kanske flyttar katter mellan olika ställen, och de flesta har en felaktig uppfattning om att alla katter hittar hem, så är det tyvärr inte, omplaceringar av olika orsaker är också vanliga, vill gärna också slå ett slag för att man ID märker sina katter, det skulle förenkla vårt arbete avsevärt, vilda katter som upphittas innefattas av hittegodslagen som ger oss tre månader att upphitta ägaren, fortsätter Carina”

I augusti var läget så ekonomiskt allvarligt att planering på nästa styrelsemöte för en stängning av katthemmet påbörjades. Man bestämde i samband med detta i slutet av augusti för att gå ut med ett upprop, dels till alla sina medlemmar och också på sociala medier för att försöka få in bidrag. Detta resulterade i ett fantastiskt resultat! Carina vill passa på att tacka för alla bidrag som kom in till föreningen. För tillfället känner man tillförsikt för framtiden. Men man ska vara medveten om att det är en knapp ekonomi som föreningen dras med. Utgiftsposterna är många och stora.

Här är det lämpligt att framhålla att man på många olika sätt kan stödja Föreningen Djurhjälpen. Utöver direkta bidrag i form av pengar kan man vara fadder till de olika katterna, den nya kalendern går att köpa/beställa i september, den kommer att ha en annan utformning än tidigare och vara mer en ”Familjeplaneringskalender” med ordentligt utrymme för hela familjen att skriva in sina aktiviteter på, kalendern är föreningens viktigaste inkomstkälla, så köp den! Man kommer också framöver att försöka att utöka sina inkomster, bl a att rikta sig mer mot företag som kan bli rumssponsorer och andra sätt att få företag att hjälpa till.

Carina vill också framhålla att man inte har några som helst ekonomiska bidrag från kommun eller statliga myndigheter, trots att man gör man en social insats. Utöver de två heltidsanställda Medelen Asp och Anna Brodin har man flera delstidsanställda i samabete med Arbetsförmedlingen som kan utgöras av långtidssjukskrivna, diagnosproblematik och även flyktingar som bland annat får en bra möjlighet till språkövning. Utöver detta har man också ett 50-tal volontärer som på olika sätt ställer upp och hjälper till med den dagliga skötseln av katthemmet


Tycker du om djur och tycker föreningen gör ett bra jobb, öppna din plånbok för att säkra Föreningen Djurhjälpens framtid!

Postgiro: 540710-1 Swish 123 362 0457

.

.

.

.

.

Sport & Musik !

Oscar Wigart, anställd tränare hos IFK Vaxholm, var huvudansvarig för lägerveckan som vände sig till fotbollsspelande pojkar och flickor i åldrarna 8-14 år. Ledare var fem äldre ungdomar från föreningen.

- Målet med campen är att alla ska ha kul, träffa nya kompisar och känna ett ändå kraftigare sug efter fotbollen. När vi arrangerar camper på skolloven är intresset alltid stort, säger Oscar Wigart.

Han är själv en välkänd profil på Vaxö IP. Förutom att han spelar i a-laget tränar han mängder av ungdomar i de olika årskullarna. Under en vecka rör det sig om cirka 300 spelare.

- Jag har lärt mig namnen på de allra flesta, säger han.

Lördagen samma vecka var det dags för Discofotbollscupen som arrangerades för andra året i rad. Det är ledare och föräldrar från IFK Vaxholms 13-åringa killar som håller i cupen. I år samlades nästan 100 killar och tjejer i åldrarna 10-13 år för att spela fotboll, dansa och käka hamburgare. Totalt spelades 40 matcher under kvällen till ljudet av tung discomusik. Basengunget var från början så starkt att grannar till IP blev störda och kom och klagade. Discogänget tog då intryck och sänkte musiken.

Fotbollsmatcherna spelades i mixade lag där lagen själva fick ta ansvar för att vara domare. Fairplaypriser delades ut och alla fick testa hur hårt de kunde skjuta. Agnes blev utsedd till turneringens viktigaste spelare och Selma vann pris för bästa dansmoves.

- Barnen och ungdomarna gjorde den här cupen till något speciellt i år igen. Vi vill erbjuda IFK Vaxholms fotbollsungdomar att spela under lite mer avslappnade former. Riktigt kul att så många tjejer var med i år, säger Patrick Englund, förälder och en av tränarna för IFK Vaxholms fotbollskillar födda 2004.

Sponsorerna gjorde det möjligt att genomföra cupen. Hjalmar och Company och Haga Deli stod för matchtröjor och medaljer. Frisören Hair and Nails på Hamngatan gick för andra året i rad in med en ansenlig kontantsumma. Ica Resarö gav rabatt på inköp av hamburgare med tillbehör. Lions Club i Vaxholm skänkte en summa pengar och Circle K ställde upp med gasol och kol.

.

.

.

.

.

Kronängsskolan invigs!

Vi har ju tidigare varit inne i den nya skolan och tjuvtittat. Innan sommaren blev vi inbjudna av rektor, Åsa Häger, och fick tillsammans med de kommande niorna en rundvandring.

Kronängsskolan är Vaxholms nya högstadieskola, med plats för cirka 500 elever i årskurs 7 till 9 samt för Kulturskolan. När skolan står färdig till höstterminen 2017 kommer den att vara en av Stockholms modernaste högstadieskolor.

Undervisningslokaler i framkant
Kronängsskolan byggs och inreds efter ett helt annat mönster än äldre tiders skolor. Lokalerna är anpassade efter de krav som finns på lärmiljöer och undervisning i dag, med möjlighet att variera storlek på grupper och forma arbetsmiljön utifrån olika typer av arbeten.

Här finns öppna ytor och stora och små rum i anslutning till varandra. Själva lektionssalarna möbleras för ett flexibelt lärande och varje större sal har ett tillhörande grupprum. Grundtanken är att ge lärare och elever bättre möjlighet till undervisning i olika former, i såväl stora som små grupper samt enskilt.

Studielandskapen i skolan ska vara rogivande och inspirerande. Här finns soffor, bås, mjuka sittbänkar, skrivplatser och olika typer av stolar.

   

Framtidens skola skapar vi tillsammans
Elevernas delaktighet och åsikter har varit en viktig utgångspunkt i utformandet av den nya skolan. Workshops har genomförts tillsammans med arkitekterna och skolan har också inrett ett exempelklassrum, där elever och personal har kunnat utvärdera olika möbler och dess funktion. Synpunkterna har sedan legat till grund för inredningsarkitekternas förslag till både möbler i lektionssalar och gemensamma utrymmen.

Aula med modern teknik
En aula med modern teknik öppnar helt nya möjligheter för både elever och lärare på skolan men också för Vaxholms kulturliv. Här finns plats för 320 personer och en scen som går att göra större eller mindre vid behov. Tekniken möjliggör också en hög kapacitet när det gäller ljud och ljus. Aulan är som gjord för både framträdanden och lärande och tillsammans med Kulturskolan finns här alla förutsättningar att skapa nya traditioner och fantastiska upplevelser.

”Mors lilla Olle” – konst på skolgården
Roliga, lite allvarsamma och fantasieggande är känslan Patrick Nilsson vill förmedla med sina skulpturer i vit betong, som pryder Krongängsskolans entréer. Skulpturerna är inspirerade av konstnärens pappa, Olle
Nilsson, som kom till Vaxholm som 13-åring för att gå i skola, men också av sångaren och låtskrivaren, Olle Ljungström, som bildade bandet Reeperbahn i Vaxholm. Patricks skulpturer ska föra tankarna till resor, fantasier och drömmar. Böckerna och resväskorna representerar möjligheten till resor. I det inre och det yttre.


I augusti blir det dubbla invigningar av Vaxholms nya högstadieskola.
Eleverna på skolan får först sin egen invigning i samband med uppropet och några dagar senare, lördag 26 augusti, bjuds allmänheten in till bandklippning och rundvisning.

Ta chansen att se Vaxholms nya högstadieskola på Ingenjörsvägen 1. Under festliga former klipper vi bandet, berättar om skolans utformning, erbjuder visning och bjuder på dryck och kaka. Mer information om invigningen delas ut till hushållen under vecka 33. Varmt välkommen!

.

.

.

.

Lotsen drabbad av nättroll!

Det började med ett misstag från en av våra annonsörer, olyckligtvis vår stora annons på framsidan. Annonsören glömde bort att lägga in sina logotyper. Men med budskapets innehåll borde det egentligen inte vara så svårt att räkna ut vem som var annonsör. Tidningen utkom som brukligt på en fredag den 26 maj. Strax efter på kvällen var anklagelserna i sociala medier igång från motståndarsidan gällande annonsens innehåll, att Lotsen nu tagit ställning i frågan. Vi var snabbt ute och talade om att det inte var frågan om ett redaktionellt inslag från oss, utan en betald annonsplats. Självklart har vi ingen officiell hållning i denna eller liknande frågor. Det faller ju förstås på sin egen orimlighet för en annonsfinansierad gratistidning.

Vårt svar negligerades totalt från nättrollens sida och deras kampanj fortsatte på nätet med samma anklagelser. Det verkade som att det blev lite väl sent på fredagskvällen för vissa. Man skickade även ut mail på deras egna maillistor, där dessa falsarier torgfördes. Lustig var att vissa svarade tillbaka och cc oss, så vi fick vetskap om utskicket, dessutom valde vissa som inte visste hur de hamnat på deras lista att omedelbart tas bort..I det här lägret är man tydligen beredd att gå hur långt som helst för ”sin sak”.

Glädjande var att angreppen kom från endast en handfull människor, och det hela avklingade när man uppenbarligen inte fick någon respons på sina anklagelser, glädjande var också att vi slog rekord veckan efter i antal ”gilla” markeringar på vår Facebooksida.

Trots att påståelserna var både ärekränkande, felaktiga och oförskämda låter vi detta passera utan polisanmälan.

Vi har sökt föreningens registrering på både Skattemyndigheten och bolagsverket som kom med anklagelserna, det verkar som om att föreningen ej är registrerad någonstans, trots insamling av kampanjpengar från privatpersoner.

.

.

.

.

.

Tevenyhet bakom senaste Vaxholmsdeckaren

En välrenommerad kirurg hittas död hemma i villan på Resarö och en ung man från Skarpö omkommer oförklarligt under en operation. Det är upptakten i den nya skärgårdsdeckaren, I dödens tjänst, som släpptes i juni.

Ett år efter författardebuten är journalisten, Linda Sundgren, tillbaka med en ny deckare. Återigen får läsarna möta Skärgårdstidningens redaktör, Angelica Moe, och Vaxholmspolisen, Robert Klingvall, som ställs inför nya utmaningar, både i yrkeslivet och privat.
– Hur människor reagerar när livet ställs på ända och verkligheten inte var den man trodde är genomgående teman i den här boken, säger Linda.

Uppslag i vardagen
Idéerna till sina böcker får hon ofta i vardagen. Ett samtal på radion, ett nyhetsinslag på teve eller något hon stöter på i jobbet som journalist kan trigga igång berättelsen.
– Uppslaget till den senaste boken fick jag från en nyhetssändning för några år sedan. Inslaget handlade om dödsdömda fångar i Kina och var riktigt skrämmande. Det fastnade verkligen hos mig och blev sedan grogrunden till I dödens tjänst.

”Älskar att skriva”
Som journalist har Linda skrivit åtskilliga artiklar om bland annat brott och straff, svensk sjöfart och Försvarsmakten. Hon har även författat ett par faktaböcker och hållit föreläsningar i kreativt skrivande.
– Jag älskar att skriva, inte minst skönlitteratur. Då får jag välja både handlingen och var den ska utspela sig och skärgårdsidyllen ger en fin kontrast till de ibland ganska otäcka historierna.

Litteraturpris
Första delen i deckarserien Vaxholmsmorden, Ondska utan ånger, kom förra året. Den har fått mycket positiv läsarrespons och även blivit ljudbok. Linda har också tilldelats Stiftelsen Sveriges Sjömanshus litteraturpris 2017 och i september åker hon till Bokmässan i Göteborg för den officiella prisceremonin.

– Det känns förstås väldigt roligt och hedrande. Jag ska även presentera min senaste bok på mässan.

I slutet av augusti kommer I dödens tjänst ut som ljudbok hos förlaget Lind & Co. Den tryckta upplagan ges ut av Visto förlag.

.

.

.

.

.

Kör du bil utan bälte?

Förhoppningsvis inte, lika lite som att inte    bära  hjälm när man cyklar eller åker skidor

Ungefär lika omodernt som att röka i våra upplysta tider numera. Därför är det förvånande att så pass många fortfarande inte äger en brandfilt, i lägenheter är det 90% som saknar utrustning att släcka en brand med.

Men att göra likt strutsen är inte helt ovanligt när det gäller olyckligheter och tråkigheter, men de som någon gång har råkat ut för en brandhändelse vet att det oftast går väldigt snabbt till en mycket allvarlig sitiuation.

Skillnaden i att kunna agera sekundsnabbt eller inte kan ha en helt avgörande betydelse för förloppet. Närheten till en brandfilt som endast kostar några hundralappar kan avgöra förloppet, dessutom utan vattenskador eller andra släckningsskador. I hemmet är det tillåtet att utforma brandskyddsprodukter på ett mer attraktivt sätt och där kommer Vaxholmsföretaget Brandsläckaren.se in, som de facto är Sveriges största leverantör av brandfiltar.

Företaget utformar behållare till brandfiltar efter kundens önskemål till fastighetsbolag m fl. Det har visat sig vara ett framgångsrecept, ett 70-tal fastighetsbolag har beställt ca 130.000 brandfiltar från Brandsläckaren.se, bl a har Svenska Bostäder utrustat samtliga 26.000 lägenheter med brandfiltar, det har visats sig vara en bra investering då flera brandhärdar har stoppats på ett tidigt stadium. En utvecklad brand kan bli en mycket dyr historia för alla inblandade. Enligt Räddningstjänsten är den viktigaste brandmannen privatpersonen själv som är på plats vid händelsen och kan ingripa på minuten, när brandkåren kommer har brandhärden tyvärr redan haft tid på sig att utvecklas. Och att råka ut för en brand är nog en större risk än vad de flesta tror, så mycket som 30-40.000 brandhändelser sker i svenska hem varje år. Köket är den klart största uppkomsten till bränder i hemmet, 80% startar just vid spisen. Här är ett exempel på ett snabbt ingripande från en av Svenska Bostäders hyresgäster förra året från Svenska Bostäders hemsida:

”Vardagshjältar hos Svenska Bostäder 30 maj 2016 11:00

Tack vare ett snabbt ingripande kunde paret Salman gemensamt släcka en brand som uppstod vid spisen i deras lägenhet.

– Jag tänkte direkt att nu brinner det! Men samtidigt som jag blev skräckslagen så fanns tanken på att vi fått en brandfilt av Svenska Bostäder. Snabbt drog jag ut brandfilten och lade den över elden och elden slocknade, berättar Sami.

Slutet gott allting gott – men alla köksbränder får inte samma lyckliga slut som här. Här följer några tips för att undvika brand i ditt hem:

• Ha din brandfilt lätt tillgänglig. Gärna i köket där de flesta bränder uppstår
• Se till att hela familjen vet var brandfilten finns
• Se gärna filmen om hur en brandfilt fungerar som finns på startsidan svenskabostader.se
• Om du inte hämtat ut din brandfilt ännu hos Svenska Bostäder – gör det snarast”

Slut citat

Brandsläckaren.se idé är kort och gott att göra brandfilten så snygg och attraktiv som möjligt så att den också sitter uppe snabbt tillgänglig för så många som möjligt. Att dessutom bara använda det bästa ingår också i konceptet, man kan köpa en mycket billig brandfilt för någon hundralapp på lågprisvaruhus, det är inte smart, det har bl a hänt att man återkallat felaktiga brandfiltar för att de brann (!). Brandsläckaren.se köper sina brandfiltar från Presto Brandsäkerhet, Nordens största leverantör av brandskydd av högsta kvalitet som även används av Räddningstjänsten i Sverige. På www.brandsläckaren.se hemsida finns en instruktionsfilm som visar hur enkelt man använder sin brandfilt. Filmen är framtagen i samråd med Storstockholms brandförsvar.

Som ett led i detta har nu företaget tagit fram en speciell edition just för Vaxholm med motiv av vaxholmsfotografen Peter Nerström. Bilden visar två populära attraktioner i Vaxholm, Kastellet och Waxholmsbåtarna.

Och vad kostar den och var får man tag på denna produkt?

Genom ett samarbete med Turistbyrån kommer de att exklusivt sälja denna utgåva av brandfilten. Specialpriset som erbjuds är 299:-, då får ni en exklusiv produkt som är tillräckligt snygg att sätta upp på lämpligt ställe i ditt hem, förslagsvis i köket eller i anslutning till detta.

Vi hoppas inte att ni får användning för brandfilten, men skulle ni olyckligtvis vara bland de 30-40.000 som varje år drabbas kommer ni nog att känna er nöjd med er investering på 299:- !
Måtten på boxen är 16cmx25cm (bxh). Brandfilten behöver inte monteras på en vägg då plastboxen till filten är plan i botten och passar lika bra stående på en bänk eller hylla. Det viktiga är att den inte göms i någon låda, där den kanske glöms bort.

Brandfilten håller sin kvalitet hur många år som helst. Ett måste även för båtägare och husbils/husvagnsägare också! Den ultimata presenten. Finns också i en engelsk edition med engelsk bruksanvisning på baksidan.

Turistbyråns öppettider är: 10.00-15.00 alla dagar.

.

.

.

.

.

Årets företagare 2017!

Företagarna Vaxholm, tillsammans med Mikaela Lodén, näringslivsansvarig i Vaxholms Stad överraskade nyligen Årets Företagare i Vaxholm 2017, familjen Haraldsson, Kjell, Lena och Josefine, på Bogesunds gård som man driver sedan 1972 och med ridskola sedan 1987.
Grattis Kjell, Lena och Josefine! Njut av detta år önskar styrelsen från Vaxholm.

  

Motivering:
Bogesunds gård drivs sedan 45 år av familjen Haraldsson; Kjell, Lena och Josefine. Det är ett lantbruk med egen grovfoderproduktion och uppfödning av Herefordkor som får vara ute året om. I 30 år har de också bedrivit ridskoleverksamhet. Den har vuxit successivt till dagens ca 30 egna ridskolehästar och dessutom 10-15 inackorderade privathästar. Det startade med dottern Josefines ridintresse och lite ponnyridning och har utvecklats med ridskola, vuxenridning, nybyggnad av ponnystall och ett nytt ridhus. Fler och bättre hästar och ponnyer liksom ambitiösa ridlärare har successivt höjt nivån på undervisningen. Ponnyridningen har idag vuxit till ett fullfjädrat företag!

En välkomnande atmosfär för både djur och människor kännetecknar Bogesunds gård. Familjen Haraldsson månar om att djur och människor ska trivas, må bra och känna sig säkra i stall och ridhusmiljö. De är alltid närvarande med ett hej, ett skratt och generöst mottagande. Unga ryttare ges både stort förtroende och stort ansvar. De konfronteras också med livets jobbiga sidor då det tyvärr händer att hästar måste tas bort. Som hanteras klokt och med stor varsamhet av familjen Haraldsson.

Det är roligt att få framhålla en av många aktörer som bidrar till svenska internationella framgångar inom ridsporten!

Bogesunds gård - En värdig kandidat till utmärkelsen Årets Företagare!

http://bogesundsgård.se/

.

.

.

.

Öppen hamn för alla!

Företagarna på Rindö tar till egna grepp för att visa upp sina verksamheter!

Att aktiviteterna på Rindö ökar dramatiskt, inte minst i form av ett väldigt starkt ökande av byggandet med nya bostäder. I spåren av alla nya bostäder växer också olika former av företagande lika snabbt. Många av dessa har också en speciell anknytning till skärgård och uteliv. Nyligen öppnade restaurangen Batteriet i moderna lokaler precis på kajkanten, den har snabbt blivit ett mycket populärt utflyktsmål för Rindöborna, Vaxholmare och turister.

  

1 April arrangerades (obs, inget aprilskämt!) ”ÖPPEN HAMN” av företagen i Rindö Hamn, Out Seglingsevenemang, Restaurang Batteriet, Gymmet Fysio plus, Ostmakeriet, Vaxholms Brygghus, och Waxholms Bryggeri som tillsammans levererar ett brett utbud för både privatpersoner och företag. Lördagen den 1 april hälsades alla välkomna till Rindö Hamn för att få några smakprov av vad företagen kan erbjuda. Bl a fick de som ville vara med på en provsegling med Out, senare blev det förstås After Sail på Batteriet!

Kanske beskåda en eskimåsväng eller segla ut på Solöfjärden. Testa gymmet och smaka på skärgårdens egen ost och öl.
Restaurang, café, och ostmakeri var naturligtvis öppna för lunch, fika eller middag efter en heldag med aktiviteter, frisk luft och natur.

  

Trots lite skakigt väder i början med dimma och kyla, tog sig vädret efter hand och besökarna blev också fler och fler! Ett bra initiativ tycker vi att detta var, en bra anledning för övriga medborgare i kommunen att göra en utflykt och se vad som händer på Rindö! Och de allra flesta tyckte nog att besöket var väl värt och intressant för att själva på plats konstatera att det verkligen händer saker nu på KA1 gamla regementsområde.

Vasallen har nu i många år arbetat med omvandlingen, nu börjar det kännas som de flesta ”byggklossarna” också börjar hamna på plats!

.

.

.

.

.

Bra väder på Resarö

TV meteorologen Lage Larsson höll ett mycket välbesökt och uppskattat föredrag hos Resarö båtklubb / Vaxholm förra vecka.

Alla talar om vädret och alla påverkas av vädret. Men kanske båtfolket och friluftsintresserade är extra intresserade av vädret, eftersom det på ett avgörande sätt påverkar livet längs kust och hav. TV-meteorologen Lage Larsson är Sveriges främsta seglingsmeteorolog och har i mer än 30 år arbetat med specialprognoser för skärgårdsvädret. Lage har också varit meteorolog åt marinen i 35 år samt expertrådgivare till Volvo Ocean Race.

I föredraget berättade Lage på ett överskådligt men ändå detaljerat sätt allt man behöver veta, exempelvis vad som avgör om sommaren blir blöt och kall eller varm och solig, varför vissa vintrar ger is och snö medan andra blir grå och trista. Han förklarade varför och när det blir dimma, och hur en storm oväntat kan uppstå - men också hur man hittar en badvik med extra varmt vatten. Vidare gav han flera värdefulla tips för kappseglare.

Vid pennan: Klubbmästare Curt Höglund, Resarö Båtklubb/Vaxholm.

.

.

.

.

.

Det våras för Köksträdgården

Det är slutet på mars månad och vårsolen börjar värma riktigt ordentligt.

Fast det har varit trögt med värmen, börjar vi nu i alla fall att så smått lätta på vinterkläderna och sätter oss gärna mot någon husvägg och njuter av värmen och ljuset från solen. Fåglarna kvittrar och knopparna börjar svälla och gör sig redo för att snart brista. Uti våra trädgårdar kommer det snart krattas och fejas det för fullt, det skall göras fint efter den långa vintern. Det är vår!

Det är inte bara vår i köksträdgården här hos mig utan det verkligen våras för ”köksträdgården”. Det börjar likna en riktig folkrörelse det här med att odla. Det sjuder av lust och bubblar av nyfikenhet - Alla vill odla sin egen mat! Det handlar inte så ofta om att bli självförsörjande på något sätt, utan att bara få känna glädjen och tillfredställelsen av att se sina grödor växa upp och sedan få skörda och avnjuta dem. Det är inte bara här hemma utan över hela världen sköljer en våg av nyupptäckt odlarglädje.

Kanske beror det på att det är lite bistrare tider världen över, men även att vi blir mer och mer miljömedvetna. Vi ställer högre krav på det vi äter och det skall helst vara närproducerat och mer när producerat kan det knappast bli om man odlar sin egen täppa.

En klok man sa…
”Growing your own food is like printing your own money! “
Ron Finley: A guerilla gardener in South Central LA.

”Jag har odlat grönsaker, örter och blommor sedan jag var liten och idag har jag en köksträdgård och ett växthus där jag odlar min mat. Växthuset har jag ritat och byggt själv och där odlas det varje år tomater och andra värmekrävande växter. Tomater är min passion så det blir nog ett 30-tal olika sorter varje år. Jag väljer mina sorter med stor omsorg och odlar främst gamla fina kulturarvssorter från världens alla hörn.Sedan fem år tillbaka håller jag odlingskurser i min trädgård, Mångfaldens Köksträdgård, Engarn och däremellan jag föreläser gärna i ämnet köksträdgårdsodling” säger Tyra

dlingskurser 2017
Odla din egen mat - från frö till tallrik. Ovärderlig och populär kurs, för dig som vill börja odla din mat. Vänder sig till både nybörjare och erfarna odlare.

Samodling och täckodling. En odlingsteknik för en friskare och mer lättarbetat köksträdgård.

Pallkrageodling och ”container gardening”. Anlägg en lättskött köksträdgård.

Pilkurs. Tillverka enkla bruksföremål till din köksträdgård, pilstaket, växtkoner etc.

Höst i köksträdgården Anlägg nya land, höstså, plantera och ”bädda för vinter”Nyttoväxter och nyttodjur. Växter och djur som odlaren och trädgården på ett eller annat sätt drar nytta av.

Läs mer på bloggen KÖKSTRÄDGÅRDEN – flik, Odlingskurser http://tyras-potager.blogspot.com

.

.

.

.

.

Ett trevligt alternativ till bussen

I vårt senaste nummer beskrev vi testperioden som utfördes av Vasallen i fjol med pendelbåten Rindö Hamn Express. Nu presenterar vi en annan aktör på marknaden, Ressel Rederi AB som med sin M/S Kungsholm har kört under vintermånaderna för andra året. Linjen är populärt kallad Vaxholmspendeln.Det är ingen direktbåt från Rindö till Stockholm utan har ett antal hållplatser på vägen.

Den startar 9 januari till den 14 april, med reservation för is. KUNGSHOLM är ett snabbgående aluminiumfartyg som på vintern förses med is-propellrar och kan gå igenom tunn, sönderslagen is i långsam fart. När eller om det blir grov is måste vi ställa in trafiken.Man trafikerar sträckan från Rindö Västra som avgår 6.35 på morgonen för att fånga upp de som kommer med bussen från Rindö Hamn eller Skarpö på morgonen, via Vaxholm och Fredriksberg om det inte är is vid Pålsundsbron vidare in via bryggorna i Tenösundet som kan angöras om semaforen fälls. Via Nacka Strand in till Gamla Stan vidare runt Kastellet till Nybroplan. Ankomst är till Nybroplan 08.00 för att bekvämt kunna fortsätta till fots eller på annat sätt vidare in i staden. På eftermiddagen måndag till torsdag är avgången från Nybroplan kl.17.30 men på fredagarna är det en halvtimme tidigare med avgång kl. 17.00 från Nybroviken för att kunna komma hem till Fredagsmys.

Ombord finns plats för 63 passagerare, fritt kaffe och Wi-Fi. Toalett finns ombord (om än trång) och METRO ligger på borden. KUNGSHOLM har kraftigt maskineri och kan köra snabbt om det behövs men man sätter alltid säkerheten först, framför allt i områden med drivis eller bälten av sönderslagen is kontrolleras framfarten genom att lysa med strålkastare och gå försiktigt fram.

Varje morgon finns en uppdatering om trafiken på Facebook-sidan ”Fartyget Kungsholm Ressel” hur isläget är och vilka bryggor som eventuellt inte kan angöras.

Detta är en helt kommersiell trafik och inga subventioner finns så man får ha förståelse för biljettpriset, då en tjänst erbjuds när Waxholmsbolaget tar vinterledigt. På företagets hemsida finns även rapportering om trafikstörningar osv. Mobiltelefon till KUNGSHOLM finns på tidtabellerna om kontakt behövs vid försening eller frågor. Allt för att göra resan enkel och effektiv.

Det råder en stark trend med att transportera sig via sjön istället för på land, i innerstaden blir möjligheterna allt fler, och varför inte? I våra trakter har vi unika möjligheter att utnyttja sjön på ett mycket mer effektivt sätt än tidigare. Sjötransporter har många miljömässiga fördelar jämfört med markburna transporter. Att det på köpet oftast är ett mycket trevligare sätt att färdas på är bara en extra bonus.

När det gäller just Rindö är det kanske extra viktigt med andra pendelalternativ än via vägfärjan. Med tanke på den mycket snabba exploateringen av bostäder, kommer den framtida belastningen på färjetrafiken och vägar bli mångdubblad.

Vi får hoppas på att detta är bara början på ett underutnyttjat färdalternativ!

.

.

.

.

.

Skärgårdslandstingsrådet positiv till pendelbåt

Den politiska ledningen för Vaxholm driver frågan om pendlingsbåtar i SL-trafiken mellan Vaxholm och Stockholm. För en dryg vecka sedan var skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C) inbjuden till ett samtal, för att diskutera hur landstinget kan bidra till att förverkliga ambitionerna.

Malin Forsbrand, vice ordförande i kommunstyrelsen i Vaxholm och gruppledare för Centerpartiet var initiativtagare till mötet.
- Gustav Hemming ska veta att vi i Vaxholm ser stora möjligheter med snabba pendlingsbåtar och vill stå först i kön när nya projekt med pendelbåtar planeras. Effektiva, miljövänliga pendlingsbåtar mellan Rindö och Stockholm och Vaxön och Stockholm spar tid, minskar trycket på våra vägar, är bra för miljön och kan ge ökad livskvalité för många vaxholmare i vardagen, motiverar Malin Forsbrand (c).

Rindö Hamn express
Mötet hölls på Vasallens kontor i Rindö Hamn med anledning av att Vasallen under hösten genomfört en pendelbåtslinje på prov. Under sex veckor i höstas gick Rindö Hamn express mellan Rindö Hamn och Nybroplan, en tur på morgonen och en på kvällen på vardagar och två turer på helger som enkel väg tog 52 minuter. Utvärderingen visar att det var uppskattat men att alltför få nyttjade möjligheten.

- Det var en kort period och få turer. De som åkte var väldigt nöjda och jag möter ett stort intresse för att arbetspendla med båt, förklarar Brehmer.
- En utvecklingsmöjlighet kan vara att pendelbåtar tar upp passagerare från fler bryggor på Rindö och kanske startar på Vaxön, fortsätter han.
Det viktiga är att det behövs ytterligare ett pendlingsalternativ för Rindöbor. Antalet Rindöbor växer och många väljer att ta bilen till jobbet för att spara tid.

Pendelbåt framtiden
Fredrik Brehmer vill se en fortsättning av pendelbåtstrafiken och säger att Vasallen tillsammans med samarbetspartner kan vara med och bidra ekonomiskt om landstinget också kliver in.
Gustav Hemming var mycket positiv till diskussionerna.

- Jag tycker att det är bra att Vaxholms stad engagerar sig i frågan och en pendelbåtslinje i SL-trafiken mellan Vaxön, Rindö och Stockholm är intressant. I dagsläget finns dock inte finansiering avsatt för en ny linje i pendelbåtstrafiken. Så nu på direkten kan landstinget inte lova något. Men kan vi hitta bra samfinansieringslösningar eller flexibla lösningar mellan privata aktörer och landstinget så är jag positiv till det, säger Gustav Hemming (C), landstingsråd med ansvar för sjötrafiken.
Under året kommer en pendelbåtsutredning som ska se över framtida linjesträckningar och nya finansieringslösningar för pendelbåtstrafiken att genomföras.
- När den är färdig i slutet av året så hoppas jag att vi kommer ha ett solitt underlag för att bygga ut pendelbåtstrafiken på ett smart och effektivt sätt, säger Gustav Hemming (C).

.

.

.

.

.

Insändare om Norrbergsskolan

Vi säger nej till en skattehöjning i Vaxholm

2011 beslutade en enig majoritet i Vaxholms kommunfullmäktige att bygga en ny högstadieskola för att säkerställa att alla Vaxholmselever får tillgång till moderna ändamålsenliga utbildningslokaler. En viktig grund för bästa möjliga lärande för våra skolbarn.

I syfte att finansiera den nya skolan beslöts även att den gamla Norrbergsskolan skulle rivas och ge plats för nya bostäder med parkeringsgarage och samtidigt öppna upp med en strandpromenad och gångstråk mellan husen så att alla kan ta del av Norrbergsområdet och den magnifika vyn över norra Vaxholmsfjärden. I rådhuset finns ett antal gestaltningsförslag för detta område.

Den nya Kronängsskolan är i stort sett klar och kommer att välkomna våra barn vid höstterminens start.

Men ett antal medborgare har drivit fram krav på en folkomröstning för att bevara Norrbergsskolebyggnaden. Kommunfullmäktige kommer inom kort att ta beslut om huruvida en folkomröstning skall hållas eller ej.

Vi Liberaler har varit tydliga med att det vore högst oansvarigt att nu ändra de planer om nybyggnation och finansiering som fattades i demokratisk anda år 2011 och som nu håller på att färdigställas. Ett bevarande av byggnaden Norrbergsskolan, och därmed utebliven finansiering av den nya skolan, skulle resultera i en skattehöjning på ca 1,20 kronor. För en vanlig Vaxholmsfamilj motsvarar detta en merkostnad på ca 12 000 kronor/år. En sådan kraftig börda vill vi Liberaler inte medverka till och har därför tagit tydlig ställning. Liberalerna i Vaxholm kommer därför att rösta nej till en folkomröstning.

Ett utförligt beräkningsunderlag kan ses på vår hemsida: www.vaxholm.liberalerna.se

Anser även du att det vore oansvarigt att medverka till framtida kraftiga skattehöjningar? Ta tydlig ställning och gå med i Liberalerna idag!

Leslie Öqvist, Ordf Liberalerna Vaxholm
Michael Baumgarten, Gruppledare Liberalerna Vaxholm
Jan Reuterdahl, (L) Vice Ordf Stadsbyggnadsnämnden

.

.

.

.

.

Centerpartiet vill engagera fler

Demokrati är något som vi ska vara stolta över och inte ta för givet. Idag växer populismen världen över och i dess bakvatten blir odemokratiska rörelser allt starkare. Centerpartiet i Vaxholm hoppas att de som tycker att populismen fått för starkt fotfäste ska engagera sig i partipolitiken och ta mer plats i den svenska demokratin. Centerpartiet lokalt prövar därför nya mötesformer för att nå fler medborgare.

- Jag anser att det aldrig varit viktigare med ett politiskt engagemang än nu. Tyvärr är det inte så många som vet om hur lätt det är att påverka beslut och initiera egna frågor som ligger nära oss lokalt, säger Adrian Brunkhorst som är vice ordförande i Centerpartiet i Vaxholm.

Han har därför tagit initiativ till hemma-hos-fikor hos centermedlemmar med politisk diskussion, där det första mötet var på Kullön. Över en fika berättar centermedlemmar vad det innebär att ta aktiv del i den lokala politiken och visar vilka vägar som finns för att vara med och påverka vardagen i sitt närområde och i staden. Ett engagemang i den lokala och närodlade politiken leder ofta till ett engagemang på det regionala och nationella planet.

Provar nytt
Vaxholmscentern har tidigare bjudit in till olika temamöten, som de kallar politikerskolor, med ett gott resultat. En del av deltagarna på politikerskolorna har valt att engagera sig och bli aktiva i Centerpartiet medan några har valt att engagera sig i något annat parti i Vaxholm. Det är inget som Vaxholmscentern hänger läpp för, huvudsaken är att de engagerat sig för demokratin.

Nu provar man på något nytt och mötet på Kullön kommer att följas upp av liknande möten på Resarö, Vaxön och på Rindö under våren.

- Vi vill ha en öppen dialog med de som bor i Vaxholm och visa vilka möjligheter som finns för att vara med och påverka vårt kommande valprogram i god tid före nästa val och lära sig mer om vilka demokratiska verktyg och spelregler som står till buds, fortsätter Adrian Brunkhorst.

Påverka C:s valprogram
Demokratin måste hela tiden hållas levande och våra demokratiska partier måste vara aktiva och synas även mellan valrörelserna, inte minst i dialog med medborgarna, menar Centerpartiet. Därför erbjuder partiet flera möjligheter att vara med och påverka utvecklingen i Vaxholm och Centerpartiets nästa valprogram.

De menar att opinionsgrupper för enskilda frågor och särintressen också är viktiga engagemang som ska lyssnas på. Men debatten missar ofta helhetsbegreppet och en ser då inte hela situationen. Det är i de demokratiska partierna som det politiska hantverket utförs och helhetstänket måste finnas.

.

.

.

.

.

Har du gamla sedlar som du inte vet vad du ska göra med?

Om du skänker dem till oss, Rädda Barnen i Vaxholm, så ser vi till att de kommer utsatta barn i världen, Sverige och Vaxholm, till godo.

Då och då får vi gamla ogiltiga sedlar i våra bössor på Ica Vaxholm. Vår kassör samlar ihop dem, löser in dem hos Riksbanken och ser till att pengarna kommer till Rädda Barnens insamlingskonto. Nu har det hänt igen!
Och då fick vi idén till det här uppropet:
Härmed ber vi alla Vaxholms kommuninnevånare att vända ut och in på sina gamla portmonnäer och se om där finns några ogiltiga sedlar. Sedlar som inte gör någon nytta var för sig men som tillsammans skulle betyda mycket för utsatta barn.

Gå till ICA Vaxholm och lägg din sedel i någon av bössorna där! Eller posta dem till vår kassör Dag Gårdheim, Kungsgatan 14, 18534 Vaxholm.

Rädda Barnen Vaxholm engagerar sig i frågor som rör barnens väl och ve i Vaxholm. Vi påverkar våra kommunala politiker och tjänstemän så att de ska följa barnkonventionen i de beslut som fattas i kommunen. Vi arbetar för de ensamkommande flyktingbarnen och för barnen i flyktingfamiljer i Vaxholm. Vi engagerar oss i utsatta barn i familjer som ofrivilligt hamnat i utmanande situationer i Vaxholms kommun. Vi samlar in pengar till Världens barn och andra välgörande aktiviteter.

Om du vill skänka en slant utöver dina gamla ogiltiga sedlar, swisha gärna på: 123 670 338 3, eller sätt in pengar på vårt bankkonto: 5330-100 35 91 (SEB).
Om du vill bli medlem kostar ett familjemedlemskap 300 kr, vuxenmedlemskap 200 kr. Mejla oss namn, adress, e-postadress och telefonnummer: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. så vi vet vem som betalat in och kan registrera ert medlemskap.

Tack för att du hjälper barnen i Vaxholm och världen!

.

.

.

.

Bollsäkra damer!

Alla klubbar behöver representationslag, dam och herr. Inte minst för att inspirera yngre förmågor och för att de ska ha ett lag att växa in i. Ett viktigt led i att behålla spelare i tonåren, då många andra intressen drar. Det var grundfilosofin som, tillsammans med det egna spelsuget, låg bakom Sara von Knorrings och Maria Wallander Haléns initiativ att starta upp ett nytt damlag inom Vaxholms innebandyförening förra hösten. Föreningen har en stor och växande verksamhet för flickor, men saknade ett damlag.

Snabbt fick Sara och Maria ihop en stomme till ett damlag och med tillskott från klubbens duktiga juniorlag var succén ett faktum. Laget med damer i åldern 25 till 46 år och juniorer, en del så unga som 14-15 år, kom 2:a i div 4 och fick kvala till div 3. Där blev dock motståndet för tufft men både kvalet och senare cupspel mot både div 3- och div 2-lag gav mersmak.

- Stort driv, massor av hjärta och ett stort mått av spelglädje gjorde att vi snabbt fick ihop ett sammansvetsat lag, berättar Sara och Maria.

De fortsätter; - vi får också ovärderligt stöd och hjälp från damjuniorerna och deras ledare som helhjärtat har ställt upp för damlaget både på träning och matcher.

Peter Sundström, en av ledarna och även medlem i föreningens styrelse berättar.

- Det är fantastiskt kul att vi åter, efter ett antal år, har ett damlag som de yngre tjejerna kan se upp till och längta efter att spela i. Den positiva och glada stämningen i damlaget gör att de yngre tjejer som varit med, vill fortsätta. Det är det bästa beviset på att de som engagerat sig i detta är på rätt väg och förtjänat all support de kan få, för en fortsatt utvecklingen av damlaget lång tid framöver.

Årets säsong är i full gång i en serien som i år innehåller fler lag och dessutom flera B-lag från klubbar, bl.a. Åkersberga, där A-lagen spelar i högre divisioner, en utmaning för Vaxholms nya damlag. Glädjande har damlaget sedan seriestarten i slutet av september fått sex nya spelare, men det finns fortfarande plats för fler. Brinner du för lagidrott, har du lagt klubban på hyllan men saknar innebandyn eller känner du att du inte riktigt hinner med satsning i högre divisioner? Då är Vaxholms damlag något för dig, där spelglädjen och laget är viktigare än den individuella spelförmågan. Läs mer på vår hemsida (http://www.laget.se/VIBFADAMER) och kom upp till hallen en onsdag och var med på en träning.

.

.

.

.

.

Nya friska tag!

Vårdcentralen i Vaxholm är en viktig inrättning för väldigt många av Vaxholms medborgare. Efter en lite orolig tid så har nu nya ägare tagit vid.

Efter en längre tids ryktesspridning om nedläggning mm står det nu klart att nya ägare tar över driften av Vaxholms Vårdcentral, det är Familjeläkarna som tar över driften av vårdcentralen. Familjeläkarna är etablerade på marknaden sedan 10 år. Den första vårdcentralen som öppnades var i Saltsjöbaden, vi träffar en av läkarna, Stefan Amér som äger företaget som den 30 september tog över Vårdcentralen i Vaxholm för att få mer information.

” Tankarna på att etablera Familjeläkarna föddes på en läkarstation ute i havsbandet dit vi, Maria och Stefan Amér, sökt oss en sommar med våra tre barn. Med enkla medel tog vi hand om patienterna. Insikten kring vad som var viktigast i vården utkristalliserade sig ganska snart i en miljö där bekvämligheterna var sällsynta. Kompetens, engagemang och ett vänligt, personligt bemötande var avgörande. Vi lärde oss av det och bestämde oss för att låta de faktorerna bli rättesnöre för Familjeläkarna.” säger Stefan”

Vaxholms Vårdcentral blir den sjätte vårdanläggningen i Storstockholm och ca ett hundratal läkare arbetar inom Familjeläkarna. Ytterligare 250-300 medarbetare utför olika tjänster, bl a ombesörjer man läkarinsatserna vid ett sjuttiotal äldreboenden runt om i Stockholm, ett exempel är på Vaxholms Äldreboende. Avancerad sjukvård i hemmet är också något som Familjeläkarna är involverad i, det kan handla om svårt sjuka eller patienter som behöver behandlingar kontinuerligt.

”Vi har nu vuxit till en storlek där vi är mindre sårbara och kan ta till vara en del goda synergier, sedan starten i Saltsjöbaden 2007 har vi vuxit successivt med patienternas förtroende. Vi har vid flera patientundersökningar rankats i den absoluta toppen bland vårdcentraler. Omdömena från så många nöjda patienter är vår största belöning, fortsätter Stefan”

När Familjeläkarna nu tar över Vaxholms Vårdcentral blir det spännande och se om det blir några märkbara förändringar för besökare/patienter, vi ställer frågan till Stefan.

”Vaxholms Vårdecentral är en viktig och stor inrättning för Vaxholmare, det finns ca 10.000 i patientregistret, vilket innefattar nästan alla medborgare, vi upplever att personalen har hög kunskap och kompetens med arbetsglädje, och det verkar finnas en positiv inställning till vårt övertagande, sköterskegruppen är extra stabil, läkargruppen har det varit lite hög omsättning på, där ska vi lägga lite extra krut för att få mer stabilitet, vilket patienterna ofta efterlyser, säger Stefan”

Den stora digitala omställningen som berör alla delar av vårt samhälle tycker Stefan att Vårdbranschen till vissa delar har missat. Man kommer senare att lansera en digital lättakut som kommer att kombinera nätets fördelar med fysiska besök. Ett fokus kommer också att finnas på det psykiska välbefinnandet, vilket de flesta vid något eller några tillfällen kan ha behov av. Det hänger ju också tätt ihop även med den fysiska funktionen, alltså nog så viktigt!

Familjeläkarna hälsar ung som gammal varmt välkommen till
Vaxholms Vårdcentral!

.

.

.

.

.

Vaxholm åter generösaste kommun i Stockholms Län!

Vaxholm gjorde det igen! Vi vann kommunkampen i Stockholms Län i insamlingen till VÄRLDENS BARN för åttonde året sedan 2007, i kamp med 26 kommuner!

2010 och 2014 hamnade vi på andra plats.
Vi nådde i år 105 252 kronor, vilket motsvarar 9.16 kronor per kommuninnevånare.

Liksom förra året hamnade Sigtuna på andra plats.

Under de senaste tio åren ser vårt resultat ut enligt
2007 115 000 kr
2008 85 000
2009 100 000
2010 51 709
2011 109 369 10.27 kr/innevånare
2012 93 265 8.37
2013 92 670 8.30
2014 75 186 6.67
2015 124 743 10.93
2016 105 252 9.17
Totalt ca. 950 000 ca 8.30 kr / innevånare

Vaxholms fantastiska resultat har alla dessa år vilat på många aktiviteter eller som man också kan säga ”många bäckar små…”

Kulturskolans konsert i Norrbergsskolans aula har alla åren varit en fantastisk succé. Ett hundratal elever på scenen och alltid en mer eller mindre fullsatt aula. Tillsammans med Caféet insamlades
14 100 kronor.

Övriga musikevenemang inbringade tillsammans 13 500 kronor.

Scouterna har med sin bösskramling under Världens Barn-veckan varit en säker insamlingskälla. I år blev det 8279 kronor.

Två Loppis på Lions´ Kruthuset gav totalt 19 000 kronor.
Insamling i samband med Niana-gympan gav från Jul- och Sommargympan totalt 8 662 kronor.

I samband med KM i dressyr för Bogesunds Ryttarförening insamlades 3500 kronor.

Ett Loppis genomfört på eget initiativ gav 3 831 kronor.
Bidrag kom även från PRO, SPF, Vaxholms Bridgesällskap, Gunilla Lauter, Lotsen samt ett antal privata givare.

Bössinsamlingen under avslutande lördagen inklusive Swish gav totalt 25 210 kronor.

Ett STORT TACK alla Vaxholmare för Era generösa bidrag till insamlingen för Världens Barn!

.

.

.

.

.

Engarns vägskäl – Dödens väntrum

Nu är den mörka årstiden här. Med den alla obehagliga trafikincidenter vid Engarn, kanske kommunens mest belastade trafikplats.
Hur länge ska vi vänta på Trafikverkets stora ombyggnad av Engarn?
Deras plan för Engarn har dessutom inte tagit nämnvärda intryck av Liberalernas och vaxholmarnas samrådsyttranden.

Att Engarn är en farlig trafikplats, det säger sig självt: Ett T-kors med farlig vänstersväng. SL-bussar som måste göra U-svängar. Infartsparkeringar som tvingar oskyddade gångtrafikanter att korsa vägen. Inga övergångsställen. Dålig belysning. Stressade bilister i båda riktningarna. Att kalla Engarn för dödens väntrum är inga överord.

Förra säsongens tragiska trafikolycka bär syn för sägen: En becksvart sen eftermiddag, nästan kväll. En mörkt klädd trafikant som springer över vägen, en buss som gör en U-sväng. Gångtrafikanten hamnar under bussen, överkörd av vänster framhjul. Personskadorna blev svåra.

En tragisk och onödig händelse som kanske hade kunna sluta annorlunda om trafikplatsen hade varit bättre belyst och med övergångsställen. Och det så kallade ”mörkertalet” är stort, det händer incidenter varje dag vid Engarn.

Vi Liberaler vill att Trafikverket skyndar på ombyggnad och trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid Engarn så snart som möjligt och hoppas att övriga partier stödjer oss i detta.
Vaxholmare, vi ber att du också gör vad du kan för att påverka. Förra årets händelse får inte hända en gång till. Värna Våra Vaxholmare!

För Liberalerna i Vaxholm
Michael Baumgarten och Leslie Öqvist

.

.

.

.

.

Insamling med mersmak!

IFK Vaxholm, fotbollsklubben som är den största klubben i Vaxholm med många aktiva utövare har under några år försökt att få anslag till en konstgräsmatta på Resarös fotbollsplan.

En stor ekonomisk satsning på över miljonbelopp. Samtidigt har ju stora resurser satsas på Campusanläggningen på Vaxön.

Anledningen till önskemålet är att i och med den korta säsongen är det svårt att få plats och tid på Vaxöns fotbollsplan på grund av de många utövarna.

Men nu har hjälp kommit från oväntat håll, ICA Resarö! Man har infört ett system till insamling för klubben för ca 1 år sedan när man handlar i butiken. Vid kassan säger man till om att 1% av totalbeloppet som man handlat för ska tillfalla insamlingen för konstgräsmatta på Resarö, eller visa upp en nyckelbricka som butiken tillhandahåller, detta gör man i kombination med dragning av ICA kortet.

Det innebär inga extrakostnader för dig som kund, det beslastar heller inte ICA centralt utan pengarna tas uteslutande från ICA Resarös konto!
Första insamlingen som varade ca 9 månader resulterade i att en check på 63.799:- som i våras överlämnades till IFK Vaxholm!

Inte dåligt av en relativt liten matbutik! ICA Resarö är inte den största butiken i Vaxholm men omvittnat populär, framförallt på Resarö, butiken är noga med sin sortering av varor med ekologiskt och hållbara produkter. Ett genuint matintresse finns med i botten av både ägare och personal.

Insamlingen fortgår till klubben, och enligt butikschef Jörgen Wretman kommer det inte ta 9 månader denna gång innan nästa check kan överlämnas!

När en stor del av kostnaden för konstgräsmattan är insamlad, kan man hoppas på att kommunen eller kanske något större företag kan hjälpa till med det som fattas.

I väntan på detta får du gärna komma och handla hos oss, och stödja oss i insamlingen utan att det kostar dig något, hälsar Jörgen!

.

.

.

.

.

Med flytdyna och joggingskor över fjärd och berg

En av de tuffare tävlingar måste vara Ö-till-Ö med etapper växlingsvis simmande i kallt vatten och löpning över öar. Ett rent självmordsuppdrag för en vanlig människa. VM gick i början på september och startfältet bestod av 120 lag om två deltagare. Men många fler hade sökt till Swimrun som växer snabbt och blir allt populärare eftersom konkurransen ökar stort för att knipa en av de 120 platserna. Över 700 lag sökte till VM i år.

Vi har tidigare skrivit om Johan Karlöf och Niklas Wallenholm som sökte plats till VM. Det lyckades kvala in bland 21 olika nationaliteter och klockan sex på morgonen 5 september stod de beredda att hoppa i vattnet som höll ca 11-12 grader en vind på 8 sekundmeter från nordväst som extra krydda.

”VI fick en ganska dålig start med simning som inte fungerade riktigt och låg på plats 65 efter första etappen, men vi lyckades succesivt jobba oss uppåt i tabellen, säger Johan”

  

Johan och Niklas lyckades så pass bra att målgången passerades som nummer 18 i herrklassen och plats 23 totalt. En bedrift så god som någon i detta tuffa lopp. Och med tanke på att tiderna i Swimrun hela tiden pressas neråt, i år gick segrarna Lelle Moberg och Daniel Hansson under drömtiden åtta timmar med 54 sekunders marginal, så blr bedriften inte mindre.

”Trots att vi sänkte vår tid med 36 minuter från förra året, så hamnade vi inte högre, det vittnar om hur utecklingen sker i sporten, och mer och mer tid måste satsas om man ska kunna nå topplaceringar, men vi är ändå ganska nöjda med vår insats och nästa år ska vi ännu högre upp på listan! fortsätter Johan”

Att få tiden att räcka till nödvändig träning är en av utmaningarna om man samtidigt har företag, arbete, familj mm. Skall man kunna vara i det absoluta toppskiktet måste många timmar i veckan läggas på träning.

”Gillar man skärgården och sport så kombinerar sporten faktorerna på ett bra sätt, en fördel med sporten är också att det inte är en materialintensiv sport, utan alla deltagare tävlar på väldigt lika villkor, fysik och mentaliteten avgör! säger Johan”

Vi gratulerar grabbarna till en hedersam placering och önskar lycka till nästa VM och andra tävlingar!

.

.

.

.

.

OS- mer än medaljer och rekord

Att det har varit OS i Rio under sommaren har väl nästan inte undgått något, oavsett om man är sportintresserad eller inte. Ett Olympiskt Spel är mycket mer än bara sport, det är en stor händelse som fyller spaltmeter, TV-tablåer och som genererar engagemang från en hel värld, oavsett hur sportintresserad man egentligen är till vardags. Extra tydligt har det varit för oss Vaxholmskanotister som följ Petter och Linnea i Rio.

Om vi ska börja med det tråkiga med OS, så är det så klart att vi inte fick med oss några medaljer hem. Möjligheterna och chanserna fanns där, men ibland går det inte som man vill, vilket framför allt Petter fick uppleva i sina första Olympiska Spel. Så klart är det tråkigt, men samtidigt kan man hitta ny energi och motivation i att det inte går som man tänkt, i vart fall efter att man fått lite semester, lite distans och perspektiv på saker och ting. Både Linnea och Petter kommer fortsätta sina idrottskarriärer och Rio-äventyret gav definitivt mersmak för framtiden. Nästa OS är om fyra år i Tokyo och min gissning är att vi kommer att ha minst två Vaxholmare med där också!

En fråga som våra OS-kanotister har fått väldigt många gånger efter hemkomsten från Rio är om OS verkligen är allt det där man får höra och läsa om. Är det verkligen så stort, så annorlunda och så häftigt som det verkar? Svaret på den frågan är ett självklart ja! Kanot är en sport som fått mer uppmärksamhet på senaste tiden, vi har haft stora framgångar internationellt vilket ger mer tid i media, men att komma till ett OS är något helt annat! Alla vill ta del av ens historia och man får svara på frågor i både mot- och medgång. Samtidigt är det ju en vanlig kanottävling, det är ungefär samma personer med som vanligt, man ska göra samma lopp och prestera på samma sätt som alltid och målet är samma som alltid, att paddla så fort som möjligt från start till mål.

När man börjar med idrott som barn är det ofta inte tanken på ett OS- eller VM-guld som driver en, det viktigaste är att ha kul, träffa kompisar och utvecklas som person.

Och så är det fortfarande, på vår nivå. Både Linnea och Petter berättar om en otrolig gemenskap bland kanotisterna på OS, om stöd från konkurrenter i tuffa situationer och om vänskap utanför tävlingsbanorna. Och det är här idrottens storhet och betydelse ligger. Medaljer är kul och bra, och självklart önskar vi alla att Petter och Linnea kommit hem med varsin tung guldmedalj runt halsen, men idrott är så mycket mer än så.

En viktig följd av framgångarna i idrotten är att våra duktiga kanotister har blivit stora idoler och förebilder för barn och ungdomar. De blir ofta tillfrågade om autografer, om att vara med kort eller bara svara på frågor om allt från ifall de får äta godis till hur mycket de tränar. Detta, tillsammans med den vänskap och glädje som var grunden till att vi började idrotta för 10-15 år sedan, är grunden till all framgång, motivationen till tunga och jobbiga pass och idrottens egentliga betydelse.

Evelina, VKS

.

.

.

.

.

Högtryck på Winbergs!

Den årliga festen med spelningar av WAO orkestern på onsdagskvällarna är numera ett säkert kort för att avnjuta en trevlig kväll i ett somrigt Vaxholm.

Och som vanligt var det varje spelkväll en hemlig gästartist av känt format som dök upp.

  

Winbergs onsdagskvällar är numera ett känt begrepp också utanför Vaxholms gränser, många kommer från andra kringliggande orter efter att ha hört talas om draget & öset på kvällarna!

  

Nytt för i år är att inträdesavgift fick erläggas av gästerna, för att möjliggöra nödvändiga intäkter för tälthyra med resning varje onsdag, spelarvoden mm. Detta hindrade inte publiken, alla kvällar har varit som vanligt fullsatta!

 

  

 

.

.

.

.

.

Skärgårdsliv utan båt!

På Utö föddes den nya sporten Swimrun när det första loppet för att simma och springa mellan Sandhamn och Utö genomfördes av en galen krögare och hans lika galna kamrater. Utö är därför också platsen där världens tuffaste lopp och världsmästerskapen för sporten går av stapeln – Ö till Ö-race.

Tävlingen innebär att man på kortast möjligaste tid skall ta sig från Sandhamn till Utö endast iförd en våtdräkt och simpaddlar. Det blir många simsträckor som växlas med att springa så fort som möjligt över skärgårdsöarna. Ingen sport för veklingar eller på annat sätt svaga, en minst sagt tuff uppgift väntar deltagarna som skall tävla i VM den första helgen i september.

Vi träffar två av hårdingarna som skall deltaga, Johan Karlöf, känd av många Vaxholmare som Årets företagare, en av flera som startade Strömmingsloppet, tidigare delägare i Fysio gymmen, som numera driver båtvarv med vinterförvaring av båtar på Skarpö Gård. Johans medtävlare Niklas Vallenholm också tidigare delägare i Fysio, är Naprapat och har också samma uppgift i U21 landslaget i fotboll.

I den här sporten tävlar man i lag om två, och en säkerhetsregel är att max 10 meters avstånd får vara mellan de två, känner man osäkerhet måste ett rep fästas mellan utövarna, man har varandras ansvar för att inget oförutsett inträffar. En annan regel säger också att all utrustning som tas med måste också bäras ända in i mål, så här gäller det att inte ta med något onödigt! Johan och Niklas ställde förra året upp för första gången, och hamnade på en hedrande 17 plats, vilket är en kanonstark första start i detta tuffa lopp. Killarna har träffats genom sitt intresse för terränglöpning och företagande. ÖtillÖ loppet kändes som en tuff utmaning som de inte kunde stå emot.

”Min svaga sida var simningen som jag inte alls behärskade särskilt bra, kunde bl a inte ens crawla och det är ju ett måste i den här tävlingen, men nu funkar det bra! säger Johan”

Simsträckorna är 24 till antalet med en sammanlagd längd på 10 km. Löpsträckorna, över flera etapper, är sammanlagt 65 km, så totalsträckan är 75 km. Utrustningen förutom våtdräkten består i en färgglad badmössa, simglasögon, skor, kompass, karta, förstahjälpenkit och paddlar som fästs på händerna, dessa används också som ett anteckningsblock för att ange delsträckornas olika längder. Man har också en simdyna mellan benen när man är i vattnet för att så mycket som möjligt spara på benmusklerna som skall användas maximalt vid terränglöpningen. Vid årets tävling skall Johan och Niklas testa nya skor som har en slät sula, i fjolårets tävling användes skor med dubbar, vilket de inte tyckte var så lyckat, ljung grenar och annat fastnade på dobbarna.

  

Swinrun befinner sig en en fantastisk uppgångsfas, tävlingen är numera mycket populär i allt fler världsdelar. I år firar tävlingen dessutom 10 års jubileum. Och deltagarna kommer numera från alla världsdelar, hitills har dock ingen från något annat land än Sverige lyckas vinna tävlingen. Tävlingen går i en miljö som är unik för Sverige och Norden så det är säkert inte lätt för deltagare från andra länder att till fullo behärska SwinRun. I och med tävlingsformens explosiva uppgångsfas börjar sponsorsintresset också vakna till liv för den här hårda spännande tävlingen. Johan och Niklas har lyckats att knyta två till sig, Adidas, Oakley och Lovart där Johan Englund har hjälpt till med sponsorskontakter. Om man vill följa Johan och Niklas så tävlar de med lagnamnet WS 76/Oakley

”I år kommer 120 lag att kvala in i årets VM tävling, 700 lag har ansökt för att kvala in, så konkurrensen är stenhård redan i ett tidigt skede, vi slipper kvala in i år, beroende på vår 17 plats föra året, säger Niklas”

Johan och Niklas har redan sen en tid tillbaka tränat för tävlingen, bägge har nära till den rätta träningsmiljön, inte minst Johan som nästan kan slänga sig i skärgårdsvattnet från boendet. Ångaloppet som går den 14 augusti blir generalrepet inför VM:et i september. Niklas följer med U21 landslaget till OS i Brasilien i sommar, och Sveriges grupp har blivit placerad i Manaus mitt i Amazonas! Kommer hem endast ett par veckor innan VM:et i SwinRun, vi får hoppas att formen är god vid hemkomsten!

Lycka till i tävlingen Johan & Niklas!

.

.

.

.

.

Årets Företagare i Vaxholm 2016!

Styrelsen i Företagarna Vaxholm har som tradition att överraskningsuppvakta Årets Företagare i Vaxholm varje år. Ett visst detektivarbete sker i tysthet innan, så att vi vet att ”föremålet” är på plats. Dag och tid var bestämt och vi väntade… Näringslivsansvarig i Vaxholms stad, Mats Svensson, hann både komma till utsatt tid och under väntetiden avverka ett möte för att sedan komma tillbaka när…

… Roy Lagerroos gjorde entré i bensinstationens butik! Häpen och tårögd insåg han så småningom att han och Helena med företaget Lagerroos Bensin AB, som driver Statoil/Circle K-macken, hade utsetts till Årets Företagare 2016. Vi gratulerade, hurrade och åt tårta. Helena var på Circle K-möte i Stockholm och kunde tyvärr inte vara med.

En spontan grattispuss på pump-plan från kunden Helén Lundgren, Catch & Relax säger väl en del om hur uppskattat detta val var!

Motiveringen lyder:
Roy driver sedan 1987 – numera tillsammans med sin fru Helena och 10 helårsanställda – ett väletablerat företag som ”alltid” funnits lätt tillgängligt i Vaxholm. Först i form av några bensinpumpar nere på Söderhamnsplan, som senare blev en fin station med vackert ”måsvingetak” på Stockholmsvägen.

Roy och Helena är mycket serviceinriktade och bemöter kunderna på ett fantastiskt engagerat och personligt sätt. Öppettiderna är också generösa, med Vaxholmsmått mätt. Säkert ingår det inte i affärsidén, men Statoil/Circle K har med åren blivit lite av en samlingsplats för ungdomar, när allt annat stängts för kvällen. Här ser Roy och Helena med personal till att alla kan värma sig, köpa kaffe och prata en stund. Här finns också snabbmat, ett bra utbud av livsmedel och självklart bilvårdsprodukter och bil- och släputhyrning. Dessutom har de Vaxholms enda tvätthall för personbilar med miljöriktig hantering av tvättvattnet – en tydlig uppmaning till alla att inte tvätta sina bilar på tomten/gatan.

Roy är en viktig arbetsgivare i Vaxholm och många Vaxholmsungdomar jobbar där som fast- eller sommaranställda.

En olycklig brand i en diskmaskin i januari 2016 innebar att stationen fick stängas för helsanering, men Roy ordnade snabbt saken för kunderna och satte upp en tillfällig barack på området.

Stationen/butiken är nu helrenoverad och i dagarna övergår Statoil till namnet Circle K. Vi önskar Roy och Helena med personal stort lycka till i och med denna ”nystart”!

Hur kan man bli Årets Företagare?
Man ska äga och själv driva företaget. Ekonomin ska vara stabil utan anmärkningar och tillväxt, innovationsförmåga och samhällsengagemang är ytterligare kriterier, gemensamma för hela landet. Dessutom måste företagaren bli nominerad (föreslagen) av någon av er i Vaxholm!

Vill du nominera en kandidat till Årets Företagare 2017 redan nu?! Det går jättebra! Maila information om företaget (vem äger, org nr, kontaktuppgifter) och din motivering till Margareta Hamrén på adress Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Vi sparar alla nomineringar!

Tack till er som kommit in med nomineringar till olika kandidater! Ni ska veta att detta är en värdefull utmärkelse och ett tydligt kvitto på att man gör något bra, som uppskattas av kunder och övriga!

Skärgårdsmarknaden 20 augusti
Hoppas vi ses på kajen på Skärgårdsmarknaden lördagen den 20 augusti när den officiella utmärkelsen till Roy och Helena delas ut i samarbete med Vaxholms stad.

Här finns vi: www.foretagarna.se/vaxholm och här se du även fler härliga bilder från uppvaktningen!

.

.

.

.

.

.

Ny deckare från Vaxholm

 Skärgårdsidyll och ond bråd död

Lagom till att båtfolk och helgmyller vaknar till liv i skärgården, släpper journalisten, Linda Sundgren, sin debutroman ”Ondska utan ånger”. Historien är en nervkittlande blandning av ond bråd död, kärlek och intriger i härliga miljöer.

– Att boken skulle utspela sig i just Vaxholm var självklart, säger Linda Sundgren som själv bor i Åkersberga. Den idylliska miljön ger precis rätt inramning till berättelsen.

Att författaren arbetar som journalist med specialisering inom kriminalfrågor, sjöfart och försvaret märks tydligt i boken. Delar av handlingen utspelar sig runt den camp där de svenska militära styrkorna i Afghanistan var stationerade till helt nyligen och fartygen finns där i form av skärgårdsbåtar. Författaren håller med om att hon fått mycket inspiration till handlingen genom sitt yrke, men också privatlivet.

Nära verkligheten
– Jag är en person som ofta slås av tanken ”tänk om”. När jag läser eller hör talas om något triggar det ofta igång fantasin som kan dra iväg i alla möjliga riktningar. Jag tycker om att skriva sådant som ligger nära verkligheten, det som skulle kunna hända.

”Vissa likheter”
Huvudpersonen i boken, Angelica Moe, eller Angie som hon kallas, är precis som författaren själv journalist och befinner sig mitt i livet. Men trots likheter är det också mycket som skiljer de båda kvinnorna åt.

– Till att börja med har Angie inga barn, själv har jag två, och det är något som verkligen tynger henne. Sen är Angie också betydligt mer riskbenägen än vad jag är. Även om jag har eget företag och gillar utmaningar är jag innerst inne en trygghetsknarkare av stora mått som helst vill ha både hängsle och livrem, säger Linda Sundgren.

Boksläpp i maj
Ondska utan ånger, som ges ut av Visto förlag i Göteborg, släpps under Kristi himmelsfärdshelgen och är den första delen i en planerad serie om Angelica Moe och Vaxholmspolisen. Och en uppföljare är redan på gång, avslöjar författaren.
– Jo, så är det. Men det kommer att dröja ett tag innan den är redo för utgivning.

Vill du veta mer? Hör av dig till Linda Sundgren på 0708-20 39 88 eller Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

.

.

.

.

.

Rätt beslut..?

2013 togs beslutet att göra Bogesundslandet till naturreservat. Syftet med reservatsbildningen är att bevara ett stort och välbesökt friluftsområde, men också att vårda de avsnitt av värdefull natur som finns i området.
– I en expansiv region som Stockholms län är det viktigt med stora, tätortsnära rekreationsområden för att behålla och stärka vår attraktionskraft, sa miljödirektör Göran Åström, i samband med beslutet.

Nästan ingenting har diskuterats så flitigt som bostadsbristen som har orsakats framförallt av väldigt krångliga och tidsomfattande processer i samband med att bygga nya bostäder. Alla partier är rörande överens om att en mängd olika lagar måste förändras för att underlätta och påskynda byggnadsprocesserna, men mycket litet har gjorts. I Vaxholm har vi av flera oberoende orsaker för närvarande ovanligt många bostadsbyggen i gång samtidigt. Marken på Vaxön är snart slut, om en rimlig mängd grönområden skall kunna behållas. Man kan alltså påstå att en klar markbrist är en av de allra största problemen i vår kommun redan idag, nya bostäder och företag som inte kan etablera sig eller utvidga sin verksamhet kommer att bli stora problem. Det är i det sammanhanget förvånande att så gott som hela, med få undantag, Bogesundslandet kunde klubbas igenom och bli ett naturreservat. Området är ca 17 ggr större än Vaxön och utgörs i huvudsak av skogs och ängsmark med ett fåtal utspridda byggnader. Att värdet av ett öppet grönområde för olika friluftsativiteter är av mycket stort värde för kommunens invånare och besökare råder det ingen tvekan om. Frågan är istället om nödvändigheten av att att göra hela detta stora område till Naturreservat verkligen är nödvändigt?

Området är i storlek större än hela Lidingö. Det ter sig märkligt i en så markfattig kommun som Vaxholm att avvara en så stor del av kommunens mark för ändamålet, dessutom är de största delarna på en väldigt vattennära mark. Här skulle man kunna förlägga en stor del attraktiva bostäder i bästa naturläge, ytorna skulle också utan att det stör kunna härbärgera en stor del av företag av mer industrell verksamhet belägen på Vaxön, och självklart en hel del marina företag med närhet till vattnet.
Och fortfarande skulle man kunna behålla mycket stora områden för rekreation för kommuninnevånarna och besökare.

Nu har även orginisationen Handelskammaren reagerat och sågar beslutet att göra Naturreservat av Bogesund. I en rapport som behandlar ”Naturreservat som blockerar bostäder” menar man att området skulle kunna generera 10.000 nya bostäder. I rapporten går organisationen hårt åt beslutet, de menar att det saknades djupare motiv och var märkligt av flera skäl, de menar att områdets storlek är av gigantiska mått i förhållande till nyttjande grad. Man konstaterar torrt att frånsett boende på Karlsudd, Golfspelare, cyklister, campare ett fåtal gårdar och kor, så är nyttjandegraden nära noll. Och den slutgiltiga frågan är, har vi råd med detta?

Handelskammaren fortsätter i sitt uttalande att ”Naturreservat med begränsande naturvärden lägger en död hand över marken och blockerar bostadsbyggande, en prioritering av nödvändigt bostadsbyggande borde vara övergripande”

Man kan också konstatera att Handelskammaren endast har sett till bostadsbristens problem i sin rapport. Tillkommer gör också att området skulle kunna vara ett mycket stort intresse för Vaxholms kommun som är extremt markfattigt, när det gäller företagslokaler och andra för kommunens invånare viktiga servicefunktioner. Bostadsbristen har det senaste året dessutom förvärvats mycket påtagligt med de senaste extremt stora flyktingströmmarna till Sverige.

Om man nu inte kommer på någon briljant idé som gör att man drastiskt kan utöka markytan på Vaxön, borde man noga överväga att frigöra delar av Bogesund från Naturreservat till ett mer värdeökande användande än för närvarande. Möjligheterna är oändliga och skulle tillföra kommunen stora värden!

.

.

.

.

.

Möten gör skillnad för Vaxholm!

Redan när arbetet låg i sin linda med att skapa Destination Vaxholm, diskuterade vi hur vi skulle stärka Vaxholm som mötesdestination, hur vi skulle få fler företag att komma hit för sina möten, konferenser och aktiviteter. Givetvis också hur säsongen skulle förlängas. Vi visste att Vaxholm hade fantastiska förutsättningar för företag att mötas, men visste företagen det?

Grunden i arbetet med Destination Vaxholm är ju som bekant satt och organisationen har nu funnits i dryga året. Under första året har vi fokuserat på att stärka samarbetet mellan Vaxholms entreprenörer, föreningar och Vaxholm stad och på att vidareutveckla och synliggöra våra evenemang. Stora som mindre. Arbetet fortsätter nu med att stärka konferens- och business to business-segmentet.

Varför är nu möten så viktiga för en destination? Företag har olika slags möten, allt från dagskonferenser, konferenser med övernattning, en aktivitet med personal eller kunder, kanske en stor fest eller ett release party. Mötet kan bestå av 2 personer, men också 3000 personer. De sker ofta under de perioder när turisterna och besökarna inte är här i samma utsträckning. Mötessäsongen är från mitten av mars till mitten av juni och sedan igen från mitten av augusti till slutet av oktober. Möten är därmed en stark säsongsförlängare. Tänk om vi bara kunde förlänga säsongen med 30 dagar åt vardera håll! Vi visste ju även att deltagare upptäcker nya resmål på sina möten att besöka med familj och vänner.

Skärgårdskonferens och teamaktiviteter för varje årstid
Vaxholms närhet till Stockholm är av stor betydelse när företag väljer att komma hit, men också närheten till skärgården. Vi ligger så nära men ändå så långt bort. Vaxholm är staden mellan stad och hav.

I Vaxholm kan man ha ett möte i slott eller fästning, på en avskild ö eller på det anrika hotellet precis vid kajen. Segla, fiska, paddla eller susa fram över vattnet i en ribbåt. Utmana kollegorna i ”Fångarna på fortet”, följ med på spökvandring eller guidad tur, testa höghöjdsbana, dansa, yoga, utmana smaklökarna med ost- och ölprovning eller varför inte choklad- och laktrisprovning.

Vaxholms vackra natur och närhet till roliga aktiviteter blir en spännande scen för företags konferenser, möten eller teamaktiviteter. Här har vi perfekta anläggningar för olika smaker och aktivitetsföretag som samarbetar för att företagens arrangemang ska bli något extra, oavsett vad de är ute efter. Tack vare samarbetet i Destination Vaxholm arbetar aktörerna på destinationen nu ännu närmare varandra. Det stärker destinationen och är en bra grund för att lotsa kunden rätt. Det blir också ännu lite roligare att arbete, när man helt plötsligt får många nya kollegor på orten.

Möten & Events Mässan i Kista 24-25 februari blev avstampet för arbetet gentemot företagsmarknaden i Destination Vaxholm. Mässan är nordens största och mesta affärsinriktade fackmässa inom mötes- och eventindustrin. Till mässan kom 6.119 besökare som bokar konferens, mötes- och event. Mässans uppgift är inspirera och ge besökarna nya idéer till framgångsrika event och konferenser. I år blev det besöksrekord och under 2 dagar fanns också 99 mycket intressanta seminarier på 6 olika scener att lyssna till.

Destination Vaxholm representerades på mässan av Vaxholms Stad, Bogesunds Slottvandrarhem, Catch&Relax, Northern Hemipshere, Ostmakeriet, Waxholms Bryggeri, Vaxholms Kastell och Waxholms Hotell. På mässan träffade vi både konferensbokare från företag och bokningsbolag. Många ställde sig positivt till Vaxholm och vi märkte att många inte visste om att det fanns sådana fantastiska möjligheter i Vaxholm och dess omnejd. Efter mässan kommer vi hålla kontakten med dessa mötesbokare genom information, hemsida och givetvis personliga gemensamma möten.

Den primära målgruppen är företag i Stor-Stockholm och Mälardalen, sekundärt längre ut i landet. I horisonten finns även företagen utomlands som kommer till Stockholm. De flesta företag som väljer att komma till Vaxholm är små till mellanstora grupper, men vi klarar även att producera större event på upp till 4000 personer för dagsarrangemang ute på bl.a Kastellet. Vi vet att företagen gärna vill visa sina besökare och utländska kollegor Stockholm Skärgård och då är det inte svårt att välja Vaxholm. Nu kommer arbetet att intensifieras med marknadsföring, kundbesök och givetvis en och annan visningsresa. Vaxholms kommuns medlemskap i Stockholm Archipelago bidrar också till att vi får mycket journalist och agentbesök som vi gemensamt nu har i uppgift att ta hand om på bästa sätt.

Vi hoppas nu på att steg för steg, tillsammans utveckla Vaxholm med kringliggande öar till en omtyckt och välbesökt destination, året runt för både företag och privatpersoner.

Vid pennan Helén Lundgren, Styrelseledamot Destination Vaxholm och ägare till Catch&Relax.

.

.

.

.

.

Roliga Vaxholm!

Vaxholm – Sveriges 10:e roligaste kommun att bo i !
Vaxholm hamnar i topp när Fastighetsägarna rangordnar Sveriges samtliga kommuner utifrån nöjeslivet.

Det är organisationen Fastighetsägarna som sammanställt rapporten Sveriges roligaste kommun, som rangordnar landets 290 kommuner utifrån antalet restauranger, antalet ställen med serveringstillstånd och antalet företag som ägnar sig åt nöjesaktiviteter per 10 000 invånare. Syftet med rapporten är att belysa den ökade betydelsen av ett rikt nöjesliv för en kommuns utveckling.
I rapporten placerar sig Vaxholm på en hedrande 10:e plats och slår därmed stora turistkommuner som Gotland, Båstad och Göteborg. På förstaplats i rangordningen kommer skidorten Åre, följt av Borgholm och Stockholm.

På sin plats här att rikta ett tack till alla näringsidkare som möjligör placeringen!

.

.

.

.

.

Varv med flyt!

i besöker Tenö Varv AB, ett företag som är etablerat sedan länge i Vaxholm, och som nu befinner sig ett intressant utvecklingskede.

Tenö Varv, vackert beläget i Vaxholms skärgård, stod färdigt 1967 och har allt sedan dess servat svensk yrkessjöfart med kvalificerade underhålls- och reparationsarbeten. Varvet har varit i svenska statens ägo men har drivits som en egen resultatenhet inom Trafikverket Färjerederiet. 1 april 2013 såldes Tenö Varv till ett konsortium bestående av Marincenter syd och Uudenkaupungin Työvene OY, Finland. 1 december 2015 gick Öckeröborgen AB, som genom sitt dotterbolag driver varven Ö-varvet och Hässlö varv, in som ny ägare i Tenö Varv och Simrishamns Varv, i ett nytt gemensamt ägt moderbolag Maringruppen Norden AB.

Vi träffar Thomas Marshall, VD på Tenö Varvet, som har arbetat på företaget i snart 20 år på olika befattningar.

”Vi har ett stabilt och bra kundunderlag, utgörs av Färjerederiets vägfärjor och övriga utgörs av annan yrkesmässig sjöfart, våra största kunder är Waxholmsbolaget, Strömma, Kustbevakningen, Sjöfartsverket m fl, säger Thomas”


Vid vårt besök ligger Djurgårdsfärjan 7 uppe på land för en omfattande ombyggnad, man byter ut motorer och hela inredningen för att modernisera och miljöanpassa färjan, man har tidigare också åtgärdat flera andra Djurgårdsfärjor, vi ser att även vår omdiskuterade linfärja ligger vid bryggan efter sin vådliga färd från Västkusten där hon bl a blev infrusen i isen vid Norrköping.

Nu står företaget inför en stor expansion efter att ha fått en ny kapitalstark ägarstruktur med Öckeröborgen som huvudägare. Ett par av bygglovsansökningarna är godkända och andra är under behandling.

”Vi har för närvarande 20 fast anställda och ca 20 st konsultanställda som arbetar på företaget, inom 5 år skall personalstyrkan vara ca 60 fast anställda och ca 40 konsultanställda, så vi står inför en stor expansion, vi har redan i veckan anställt 5 personer, problemet är att få tag på personer med kvalifikationerna vi söker så vi är ute i god tid, bristen på bostäder i kommunen för personer som vill flytta hit i samband med anställningen är ett problem som också måste lösas, fortsätter Thomas”

Personal som man söker är Projektledare, Reparatörer, Marin-Motormekaniker, Fartygselektriker och Svetsare, hör gärna av er till oss för mer information hälsar Thomas!

Man skall inom kort påbörja sprängning av berg som finns i anslutning till hamnområdet, som ska kraftigt utvidgas med ett antal nya kontors och verkstadslokaler. Idag har man en slip som kan ta fartyg upp till 600 ton, vilket klarar de största nyare Waxholmsbåtarna, i samband med expansionen kommer man bygga ytterligare en upptagningsvagn som skall klara fartyg upp till 400 ton, vilket klarar de flesta av varvets kunders fartyg.

”Vi har mycket stora förhoppningar om framtiden, vi är ett bra sammansvetsat gäng här och i och med ombyggnaden kommer vi att modernisera vårt område som kommer både anställda och kunder till godo! Om man får önska var varvets placering skulle vara fritt i Sverige, skulle nog valet falla just på nuvarande plats! Varvets placering måste ses ur alla synvinklar som perfekt, och att vi kan utvidga så pass som vi kommer att göra är självklart också en stor fördel, vår placering i skärgården gör att tillgängligheten för våra kunder är enkel och nära för de allra flesta, säger Thomas”

När expansionen är genomförd kan vi konstatera att Tenö Varv AB förmodligen är en av den största arbetsgivaren på vår ort, vi kan bara gratulera till framgångarna och vi hoppas också att den goda utvecklingen fortsätter på varvet, det är just sådana här företag som behövs i kommunen!

.

.

.

.

.

Känner ni igen Vaxholms nya författare?

Han är inte helt obekant. Har ni någon gång besökt biografen är det Christian Lundblad som säljer biljetterna. Han sitter där outtröttligt nästan sju dagar i veckan.

Att driva en biograf är ett perfekt jobb för en aspirerande författare. När filmerna väl börjar har han två timmar framför sig som antingen kan ägnas åt slösurfande eller något konstruktivt. Att skriva är ett intresse Christian haft i många år. Boken 12 DAGAR har han arbetat på i mer än fyra år.

– Att jobba på en biograf har även andra fördelar. Delar av boken är inspirerad av filmer jag har visat. Jag inspireras mer av film än av andra författare. Kärleken till film har funnits längre än till böcker.

12 DAGAR
Boken är en parallellhandling mellan nutid och den ungerska revolutionen 1956. Den svenska kronprinsen Alexander hamnar mest av en tillfällighet i Budapest bara några dagar innan revolutionen bryter ut och 700 sovjetiska stridsvagnar ockuperar staden. Den nutida delen utspelar sig på slottet och i Rosenbad. Sextio år sedan händelserna i Ungern börjar det uppdagas vad som hände där nere och vilken roll kronprinsen spelade. Christian är intresserad av historia och blev fascinerad av den ungerska revolutionen eftersom han inte visste någonting om den. Det är en bortglömd del av europeisk 1900-talshistoria trots att revolutionen hade stor inverkan på de kommande femtio åren.

– Jag är även intresserad av Ungern 1956 eftersom det finns likheter med händelserna i Ukraina 2014 där ett folkligt uppror avsatte en president på bara några veckor. Det som är riktigt skrämmande i den jämförelsen är Rysslands agerande. 1956 skickade Moskva stridsvagnar och soldater för att slå ner revolutionen. 2014 invaderades Krimhalvön. Det är knappt 60 år mellan händelserna men uppror mot den ryska makten tolereras lika lite idag som 1956.

KUNGAHUS
En annan fråga som Christian berör i boken är kungahusets roll i dagens samhälle. Vad händer egentligen bakom slottets murar? Hovet har sedan 1974 ingen politisk makt, men inflytande kan vara lika betydelsefullt.

– Jag tror inte att kungen konspirerar bakom kulisserna. Han har andra intressen, därför skriver jag om ett fiktivt kungahus. På beskrivningen låter det som en tung och komplicerad bok, men det är en spännande och lättläst thriller som jag hoppas många finner intressant.
Boken är utgiven på ett så kallat hybridförlag. Det är en ny företeelse som bara har funnits i ett par år. Det är en blandning av egenutgivning och ett traditionellt förlag. Författaren är med och betalar utgivningen, men får samtidigt den största delen av intäkterna.

– Det här var mitt förstahandsval. Jag skickade aldrig manuset till något av de traditionella förlagen. Jag tror att några av förlagen hade kunnat vara intresserade, men då hade jag varit en debutant som stått där med mössan i hand. Nu är jag med och fattar alla beslut. Självklart är det en risk, samtidigt är det spännande.
Hur ser framtiden ut för den blivande författaren? Måste vi se oss om efter en ny person som driver biografen?
– Jag lovar att även om boken blir en framgång kommer jag inte lämna biografen. Att driva Vaxholms biograf är världen bästa jobb!

.

.

.

.

.

Ny skola och nya hyresrätter i Rindö hamn

Tillsammans med Vaxholms stad har Vasallen gjort klart de vidare planerna på utvecklingen av nya skärgårdsstadsdelen Rindö hamn, i Oskars Fredriksborg på östra Rindö. Planerna innebär dels en ny skola, med förskola och årskurs 1-6, och dels 50 stycken nya hyresrätter.

I takt med att fler väljer att bo i Rindö hamn uppstår också behovet av en ny skola. För att möta behovet förvärvar Vaxholms Stad idrottshallen och kringliggande mark för att bygga en ny F-6-skola.

– Rindö hamn har blivit ett naturligt val för många barnfamiljer, det är såklart väldigt kul för Vaxholms stad, men ställer också krav. För att möta tillväxten så bygger vi nu en ny modern skola i Rindö hamn, säger Lars Lindgren (M), kommunstyrelsens ordförande i Vaxholms stad.

Dessutom: 50 nya hyresrätter
Samtidigt som Vaxholms stad förvärvar mark för en ny skola förvärvar Vasallen marken där nuvarande Rindö skola ligger och åtar sig därmed också att bygga 50 nya hyresrätter på den marken. En hög andel av hyresrätterna kommer vara små kompakta lägenheter.

– Det känns bra att nästa generationers skola nu byggs på östra sidan av Rindö. Det är en bra lösning, inte minst eftersom många av de som flyttar in i Rindö hamn är just barnfamiljer. Nu får de närmare till skolan, konstaterar Fredrik Brehmer, fastighetschef på Vasallen, och fortsätter;

 – Och inte nog med att det blir en ny skola, vi ser dessutom en ökad efterfrågan på hyresrätter. Därför blir de nya hyresrätterna en välkommen pusselbit i den fortsatt positiva utvecklingen av Rindö hamn. Och eftersom det är fokus på små kompakta hyresrätter så möjliggör vi också för flera unga att flytta till eget boende. Det är kul!

Skolan beräknas vara helt klar 2019. Hyresrätterna beräknas stå klara 2017.

Kontakt och mer information: Fredrik Brehmer, Fastighetschef, Vasallen | Tel: 08 503 057 45 Lars Lindgren (M), kommunstyrelsens ordförande, Vaxholms stad  Tel: 08 541 708 00

.

.

.

.

.

Nobelfest 10:e året

Den 10 december var det återigen dags för Norrbergsskolan att dela ut sina NOB-priser, denna gång för tionde året! Man delar ut litteraturpris som alla i årskurs 7 till 9 deltar i. Årskurs sju tävlar i kategorin saga, årskurs åtta lyrik och slutligen årskurs nio i kategorin stilimitation. Juryn som består av både elever och lärare utser vinnarna. Ett teknikpris delas också ut för årskurs nio.

Syftet med skolans NOB-pris är att stimulera eleverna till att utveckla sina litterära färdigheter och sin kreativitet. Samtidigt får eleverna ta del av det svenska kulturarv som Nobelpriset utgör.

Och den 10 december var det alltså dags för NOB-festen på Norrbergsskolan, 10-års jubileum! Under högtidliga former delades priserna ut.
Alla inblandade var finklädda och det bjöds på festlunch med vita dukar och kandelabrar.

   


Vinnare år 2015

Literaturpriset: År 7 Saga. Siri Ahnborg Den hjärtlösa prinsessan
”För en härligt traditionell saga med klassiska sagodrag, full av sceniska detaljer och spänningsmoment. Den genomtänkta strukturen och skickligheten fångar läsaren. En saga i sann John Bauer-anda.”

År 8 Dikt. Axel Herolf Broder
“För en dikt som med värme skildrar både konkurrensen och kärleken till en älskad bror.”

År 9 Stilimitation. Cornelia Alm Stilimitation av I taket lyser stjärnorna
”För en formsäker stilimitation med ett självständigt och aktuellt tema som berör och engagerar.”

Teknikpriset: JaFlex. Maja Hellman. Alma Svanholm. Josefin Wetterberg
”För en kreativ lösning av en livräddande produkt, som är praktiskt genomförbar och därmed klar för försäljning på marknaden.”

Hedersomnämnande Teknik: SLUGGER. Selma Gumaelius. Julia Åkerlund

.

.

.

.

.

Vaxholm får ny spektaktulär restaurang

I Vaxholms senaste bostadsområde, på gamla regementet i Rindö hamn, är den gamla officersmässen sedan länge stängd, men från och med sommaren 2016 kommer besökare och boende på Rindö kunna avnjuta en bit mat

– då invigs nämligen den nya arkitektritade hamnrestaurangen Batteriet.

Nu står det klart att det är entreprenörerna Jenny Fjellström, Anna Classon, Lotta Nordlander och Johan Lycke som ska driva restaurangen. De har tillsammans en bredd av kompetens och erfarenhet från restaurangbranschen. Bland annat driver de restaurangen Bitter Pills på Södermalm i Stockholm.

– För oss känns Rindö hamn som en fantastisk plats att driva restaurang på. Inte minst med tanke på den starka besöksnäring som råder här. Det är många som passerar genom Rindö hamn. Dessutom känns det roligt att få vara med från start i ett nytt område, det finns så mycket nybyggaranda här på Rindö, säger Anna Classon, en av de nya operatörerna av Batteriet.

Kompletterande butiks- och delikoncept

Förutom att bli serverad mat kommer man också att kunna köpa med sig färdiglagad mat, förberedda måltider och olika råvaror i ett butiks- och delikoncept. Ett orangeri kommer att komplettera restaurangdelen och under sommaren kommer en stor uteservering att bli en viktig del av upplevelsen.

Byggnationen av restaurangen är redan i full gång. Den nya restaurangen är en del i områdesutvecklaren Vasallens plan för Rindö hamn, och ska fungera i en helhet. Bakom designen står arkitektbyrån Wester + Elsner,

– Vi har såklart sökt möjliga krögare för den nya restaurangen med omsorg. Just därför känns det så himla bra att vi träffat ett avtal med just Jenny, Lotta, Anna och Johan. Fyra rutinerade restaurangägare, som visade ett starkt driv att vara med och utveckla matkulturen här ute i Vaxholm, säger Fredrik Brehmer, fastighetschef på Vasallen i Vaxholm, samt tillägger;

– En restaurang är inte bara bra för de boende på området, det är ett lyft för alla Vaxholmsbor och besökare.

.

.

.

.

.

På stadig grund

Karlsudds Samfällighetsförening beslutade för en tid sedan att renovera/bygga om Ångbåtsbryggan på Karlsudd. I år invigdes den nya bryggan som är ett gediget och påkostat bygge. Beviset fick man nyligen också i form av ett diplom från Skärgårdens Trafikantförening som utnämnde bryggan till årets brygghållare.

Vi åkte ut till platsen och kan se med egna ögon att detta är verkligen ett rejält bygge. Man har lagt upp 400 ton sten runt piren som går ut till själva angörningsplatsen för att skydda bryggan från svall. Själva betongfundamentet är gjutet med 185 ton betong. Bryggan har byggts i ett tilltalande utseende och som nu liknar den ursprungliga bryggan som fanns fram till 1951.

Waxholmsbolaget har också uttryckt sin belåtenhet för bryggans kvalitet vilket såklart underlättar för deras angörningar.

Att bygga en sådan här brygganläggning är inga billiga saker, kostnaden uppgår till ca 1.500.000:-, och har bekostats av Samfällighetsföreningen, som också har fått sin kostnad reducerad i betydande del från Trafikverket som ger bidrag i vissa fall med hänsyn till passagerartäthet mm.

Man har också passat på att renovera väntkuren för bussresenärena som ligger vid infarten till Karlsudd.

.

.

.

.

.

Öckerö kom till Rindö!

Så kom då ett intressant företag, eller i detta fall egentligen en ideell förening, med en minst sagt marin anknytning till vår kommun. Öckerö Maritime Center!

Föreningen finns etablerad sedan 1998, och startades av Fiskare i Öckerö kommun och SSRS med syfte att utbilda svenska yrkesfiskare i sjösäkerhet. Under åren 1998-99 utbildades ca 2000 fiskare i den första certifierade säkerhetsutbildningen för yrkesfiskare i Sverige. 1999 beslutades man att även satsa på yrkessjöfarten och tillsammans med SSRS skapades en ny utbildning, Fast Rescue Boats. Idag har man en mängd olika kurser i sitt utbud.

År 2000 invigdes de första egna utbildningslokalerna beläget på Öckerö ett stenkast från havet. Till dags dato har anläggningen utökats ordentligt med gymnasieskola i samarbete med kommunen, under en period även driften av segelfartyget T/S Gunilla i samarbete med kommunen som eleverna gör månadslånga turer med över hela världen, övningskaj, brandfält och utbildningslokal, kurshotell och konferens. Pågående planer i ett framskridet skeende är nu att även bygga en övningshall där man bland annat skall bedriva forskning & utveckling inom sjösäkerhet tillsammans med SSRS och Chalmers sjöfart., man kan simulera olika olyckor i vatten, bl.a. helikopterolycka vilket har en stor efterfrågan då det finns få anläggningar att tillgå. Öckerö kommun har varit minst sagt väldigt tillmötesgående och varit behjälplig med snabba beslut och samarbete, precis som det skall vara i den bästa av världar i en kustkommun.

Beslutet att nu även starta verksamhet på Ostkusten togs då behovet även här bedömdes som stort, med den täta trafiken till Finland, Åland och skärgårdsrederierna m fl stämmer detta säkert. Nästan samtliga som arbetar på större kommersiella båtar är idag tvungna att genomgå fortlöpande utbildningar i säkerhet, för närvarande gäller detta vart femte år. Att anläggningen hamnade just på Rindö berodde på att de yttre förutsättningarna och belägenheten bedömdes som i det närmast perfekt. Den 8 maj skedde invigningen av anläggningen, och nu är det full fart framåt som gäller. Byggnaden man huserar i ligger i hamnområdet i KA1:s gamla område som Vasallen arbetar med att omvandla till bostadsområde blandat med olika verksamheter.


Vi åker ut till Rindö och träffar Daniel Borg, Anläggning & Kursansvarig, den första anställda på ÖMC:s anläggning ute på Rindö men säkert inte den sista.

Vi frågar Daniel hur de första månaderna har avlöpt?

”Det ser mycket positivt ut, vi har genomfört 6 kurstillfällen efter sommaren och är bokade här på Rindö fram till mars/2016, även om vi alltid lämnar vissa perioder öppna för större och andra bokningar. Bl.a. Utbildade vi i förra veckan reportrar från Svenska Dagbladet och Aftonbladet som skall med de ”Gula Båtarna” ner till Grekland.
Vi befinner oss just nu på en väldigt intensiv period då sjögående personal måste genomgå utbildningen enligt nya Manila konventionen senaste 2017, säger Daniel.”

Och vad har hänt sedan etableringen?

”Vi har förutom att färdigställt våra kurslokaler också byggt upp en övningskaj där vi kan simulera evakuering från fartyg till räddningsflottar via en plattform, tornet är 6 meter högt och man åker via ett slags rörsystem ner till en större station för att sedan ta sig via flera olika möjliga utgångar vidare till räddningsflottar, sedan har vi också byggt en godkänd anläggning för olika typer av brandövningar, ett Brandfält, där vi simulerar olika olyckstyper av bränder, anläggningens bränder startas med gasol, och vatten som används passerar i ett slutet system, vilket möjliggör att återanvända vattnet, skum framkallar vi genom användning av miljövänlig såpa, man kan nog påstå att anläggningen är så pass bra den kan bli till dags dato i miljöhänseende, vilket känns bra!, fortsätter Daniel”

Hur ser branschen ut som helhet här på Ostkusten?

”Det finns en del aktörer på marknaden som har ett liknande kursutbud, flera som har en inriktning mer mot privatpersoner, men vi känner oss ganska komfortabla med vår etablering här, belägenheten med ett par mil från Sveriges huvudstad och den största flygplatsen gör oss väl positionerade, vi kan även erbjuda övernattning då B & B som bedrivs på gångavstånd från våra lokaler, detsamma även med restaurang. Och att vi både har övningskaj med torn och eget brandfält är vad jag vet ganska unikt på Ostkusten, säger Daniel”

   

 

Du är först och hittills enda anställd, hur löses alla arbetsuppgifter som en sådan här anläggning innebär?

”Jag får ju så här i början arbeta med en mängd olika arbetsuppgifter förstås, men så är det ju oftast i början av etableringar, då är det bra med lite uppbackning från anläggningen på Öckerö som fram till nu hållit i utbildningarna och även utbildat våra nya kursledare på Rindö.
Vi har lyckats rekrytera duktiga instruktörer inom brand, sjukvård & överlevnad till sjöss som är grundstommen i vår verksamhet. Många som arbetar åt oss bor i Vaxholm med omnejd.


Vi välkomnar Öckerö Maritime Center till Vaxholm, Rindö och tackar för att valet av plats just hamnade här, det blir spännande att se hur det kan utveckla sig, vi får hoppas att kan bli en liknande utveckling som på Öckerö, här finns i alla underlag och möjligheter för en positiv utveckling av verksamheten!

.

.

.

.

.

Insändare

Vaxholm och Rindö skall leva året runt.

Vaxholms Stad har tagit fram ett programförslag inför kommande detaljplan för Rindö Smedja och områdena däromkring, dvs västra Rindö från varvsområdet samt norr och väster om, inklusive Redutten. Markägaren vill bygga bostäder på varvsområdet.

Vi i Folkpartiet tycker att det vid kommande detaljplanering är viktigt att säkra fortsatt användning av varvsområdet för service och verksamheter, närmast med marin anknytning. Vi tycker att programförslaget fokuserar för mycket på den försvarstekniska karaktären och naturvärden, medan det som idag mest präglar området är just Rindö Smedja som arbetsplats- och varvsområde. För oss i Folkpartiet är det lika viktigt att värna om varvsmiljön både för dess livfulla karaktär och för att slå vakt om våra verksamhets- och arbetsplatsområden. Vaxholm måste vara ett samhälle där fler av oss kan leva, arbeta och bo. Det är ju inte så lätt att åstadkomma nya verksamhetsområden och särskilt inte så här sjönära. Området kommer att vara viktigt i framtiden både för oss i Vaxholm och sannolikt även för regionen. Vi tror att det är en tidsfråga till dess att Waxholmbolagets fartyg i Stockholm får söka nya vinterhamnar. Varför då inte Rindö Smedja?

Det är också av vikt att en angöringspunkt för Waxholmsbåtstrafiken intill färjeläget får vara kvar (väl använd idag då turlistor medger detta) med ökad kapacitet för infartsparkeringar både för bil och cykel. Detta är redan idag och blir en allt viktigare framtida knutpunkt för lokaltrafik på land och sjö, ut och in från Vaxholm, Rindö och Skarpö m fl öar.

Programmet talar även om bryggor för småbåtar både i Länsmansviken samt inom själva varvsområdet. För småbåtsförtöjning krävs bra vågbrytare, i synnerhet för varvsområdet, då Vaxholmsfjärdens vågor från sydvästvind och tät båttrafik gör förtöjning knepig. Om man dessutom planerar för sjömack och båtbottentvätt så är vågbrytare helt nödvändigt. Därför bör planområdet vidgas och programmet kompletteras med anvisningar om att vågbrytare får anläggas. Möjligheter att använda schaktmassor från aktuella byggen för vågbrytare, bör tillvaratas.

Det är mycket bra att programförslaget ger möjligheter att förbättra färjeläget samt till-/frånfart från Skarpö. Vägen till Skarpö bör förädlas och nuvarande väg omvandlas för gång- och cykelväg samt kanske medge stadsliknande vaxholmsbebyggelse norr och öst därom. Om tanken är att öka trafiken på färjan så att nuvarande färjeläge blir otillräckligt, så innebär det större trafikstörningar även i Vaxholm, vilket inte är acceptabelt! På lång sikt kanske en förbindelse ordnas runt själva Vaxön. Alternativen tunnel och bro kan återigen diskuteras.

Norr och öster om varvsområdet, kan man ta höjd för bostadsbebyggelse för boende utan bil, där gång- eller cykeltrafikanter kan ta färjan till Vaxholm. Det går också att ta Waxholmsbåten ända till Stockholm, vilket kan motivera tätare bebyggelse. På sikt kan också tänkas att underlaget för service växer inom området, och några butiker, restauranger och kanske en sjömack kommer till. Vaxholm och Rindö Västra kan på sikt mera växa samman mer.

Utveckla Rindö Västra för centralt boende, som arbetsplatsområde och utgångspunkt för resande.

Michael Baumgarten, Pelle Dalhammar, Ingrid Ekstedt,
Agneta Grönkvist, Rolf Grönkvist, Harald Hynell,
Louise Yngström Valdre, Caroline Åkerhielm och Leslie Öqvist

.

.

.

.

.